PDF Association "The Meeting-Place of the Global PDF Industry"
Portable Document Format (PDF)
är världen runt etablerat som det
föredragna formatet för digitala dokument i slutform.
Alltsedan sitt grundande 2006 främjar PDF Association förståelse,
användning och implementering av internationella standarder
baserade på PDF-teknik.
Alltsedan Adobe överlät PDF-tekniken för ISO-standardisering
vidareutvecklas PDF av PDF Association i samverkan med ISO i en
helt öppen specifikation snarare än som en proprietär implementering.
PDF Association är ett globalt industriinitiativ för utvecklare av PDF-lösningar;
företag som arbetar med PDF i dokumenthanteringssystem (DMS) och
med digital innehållshantering (ECM), intresserade enskilda personer samt
användare som vill implementera PDF-teknik i sina organisationer.
Som den ledande industri- och tekniska företrädaren för PDF-industrin,
vet PDF Association mer om PDF och vad PDF kan leverera än någon annan.
PDF Association är en unik påverkare av framtiden för smarta standarder:
Standardiseringen av PDF är ett samarbete mellan PDF Association och ISO:
"ISO: Internationella standarder erbjuder praktiska lösningar
som vi alla kan stå bakom.
Genom att använda internationella standarder blir du en del av lösningen":
PDF Association stöder temat för World Standards Day 2021:
Mission:
"Leverera en leverantörsneutral plattform för utveckling
av öppna specifikationer och standarder för PDF-teknik"
Var med och påverka den fortsatta utvecklingen av PDF-tekniken
PDF Association, medlemsskap och förmåner
Årssammandrag ur ett PDF-perspektiv
PDF Association stöder myndigheter och näringsliv i att förstå
Portable Document Format (PDF)
Från rekommendationer till förordningar,
PDF Association är här för att hjälpa till.
PDF Association bedriver många aktiviteter enligt sitt uppdrag
att runt om i världen främja användningen av ISO-standarder
baserade på PDF-teknik.
PDF-tekniken spelar en genomgripande roll i världens
kommunikationsinfrastruktur, med en unik och oöverträffad
funktionalitet ingen annan teknik kommer nära.
Vi kommer inte gå tillbaka till enbart pappersbaserad information
så det är sedan länge dags för myndigheter och andra verksamheter
att fokusera lite mer på detta allestädes närvarande format
som aldrig försvinner.
PDF Association bistår bland annat med information och resurser till
myndigheter och tillsyns-/lagstiftare för att hjälpa dem att utveckla
referensmaterial, riktlinjer, regler och lagar.
Betydelsen av PDF för informationsstyrning (IG)
Bättre PDF = Bättre IG
2010 definierade Gartner Information Governance (IG) som:
"the specification of decision rights and an accountability
framework to encourage desirable behavior in the valuation,
creation, storage, use, archival and deletion of information.
It includes the processes, roles, standards and metrics that
ensure the effective and efficient use of information in enabling
an organization to achieve its goals".
Idag spelar PDF, och i synnerhet PDF/A, en avgörande roll som
det standardiserade digitala filformatet för lagring och hantering av
stora mängder av en organisations information.
Dagens moderna arbetsplats är fylld med webbteknologi.
Från slutanvändarteknik (webbplatser, kontorstillämpningar,...)
till verksamhetsövergripande system samt infrastruktur och sociala medier.
Utbudet av information, flöden, produkter och system inom
organisationer, stora som små, fortsätter att expandera
både i volym och mångfald.
Utmaningarna för informations producenter, användare,
analytiker, chefer och informationsansvariga i alla
verksamheter fortsätter att öka.
Verksamheter uppmärksammar mer och mer
några ganska grundläggande frågor såsom:
- "När blir en webbsida information som måste arkiveras?"
- "Är en skärmdump av en webbsida information som måste arkiveras?"
- "Webbplatsen ser inte ut så längre!"
PDF kvarstår som det valda mediet för formella dokument.
Det accelererande engagemanget för webb- och molnbaserad teknik
dämpar inte behovet av digitala dokument;
paginerat, leveransbart innehåll som fungerar överallt,
oavsett om det är på en lokal dator eller i molnet.
PDF är fortfarande det valda mediet för formella dokument,
grafiskt rikt innehåll och allt innehåll som är avsett för
tryck eller publicering.
Faktum är att PDF är verkligen det ENDA valet;
det finns helt enkelt inget annat allmänt tillförlitligt digitalt
dokumentformat, inte heller syns någon utmanare vid horisonten.
Tänk PDF, tänk stort och få ut mer av PDF.
Tänk på hur mycket din organisation litar på PDF för
dokument, kontrakt, fakturor, presentationer, kvitton,
rapporter, ärendehandlingar, arkiv och i många andra roller.
Ställ dig själv frågan:
- Skapar vi de bästa PDF-filerna vi kan för att uppfylla våra IG-mål?
- Hur skulle vi kunna göra bättre PDF'er för att garantera
tillförlitlighet och autenticitet, göra innehåll lättare att
hitta och återanvända, samt mer tillgängligt för
användare med funktionshinder med mera.
Betydelsen av PDF för informationsstyrning (IG):
Initiativ för samarbete mellan forskning och industri.
Öppen inbjudan till akademiska forskningsinstitutioner:
Intressant?
PDF Association Industry Working Groups
(tidigare kända som "PDF Association Competence Centers")
Underhåller och vidareutvecklar PDF och PDF-understandarder
Det ursprungliga PDF/A Competence Center grundades 2006 med
målet att skapa en gemensam tolkning av ISO 19005.
2011 omformades PDF/A Competence Center till att bli en
övergripande global branschförening, PDF Association,
för alla standarder baserade på PDF-teknik,
var och en med ett eget Competence Center.
Dessa Competence Centers har därefter övergått
till att bli separata och än mer fokuserade:
Arbetsgrupper/Industry Working Groups (WGs):
- teknik (Technical Working Groups/TWGs)
Fokus på att utveckla eller underhålla tekniska specifikationer
eller vägledning om tolkningen därav.
Öppet för alla medlemmar i PDF Association.
- tillämpning (Liaison Working Groups/LWGs)
Avgränsad till en specifik uppgift eller intresse för
en viss vertikal tillämpning.
LWG är öppna för icke-medlemmar som slutanvändare
som inte annars skulle gå med i PDF Association.
- marknadsföring (Marketing Working Groups/MWGs)
Fokus på slutanvändares medvetenhet om
PDF-baserad teknik och utbildning.
Öppet för alla medlemmar i PDF Association.
Dessa arbetsgrupper är "verkstäderna" där det exekutiva arbetet
med en specifik PDF-standard eller tillämpningsområde sker.
Industry Working Groups arbetar utifrån intresse utan ett specifikt uppdrag.
De har nu utvidgats att inkludera en rad olika mål, bland annat:
- Främja utbyte mellan utvecklare som fokuserar på olika sub-standarder
- Översyn och policies för av industrin accepterade valideringsverktyg;
såsom veraPDF
- Forskning och utveckling av nya PDF-tillägg och användningsfall
- Utveckling av industristandarder, bästa praxis,
testsviter och andra typer av interoperabilitetsstöd
- Utveckla informationsresurser för PDF-utvecklare och användare
PDF Association tekniska resurser
Ordlistor för PDF
Lär känna språket, akronymerna och termerna för PDF.
PDF-ordlistorna nedan hjälper till att göra
PDF Associations tekniska resurser mer begripliga och
navigerbara för den mindre tekniskt erfarne användaren
såväl som för den kunnige utvecklaren.
Dessa ordlistor beskriver vanligt förekommande akronymer
och termer för PDF- och PDF-baserade understandarder
(såsom PDF/UA för tillgänglig PDF, PDF/X för tryck och
PDF/A för arkivering och långtidsbevarande)
med lättförståeliga lekmannadefinitioner.
Icke-tekniska användare, såsom vanliga slutanvändare,
konsumenter, och affärsbeslutsfattare kan dra nytta av dessa
ordlistor när de möter de mer tekniska aspekterna av PDF,
när de kommunicerar med PDF-leverantörer och/eller
design-/produktions-/kommunikationsbyråer,
eller när de behöver förstå ISO-standarder
för olika PDF-baserade tekniker:
Fri PDF Peer-Review Service
Initiativ för samarbete mellan forskning och industri
Öppen inbjudan till akademiska forskningsinstitutioner
För att hjälpa både akademiska forskare och branschforskare att uppnå
högkvalitativa och noggranna PDF-orienterade forskningsresultat,
erbjuder nu PDF Association en ny gratis peer-review-tjänst.
Denna tjänst kommer att länka erkända experter i filformatet PDF med
redaktörer, akademiska förläggare, konferensstyrkommittéer och
forskare att tillhandahålla expertgranskning inför tryck/publicering av
artiklar, vitböcker/white papers och presentationer när det gäller
uttalanden relaterade till PDF-format och PDF-teknik.
PDF-teknik i sig är naturligtvis inte en akademisk domän.
Ändå publicerar varje år många universitet och forskningsorganisationer
artiklar och presenterar forskningsarbeten från många olika ämnesområden
med fokus på användandet inom dessa av PDF-formatet.
Ämnen som sträcker sig från de mer uppenbara såsom programvaruteknik,
it-säkerhet, tillgänglighet, datautvinning, arkivstudier, till kunskap om hur
använda PDF-baserade information inom mer specialiserade områden
såsom hälsoinformatik, medicin och utbildning.
De flesta forskningspublikationer är inriktade på att publicera
unika bidrag inom sin primära domän, dock kan i vissa fall,
forskningen försvagas av brist på PDF-kunskap och expertis.
Detta är förståeligt, särskilt när forskningen genomförs av akademiker
utan egen djup erfarenhet av PDF och som själva inte är PDF-experter.
Detta kan resultera i forskningsrapporter med brister såsom:
- missförstånd om PDF-lexikala regler, syntax och funktioner;
- hänvisning till föråldrade PDF-specifikationer;
- förlita sig på felaktig information från tidigare publicerat arbete;
- vara omedveten om specialiserade PDF-publikationer;
- användning av gamla eller ofullständiga implementeringar;
- begränsningar i utformningen och valet av PDF-baserad information, och
- förväxling mellan PDF som filformatspecifikation
och beteende hos specifika implementeringar.
Som konsekvens får det som följd att slutsatser och
framtida områden för forskning försvagas.
Men det är just här som PDF-experter, medlemmar i PDF Association,
kan "korspollinera" och hjälpa forskare att skapa bättre och
mer relevanta forskningsresultat till nytta för alla.
|
|
Portable Document Format (PDF)
Översikt och introduktion till ISO-standarder baserade på PDF-teknik,
informationsmaterial för nedladdning och inspelade webinarier
PDF, PDF/A, PDF/X, PDF/UA, PDF/E, PDF/VCR, PDF/VT, 3D PDF,...
och PDF 2.0 som är den nya grundstandard för PDF som
övriga PDF-understandarder baseras på sedan år 2020
PDF: de facto tekniken för digitala dokument
PDF är en grundläggande teknik för digitala dokument
med breda användningsområden
PDF idag
Portable Document Format (vanligtvis kallat "PDF") är ett filformat
som utvecklats i början av 1990-talet som ett sätt att dela
digitala dokument, inklusive textformatering och bilder.
PDF-tekniken utformades för att möjliggöra presentation av
dokument oberoende av den programvara, operativsystem och
hårdvara som använts för att skapa dokumenten.
PDF utformades som en sidbaserad digital dokumentteknik för ett
brett användningsområde, och är idag det globalt dominerande
digitala dokumentformatet inom många tillämpningsområden
långt bortom att enbart korrekt förmedla sidinformation.
PDF-filer innehåller en fullständig beskrivning av ett fast-layout dokument,
inklusive text, teckensnitt, grafik och annan information som behövs
för att visa det.
PDF-filer kan även innehålla ett brett utbud av annat innehåll,
från hyperlänkar till metadata till logisk struktur till JavaScript och
bifogade filer, som gör det möjligt för formatet att uppfylla en mängd
olika funktionella och arbetsflödeskrav för digitala dokument.
PDF används idag i arbetsflöden inom publicering, tillverkning,
finansiella tjänster, myndighetsutövning, redovisning, rättshantering,
personalhantering, logistik, och oändligt många fler användningsområden
och sammanhang, och av användare på alla kontinenter.
Idag är PDF det ledande och allestädes närvarande "digitala dokumentet",
och miljarder nya PDF-dokument skapas varje år.
Enbart i Adobe Document Cloud öppnas varje år fler än 300 miljarder PDF-filer.
PDF bara fungerar!
PDF är utvecklat för att passa in i arbetsflöden.
Formatets medfödda förmåga att bearbetas i ett arbetsflöde
och därefter slussas vidare för bearbetning i ett annat flöde,
är en funktion av den inbyggda "självständigheten",
dvs oberoendet av omgivningen, vilket varit helt
avgörande för PDFs breda acceptans och framgång.
Det beror på att PDF innehåller grundläggande idéer om vad som är
viktigt inom kommunikation, idéer som ledde till innovationen av
skrift, sedan papper, sedan PDF.
Dessa idéer är så grundläggande att vi inte har riktiga ord för dem.
Användare tänker på dokumentets innehåll, inte själva dokumentet.
Fråga dem om PDF och de säger;
"det är enkelt", "det ser likdant ut", "det är pålitligt", och så vidare.
PDF bara fungerar och passar till ett brett utbud av ändamål,
något som återspeglas i det breda utbudet av programvaror
som skapar och använder PDF-filer.
Tillämpningsmöjligheterna är oändliga;
inte bara programvaror för servrar eller skrivbordstillämpningar,
inte bara för tillgänglighet eller utskrift eller säkerhet,
men några, alla och inget av ovanstående.
PDF är en sidbaserad teknik, varför termen "sida" ofta används.
Men många sektorer och PDF-tillämpningar varken
trycker, delar eller publicerar sidor.
Till exempel kanske du designar etiketter, förpackningar,
industritryck, bokomslag, skyltar eller till och med textilier.
Så, om du inte trycker, delar eller publicerar sidor,
kan du översätta "sidor" till det format som är
mest lämpligt för just ditt användningsfall.
PDF är ett tillämpningsöverskridande medel för att hantera
olika affärs-/verksamhetsprocesser och arbetsflöden;
användning av digitala dokument för att lösa problem,
minska kostnader, möjliggöra nya lösningar och andra
möjligheter inom alla verksamheter och branscher.
Med det gemensamma; de gör det alla med PDF.
ISO-standarder baserade på PDF-teknik
Figur: PDF - ISO 32000 är i sig en standard
PDF-substandarder för specifikt användande
Figur: PDF-substandarder för specifikt användande PDF/A, PDF/X, PDF/UA, PDF/E, PDF/VCR, PDF/VT,...
En översikt över PDF-standarder;
med fokus på de nyaste (15 september 2021)
Kan en PDF samtidigt uppfylla PDF/A, PDF/X och PDF/UA?
PDF-standarder utesluter inte varandra (2018-03-15)
Javisst!
En PDF kan samtidigt uppfylla flera PDF-standarder (2018-06-13)
Ett PDF-dokument kan samtidigt vara kompatibel med flera standarder,
exempelvis både PDF/UA och PDF/A, både PDF/A och PDF/X,
eller alla tre av PDF/UA och PDF/A och PDF/X.
Praktiskt användningsfall - Långtidsarkivering av tillgänglig PDF:
En tillgänglig PDF skall uppfylla PDF/UA.
PDF/UA har en koncis uppsättning regler för att
testa om en PDF-fil är tillgänglig.
För långtidsarkivering av denna tillgängliga PDF,
måste PDF-filen även uppfylla åtminstone
PDF/A-2a, eller PDF/A-2b, eller PDF/A-1b.
PDF/A-2 är mycket mer i linje med kraven för PDF/UA.
Kombinationen av de två är helt enkelt enklare att uppnå
och mer logisk än det skulle vara med PDF/A-1.
PDF/A-1 rekommenderas inte längre eftersom det är en standard som
designades utifrån vad som var möjligt för nästan 20 år sedan.
IT och PDF-standarder har utvecklats mycket sedan dess!
ISO-standarder baserade på PDF-teknik - detaljer
ISO-standarder baserade på PDF-teknik - detaljer
Klicka på bilden
Familjeträd över PDF-specificationer och relaterade ISO-standarder
Källa:
Printing and Media Industries Federation (BVDM), Tyskland (BVDM)
|
PDF Association Flyers
Introduktion och översikt över PDF-baserade ISO-standarder
PDF Association - PDF/A - PDF/UA - NVDA Goes PDF/UA - PDF/VT
Klicka på bilderna nedan för nedladdning
eller beställ ett eget tryckt exemplar utan kostnad från
NewFormat AB
|
Främjande av ISO-standarder baserade på PDF-teknik
|
PDF/A - ISO 19005: Standarder för långtidsbevaring/arkivering av digitala dokument
|
PDF/UA - ISO 14289-1: Standarden för universellt tillgängliga PDF-dokument och formulär
|
NVDA skärmläsare stöder PDF/UA
|
PDF/VT - ISO 16612-2 PDF-standarden för (personaliserat) variabelt tryck
|
PDF 2.0 - ISO 32000-2
Interop Workshops 2017 Förberedelser inför nästa generation av PDF
|
Rekommenderad läsning om PDF-standarder Kostnadsfri nedladdning
Klicka på bilderna nedan för nedladdning
eller beställ ett eget tryckt exemplar utan kostnad från
NewFormat AB
ISO-standarden PDF/A - PDF för långtidsbevaring/arkivering
Från PDF/A-1 till PDF/A-3
(13 maj 2013)
ISO-standarden PDF/UA - Tillgängliga PDF-dokument
(2 augusti 2013)
ISO-standarden PDF/X - PDF för tryck
(16 maj May 2017)
PDF för tillverkande industri
Framtiden är 3D-dokumentation
(13 maj, 2020)
PDF är en förutsättning för tillverkning och teknisk kommunikation.
PDF-teknik stöder tillverkning över hela världen, förmedlar idéer,
planer, kommunikation, avtal, specifikationer, kontrakt ...
och naturligtvis 2D- och 3D-ritningar och stödjande innehåll i
komplexa arbetsflöden och verksamhetsövergripande processer.
PDF Association PDF Products and Services Guide 2019
Produkter, lösningar och tjänster från
medlemsföretag i PDF Association
(30 maj 2019)
PDF-deklarationer
(5 september 2019)
(För nedladdning av denna guide, klick på bilden ovan)
Understandarder till ISO-standarden PDF,
såsom PDF/A, PDF/UA och PDF/X,
inkluderar redan identifieringsmekanismer.
I många fall vill dock användare av PDF-filer utnyttja
3:e-partsstandarder eller andra PDF-profiler för att
tillgodose specifika behov.
Deklarationsmekanismen i PDF gör det möjligt för programvara
att skapa, redigera, och deklarera, via en PDF-deklaration,
att en PDF-fil överensstämmer med en 3:e-partsspecifikation
eller -profil som kanske inte är relaterad till PDF-teknik.
3:e-partsspecifikationen eller -profilen kan beskriva eller kräva
egenskaper specifika för något eller allt innehåll i PDF-dokumentet.
Användningsområden inkluderar,
men är inte begränsade till specifikationer / profiler:
- Mandategenskaper (t.ex. tillgänglighetsspecifikationer)
- Mandatgrad av noggrannhet
(t.ex. konstruktionsspecifikationer)
- Sätt gränser för innehållstyper
(t.ex. att alla bilder använder en specifik kodning)
- Fastställ en redovisningsprincip om dokumentinnehåll
(t.ex. när det gäller sekretessbestämmelser)
- Profilera PDF för specifika ändamål
(t.ex. för att arkivera e-post)
Närvaron av en PDF-deklaration garanterar inte i sig
att dokumentet överensstämmer med en
3:e-partsspecifikation eller profil.
|
PDF Association Cheat Sheets / Snabbreferensguider
|
PDF Association PDF Cheat Sheets / PDF Snabbreferensguider
för utvecklare av programvaror och lösningar
baserade på PDF-teknik
2023-08-25
PDF Cheat Sheets är PDF-snabbreferensguider avsedda att hjälpa
utvecklare att arbeta mer effektivt samtidigt som de
säkerställer att deras kunskap om PDF är tekniskt korrekt.
För att hjälpa utvecklare vars förhållande till PDF-specifikationen
inte är helt "up-to-date", ger dessa kostnadsfria PDF cheat sheets
hjälp med att komma ihåg nyckeltermer och begrepp utan att
ständigt hänvisa till ISO 32000-specifikationen för PDF.
Vad dessa PDF Cheat Sheets / PDF-snabbreferensguider inte är:
Dessa snabbreferensguider introducerar inte PDF-tekniken,
och ersätter inte en inledande inlärningsfas.
De ersätter inte heller den officiella PDF-specifikationen.
Om snabbreferensguiderna inte tar upp ett ämne tillräckligt detaljerat,
bör utvecklare alltid hänvisa till den senaste specifikationen ISO 32000-2,
eftersom detta är den senaste och mest uppdaterade utgåvan av
den grundläggande PDF-specifikationen.
Vad dessa PDF Cheat Sheets / PDF-snabbreferensguider är:
Snabbreferensguiderna är utformade för att hjälpa utvecklare
att arbeta mer effektivt samtidigt som de säkerställer att
deras kunskaper om PDF är tekniskt korrekta.
De utgör mycket komprimerade sammanfattningar,
med logiska grupperingar av information,
för att hjälpa till att friska upp minnet om nyanser eller detaljer
som ofta glöms bort utan regelbunden och upprepad användning.
I snabbreferensguidena användes enkla meningar,
illustrationer och färgkodning där det är möjligt för att
optimera stödet för den globala skaran av PDF-utvecklare.
För nedladdning av dessa PDF-filer, klicka på länkarna nedan.
PDF - Basics / Grunderna i PDF - Cheat Sheet
Klicka för att förhandsgranska
Ämnen som behandlas:
Denna PDF-snabbreferensguide sammanfattar essensen av PDF,
inklusive huvudterminologi, akronymer, specifikationer,
lexikaliska regler, syntax, fillayout och dokumentstruktur,
tillsammans med en ordlista med vanliga och
PDF-specifika termer.
Den är användbart inte bara för programvaruingenjörer,
men även för produktchefer och alla som behöver en
lättillgänglig guide för att navigera i PDF-ekosystemet.
Nedladdning:
PDF - Graphic Operators and Operands
Grafiska operatorer och operander - Cheat Sheet
Klicka för att förhandsgranska
Ämnen som behandlas:
Denna PDF-snabbreferensguide ger en översikt över
grafiska operatorerer och operander och täcker in de
grafiska kommandon som kan användas i PDF-innehållsströmmar.
Om du behöver skapa eller ändra grafiska objekt i PDF-filer
eller felsöka en innehållsström, är denna guide för dig.
För de som är mer bekanta med andra sidbeskrivningsspråk
eller grafikspråk, kategoriseringen av kommandon i
vektor (streck), text, färg, etc. kan den hjälpa dig att hitta
motsvarande eller likvärdig information för PDF snabbt.
Nedladdning:
PDF - Common Objects / Vanliga objekt - Cheat Sheet
Klicka för att förhandsgranska
PDF - Color Processing & Blend Modes
Färgbearbetning och blandningslägen - Cheat Sheet
Klicka för att förhandsgranska
Ämnen som behandlas:
Denna PDF-snabbreferensguide sammanfattar färgkodningen i PDF.
Den innehåller information om blandningslägen, färgbearbetning,
funktionsobjekt och mönster och skuggningar:
- Blandningslägen i RGB
- Blandningslägen i CMYK
- Färgbearbetning i PDF
- Approximering av sRGB med CalRGB
PDF Fragment Identifiers
- Funktionsobjekt i PDF
- Mönster och skuggningar
Nedladdning:
|
|
Rekommenderade webinarier
|
PDF Days Europe 2022
PDF Association är för dig (2022)
Duff Johnson,
CEO, PDF Association
|
PDF Days Europe 2022
PDF’s mindshare (2022)
"PDF är precis som elektricitet...
Du vill aldrig tänka på
hur den fungerar.
Du kan inte leva utan den."
Duff Johnson
CEO, PDF Association
Kompletterande fakta,
Google Trends-rapporter om:
PDF:s popularitet online / på webben
|
PDF Days Europe 2022
Så här navigerar du i PDF-ekosystemet (2022)
Peter Wyatt
CTO, PDF Association
|
Keynote vid PDF Days Europe 2022:
Framtiden:
Den bästa möjliga definitionen av PDF
Peter Wyatt, CTO, PDF Association
Se även:
SafeDocs Phase 3:
Revolutionerande filformatspecifikationer,
börjar med PDF
|
Keynote vid PDF Days Europe 2022:
Innebär digital transformation slutet på PDF?
Nej, men det blir annorlunda
Kenny Swipe
Senior Manager
Enterprise Interoperability Standards
Engineering, Test & Technology
Boeing
|
PDF/Portable Document Format (2015)
Vad är PDF, Vem äger PDF, Varför är PDF viktigt
|
PDF 101 - Introduktion till PDF (2015)
Leonard Rosenthol
Senior Principal Scientist
PDF Architect, and CAI Architect for Adobe
|
PDF – vad är det till för?
En berättelse från
PDFs tidiga dagar (2016)
|
PDF arbetsflöde (2016)
|
Introduktion till
PDFs ISO-understandarder - Översikt (2018)
PDF/X, PDF/A, PDF/E, PDF/UA, PDF/VT,...
|
PDF-standarder
och varför du inte har råd att ignorera dem
vid automatisering av prepressarbetsflöden (2024)
PDF/X, PDF/VT, PDF/R,
Print Product Metadata, och Processing Steps,...
|
Introduktion till PDF/A för långtidsarkivering (2018)
(PDF/A-1, PDF/A-2, PDF/A-3)
|
PDF/A-3 som bevarandeformat (2015)
|
PDF & Open Data (2018):
PDF Beyond Final Form Visual Content
(inkl. interaktiva e-fakturor
baserade på PDF/A-3)
av
Dov Isaacs,
Principal Scientist,
Adobe Systems Inc.
|
PDF Days Europe 2022
10 år av PDF/A-3-baserad
elektronisk fakturering (2022)
Dr. Bernd Wild
intarsys consulting GmbH
Presentationen beskriver utvecklingen
av de olika standardversionerna:
ZUGFeRD / Factur-X, Order-X och Delivery-X
och delar erfarenheter ifrån praktisk användning av
PDF/A-3 och XML-filbilagor
för att skapa och hantera miljontals elektroniska fakturor
som kan förstås av både människor och IT-system.
|
Förklaring till varför PDF/A-2 och PDF/A-4 är bättre än PDF/A-1 (2021)
|
PDF Days Europe 2022
E-postarkivering med PDF (12 september 2022)
Prof. Chris Prom
University of Illinois, Urbana-Champaign
Peter Wyatt
CTO, PDF Association
Denna presentation fokuserar på e-postarkivering i PDF.
PDF ger en ny och skalbar metod som kan användas
för att arkivera e-postmeddelanden, mappar och
till och med användarkonton.
Presentationen ger en uppdatering av pågående aktiviteter inom
EA-PDF Liaison Working Group (LWG)
LWG håller på att utveckla en detaljerad teknisk specifikation
för det föreslagna EA-PDF-filformatet (e-postarkivering i PDF),
inklusive krav för EA-PDF-läsarprogramvara och implementations guide.
|
veraPDF (2015)
PDF/A-validering
med stöd av PDF-industrin.
(Obs! Uttrycket "definitiv PDF/A-validerare"
används inte längre av detta projekt
av uppenbara skäl)
|
veraPDF (2018)
Omvärldsacceptans för veraPDF och
industrins behov av fler PDF-standarder
|
PDF-standarder för preflight (2014)
(PDF/X och andra standarder)
|
3D PDF (2018)
möjligheter och framtid
som ISO-standard
|
PDF Days Europe 2022
Kombinera PDF 1.7 och 2.0 genom ISO 32005
och använda dessa för att möjliggöra
flödande visning ("reflow"), återanvändning,
extrahering och tillgängligt innehåll
Matthew Hardy
Director of Engineering
Mobile and Desktop software
Adobe Inc.
|
Podd om
öppna dokumentformat, PDF och ODF,
och specifikt tillgänglig PDF enligt
ISO-standarden ISO14289 (ä.k.s. PDF/UA)
med Ola Karlsson (Branschkoll) och Kent Åberg (NewFormat)
PDF/UA - ISO 14289-1: Standarden för universellt tillgängliga PDF-dokument och formulär
Denna podd kan även laddas ned för lyssning från:
Spotify
Apple Podcasts
|
Tillgänglig PDF
PDF 101
Introduktion to PDF/UA (2015)
|
Tillgänglig PDF
Intrasslad i den
taggade PDF-djungeln (2014)
|
Tillgänglig PDF
Taggning av sidinnehåll (2015)
(enligt PDF/UA-standarden)
|
Tillgänglig PDF
Vad gör en taggad PDF till ett riktigt
och korrekt taggat PDF/UA-dokument
|
Tillgänglig PDF
PDF/UA Basics - Tillgänglig från födseln (2014)
|
Tillgänglig PDF
Hur navigerar en blind person i
PDF-dokument och -formulär? (2015)
|
Tillgänglig PDF
PDF/UA för designbyråer (2018)
|
PDF 2.0 och framtiden
för tillgänglig PDF (PDF/UA) (2015)
|
PDFs utveckling / PDF 2.0 (2018)
(vad kommer i nästa generation av PDF)
|
PDF/R Framtidens bildfilformat
(2021)
|
PDF Days Europe 2022
PDF/R
Hur PDF/R hjälper till att transformera
bildfångst för mobil och moln
(2022)
|
PDF/R introduktion (2020)
|
PDF/R (2020)
Letar efter ett alternativ till TIFF?
Använd PDF/raster!
|
OCR för PDF-filer - gamla nyheter? (2019)
PDF gör det möjligt att bädda in
OCR-resultat i skannade dokument
och därmed säkerställes att
de är fullt textsökbara
|
Hur hjälpa AI att få ut mesta
möjliga från befintliga arkiv (2019)
|
Introduktion till EPUB (2015) (för PDF-utvecklare)
|
|
Detaljinformation om PDF-standarder
och avsedda tillämpningsområden
|
PDF, PDF/A, PDF/X, PDF/UA, PDF/E, PDF/VCR, PDF/VT, 3D PDF,...
och PDF 2.0 som är den nya grundstandard för PDF som
övriga PDF-understandarder baseras på sedan år 2020
(Klicka på vald ikon eller länk)
|
PDF
|
PDF/A
|
PDF/UA
|
PDF 2.0
|
PDF/Raster
|
3D PDF
|
PDF/VCR
|
PDF/VT
|
PDF/X
|
PDF/E
(2018: Ersatt av PDF/A-4e)
|
Användningsområden
|
Nästa generation av PDF
Deriving HTML from PDF
|
För PDF/X, se även Ghent Workgroup
|
För PDF/UA, se även:
PDF/UA är en förutsättning för
tillgänglighet till digital offentlig service
|
PDF/Reuse
|
PDF Forms
|
Programvaror som stöder
en specifik PDF-standard eller flera PDF-standarder
|
|
|
ISO 32000 internationell standard för
Portable Document Format (PDF)
Godkänd internationell standard sedan 2008
PDF är allmänt erkänt som det mest
kompletta och robusta dokumentformatet.
ISO 32000 är en familj av ISO-standarder
som definierar den grundläggande PDF-specifikationen
och identifieras av sitt PDF-versionsnummer.
Alla andra specifikationer för understandarder till PDF
baseras på en viss PDF-version.
Användningen av PDF är mycket hög.
Följ/deltag i arbetet med den framtida utvecklingen av PDF:
PDF Association - PDF Industry Working Group
Syftet med PDF
Syftet med PDF är att göra det möjligt för
användare att utbyta och visa alla typer av
digitala dokument enkelt och tillförlitligt,
oberoende av den miljö där de skapades
eller miljön där de visas eller skrivs ut.
PDF är en plattform
Plattformsteknik tillhandahåller infrastruktur för
tillämpningar som slutanvändare faktiskt använder.
Förutom att utgöra ett dokumentformat erbjuder PDF
en stabil grund för många typer av användartillämpningar.
Alla accepterar PDF.
Ett dokument med fix-layout som är delbart och fristående
och som möter grundläggande kundbehov.
Varför PDF?
PDF kännetecknas av:
- Enkelhet
- Portabilitet
- Flexibilitet
- Säkerhet
- Autentiserbarhet
- Semantik
- Icke-proprietärt
- Tillgänglighet
- Återanvändbarhet
Vad är unikt med PDF?
Och varför PDF kommer att leva för evigt
Portable Document Format (PDF) har en mängd olika
attribut som tillsammans definierar ett format med en
sådan flexibilitet och styrka att det kommer att utgöra det
viktigaste "digitala dokument"-konceptet för evigt.
PDF: Dokumentformatet för allting
Översikt över PDF-standarder, hur och var de används:
PDF-innehåll
Vilka "filer" kan ingå i PDF? Hur hamnar "filer" i PDF-filer?
Hur hamnar "filer" i PDF-filer?
Det finns många sätt..
Slutanvändare är ibland förbryllade över varför de inte på ett
enkelt sätt kan "ladda ner" JPEG-filen för ett foto i en PDF,
även om de kanske kan extrahera en Excel-fil från den.
Att förstå exakt vilka typer av data som kan finnas i en PDF
och hur den lagras kan vara mycket viktigt att känna till.
Den grundläggande ISO-standarden för PDF (ISO 32000-2:2020)
är i första hand en filformatspecifikation och bestämmer inte över
användargränssnittsterminologi, användargränssnittsmetaforer,
hur användare interagerar med "filer", eller om exempelvis
filextrahering är en obligatorisk funktion.
Dessa är implementeringsbeslut som lämnas åt utvecklarna
att på bästa sätt tillgodose de specifika behoven hos sina
användare och målbranscher.
Olika gränssnitt främjar olika slutanvändares förståelse av
vilka "filer" som finns i en given PDF.
Detta gäller särskilt när vi tänker på de många liknande termer som används.
Förståelser skiljer sig åt eller är tvetydiga för slutanvändare beroende på
deras bakgrund, och villkoren själva kan ha olika tekniska betydelser.
Några av dessa termer som används för att beskriva "filer"
i PDF-sammanhang inkluderar:
- Fil
- Inbäddad fil
- Bifogad fil
- Bildfiler
- Tillgång
- Samling
- Portfölj
- Paket
- Relaterad fil
- Associerad fil
- Ström
- Filspecifikation
Denna variation av termer kan vara mycket förvirrande,
och kan leda till missförstånd.
Helst bör leverantörer tillhandahålla tydlig dokumentation
över deras användning av terminologi.
Även om PDF-innehåll kan skapas från "filer",
detta betyder inte att en källfil alltid kan återställas
från en PDF även i de enklaste användningsfallen.
Även om PDF-filformatet stöder många koncept som kan
ses som "filer", kan PDFs flexibilitet förvirra användare
på grund av olika terminologi, användargränssnitt,
metaforer och förväntningar som härrör från andra format.
Hur PDF bidrager till ökat hållbarhet
PDF har många fördelar.
Med tanke på den globala klimatförändringen och bristen
på råvaror blir hållbarhet och grön teknik allt viktigare.
Hållbarhet är inte ett slagord; fler och fler verksamheter strävar
efter CO₂-neutralitet, vilket uppskattas av kunderna.
Samtidigt är PDF en av de grönaste kontorsteknikerna som någonsin uppfunnits.
Formatet är särskilt relevant i samband med det ofta efterfrågade,
men ändå ouppnådda papperslösa kontoret.
Sedan introduktionen 1993 erbjuder PDF en stabil grund
för att ersätta fysiskt papper enligt principen:
generera digitala pappersdokument med PDF
istället för att skriva ut pappersdokument.
PDF:s popularitet online / på webben
Det enda digitala dokumentformatet
PDF har ersatt pappersdokument med digitala analoger.
Vissa förväntade sig att webben även skulle ersätta digitala dokument,
men allt tyder på att PDF fortsätter att växa.
Många webbplatser används, det är bara att acceptera,
mestadels som navigeringsplatser för att hjälpa
besökare att hitta en specifik PDF.
Kanske är det därför som,
enligt "Statistics of Common Crawl Monthly Archives",
Verkliga fakta bekräftar,
PDF fortsätter att dominera som digitalt dokumentformat
och har blivit oumbärligt för de allra flesta verksamheter;
för näringslivet, för offentlig sektor, såväl som för privatpersoner.
Slutanvändare känner att de verkligen kan förstå PDF;
det fungerar exakt som du kan förvänta dig att
digitalt papper ska fungera; enkelt, pålitligt och effektivt.
Och det är så populärt!
Googles Trends data visar tydligt att PDF är en teknik som
inte bara är mycket mer relevant 2023 än den var 2004,
antalet webbsökningar på "PDF" är nu en mycket högre andel,
även om den totala sökvolymen på Google har ökat
dramatiskt sedan dess.
"Hur mycket längre tror du att vi ska använda PDF?"
Intresset för PDF är ganska stabilt relativt webbsökningar i allmänhet.
Jämfört med sökningar efter andra tekniker är det ganska anmärkningsvärt:
Googles Trends data visar tydligt att antalet sökningar efter PDF-dokument
i förhållande till alla andra sökningar fortsätter att öka:
PDF är allestädes närvarande och viktigt:
PDF är grundläggande för all verksamhet.
Alla som arbetar på ett kontor nuförtiden
kan förväntas känna igen PDF.
PDF är som "Coca-Cola" för digitala dokumentformat
eftersom alla känner till det:
Hur ser framtiden ut för PDF?
Hur PDF-tekniken möjligen kan komma att utvecklas
under de kommande 25 åren diskuteras i denna
"framtidsspaning".
I det snabbt växande tekniklandskapet,
har få format bestått tidens tand lika väl som
PDF (Portable Document Format).
Född ur behovet av att digitalisera pappersdokument,
har PDF-filen blivit en självklar standard för delning och
arkivering av information under de senaste 30 åren.
Så, vad kommer i framtiden?
Vi är lika nyfikna som du, så följ med oss på en resa genom
topp fem förutsägelser om framtiden för PDF-baserad teknik:
PDF - Har vi passerat "PDF-toppen"?
Vad Google Trends rapporterar om "PDF" 2022
PDF är mer populärt över hela världen 2022 än 2018
Den globala trenden.
Även om kurvan plattas ut fortsätter antalet globala sökningar
efter "pdf" att växa i popularitet, vilket tyder på att aptiten
för det populära dokumentformatet är fortsatt hälsosam.
Användare gör gärna bankärenden online, men deras webbsökningar
efter PDF-baserade dokument fortsätter att öka.
Hur får vi insikt i hur användarnas syn på dokument förändras utan att
spendera ohyggliga summor på tvivelaktiga marknadsundersökningar?
En allt mer intressant källa är Google Trends.
Den här tjänsten samlar Googles sökdata för att producera ett värde
som beskriver söktermens popularitet (relativt sig själv) över tid.
(Trender: https://trends.google.com
exempel: jämför användningen av dokumentformat: .pdf vs .html)
När användare söker på "PDF" i en Google-webbsökning
indikerar det att de inte tänker på en HTML-webbsida,...
förutom, kanske som en plats varifrån de kan ladda ner
den pdf som de söker.
Webbsidor är mer dynamiska än någonsin tidigare,
men de är inte mer "dokument" än de var 2018.
Även om webbsidor kan erbjuda "dokumentliknande" funktioner
på många sätt; är det i praktiken "PDF" som användarna tänker på.
30 år efter att PDF-formatet lanserades 1993 fortsätter
antalet PDF-tillämpningar och PDF-användningen att öka;
ekosystemet blir större och mer levande för varje år som går.
PDF är nyckeln till digital transformation just därför att det är ett
självständigt ("self-contained"), tillförlitligt och kapabelt portabelt
dokumentformat som gör vad andra webbtekniker inte gör.
PDF-tekniken kompletterar webbtekniken; den konkurrerar inte med den.
PDF-teknikens uthållighet är imponerande.
Få tekniker visar lika mycket motståndskraft.
Trenden är tydlig,
PDF är mer populärt över hela världen 2022 än 2018:
"PDF är precis som elektricitet...
Du vill aldrig tänka på hur den fungerar.
Du kan inte leva utan den."
Presentation om "PDF mindshare" vid PDF Days Europe 2022:
3 sätt utvecklare kan imponera på chefen med PDF
Mer än bara ett infall måla en bild.
3 smarta egenskaper i PDF för utvecklare av
webbaserade dokumenttillämpningar:
1. Lineariserad PDF
2. PDF-kommentarer (noteringar)
3. Taggad PDF
PDF är en del av de facto plattformen
Open Web Platform (OWP)
PDF är en del av de facto plattformen
Open Web Platform (OWP) (2015-09-25)
Sidans kraft
Det är en fråga som väcker leverantörer av webbaserade lösningar överallt:
Varför insisterar folk fortfarande på PDF-filer?
Och varför fortsätter uppmärksamheten för PDF att öka?
PDF under 2016:
Ännu mer allomfattande, djupare och berikande
Överbrygger både sida och webb, det finns fortfarande inget som PDF.
Intresset för PDF fortsätter att öka.
Det ledande portabla dokumentformatet fortsätter att gå från
klarhet till klarhet, med ytterligare specifikationer, fler filer,
fler användare, fler implementeringar och
fler utvecklare världen över.
Hur du ser PDF-filer jämfört med
hur en sökmotor ser PDF-filer (2019-08-01)
Så här söker du i stora mängder (terabyte)
av dokument, webb och databaser:
PDF gör slut på inlåsningen till visst ECM-/e-arkivsystem
Att göra "informationshantering" till verklighet
PDF, det portabla dokumentformatet,
gör slut på inlåsningen till visst ECM-/e-arkivsystem.
PDF är ett standardiserat och globalt brett accepterat
portabelt dokumentformat som samtidigt erbjuder ett
kraftfullt stöd till alla användare som vill frigöra sig från
inlåsning till en viss specifik leverantör av ECM-/e-arkivsystem.
Något som oftast inte uppskattas av dessa leverantörer,
men väl av deras kunder och användare.
Under de närmaste 5-10 åren,
förväntas PDF bli det naturliga dokumentformatet för
en ny era av smarta, sammankopplade dokument och
informationshanteringssystem.
Välj endast ECM-/e-arkivsystem som
hanterar PDF-dokument korrekt
Kräv att din leverantör av ECM-/e-arkivsystem detaljerat
beskriver sitt stöd för PDF, eller riskera onödiga kostnader,
ökade risker och missade möjligheter.
Även om PDF representerar den största delen av
innehållet i ECM-/e-arkivsystem kan majoriteten av
dessa system inte hantera PDF-dokument korrekt;
istället hanteras ofta de på samma vis som
TIFF-bilder har hanterats de senaste 25 åren.
Inte alla programvaror kan skapa PDF-dokument
enligt gällande ISO-standarder.
Uteslut programvaror som är farliga för dina dokument.
Använd endast ECM-/e-arkivprogramvara som förstår PDF.
Använd bara programvara som säkert kan kan radera
personligt identifierbar information (PII) och annat privat eller
säkerhetsrelaterat innehåll vid delning av känsliga dokument
med tredje part eller offentligt.
Obs! För raderingsverktyg (redaction tools):
Säkerställ att programvaran hittar all information som behöver tas bort.
Att enbart placera en svart ruta över känslig information tar inte
bort någonting; dokumentet innehåller fortsatt känslig information.
PDF stöder arbete hemifrån och skola hemifrån
Att arbeta hemifrån och gå i skolan hemifrån
ger möjlighet att använda existerande PDF-lösningar på ett nytt sätt.
Se här hur PDF kan hjälpa företag och institutioner att
hantera den uppkomna situationen.
2022-10-19
Adobe har annonserat:
"Stödet för Type 1 teckensnitt upphör
i redigeringsprogram i januari 2023"
Radering av dokumentinnehåll
Radering av dokumentinnehåll
Radering (redaction) är processen att ta bort innehåll från ett dokument.
Det finns olika sätt att utföra radering i digitala dokument,
allt från borttagning av innehåll från ett original/källdokument
till utskrift och omskanning efter utförd radering.
Behöver du radera dokumentinnehåll?
Då finns det ingen annan väg än PDF, och ett bra PDF-redigeringsverktyg.
Varför behovet av radering innebär användande av PDF:
Hur raderar man innehåll i HTML?
HTML-formatet innehåller egentligen inget stöd för radering;
det finns ingen modell för radering av webbinnehåll eller andra format.
Radering innebär ett definitiv bortagande av innehåll;
vilket ju även är det önskade slutliga resultatet av denna åtgärd.
PDF är det enda digitala dokumentformatet som fullt ut stöder radering.
Brist på grundläggande kunskaper om modern digital dokumentteknik
kan leda till allvarliga konsekvenser, vilket tydligt framgår av följande
internationellt uppmärksammade och avskräckande exempel:
1) Special U.S. Counsel Robert S. Muellers åtal och rapporter:
2) USAs president Donald Trumps telefonsamtal med
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj:
3) Potentiell "manipulation / deepfakes" av PDF:
4) PDF redaction – AstraZeneca EU contracts:
Potentiell "manipulation / deepfakes" av PDF
Hunter Bidens "e-post" och
potentiell manipulation av PDF (19 oktober, 2020)
Denna artikel är avsedd för journalister, forskare, advokater,
brottsbekämpare, utvecklare av tillämpningar och andra yrkesverksamma.
I likhet med den tidigare artikel om radering av The Mueller Report PDF,
ger denna nya artikel kulturell inramning och teknisk bakgrund
med beaktande av de bevis som hittills lämnats av New York Post
angående Hunter Bidens påstådda e-postmeddelande från Ukraina.
Under onsdagen den 14 oktober 2020 publicerade New York Post
en artikel där de påstod sig ha en kopia av en hårddisk som tillhör
Hunter Biden, son till USAs tidigare vice president och nuvarande
demokratiska kandidat för president, Joe Biden.
Vissa journalister rapporterar om detta PDF-dokument som om det
representerar ett verkligt e-postmeddelande från Hunter Bidens dator;
det kan vara så, men även inte vara så.
Många ifrågasätter dock e-postmeddelandets ursprung.
Frågan som bör ställas är: Vem har faktiskt skapat PDF-filen?
PDF Association belyser här att detta fall kan ha andra förklaringar och att
PDF-tekniken kan ha använts för att skapa ett manipulerat PDF-dokument;
artikeln erbjuder intressant inblick för digitala kriminaltekniker i möjligheterna
att manipulera dokument baserade på PDF-teknik.
PDF-radering – AstraZeneca EU avtal (9 februari, 2021)
Misslyckad radering i avtal, AstraZeneca - EU
Klicka på bilden
Efter korrekt redigering av textavsnitten på PDF-sidan
förbises PDF-bokmärkena som hänvisar till redigerat innehåll.
Den konfidentiella informationen togs bort från sidan enligt avsikt,
men avslöjades tyvärr i PDF-bokmärkena!
PDF eller EPUB?
PDF eller EPUB?
Ge användarna vad de vill ha,
och varför EPUB inte kan ersätta PDF
EPUB kan inte ersätta PDF när det kommer till ett generellt
digitalt dokumentformat som kan användas för publicering,
och alla andra ändamål som PDF-dokument används till
(formella dokument, journalföring, transaktionsdokument, etc.)
- EPUB kan inte göra fix-layout och vara tillgängligt samtidigt.
- EPUB kan inte hantera dokument som
innehåller/kombinerar sidor från olika källor
(Word, Excel, CAD-program, scanner, etc).
- EPUB har ingen modell för färgstyrning,
vilket inte sällan är mycket viktigt för förlag/publicister.
- EPUB kan inte hantera applicerandet av tillgänglighets-
strukturer till godtyckligt grafiskt innehåll, något som PDF kan.
- EPUB saknar funktioner för säkerhet och digital signering;
funktioner som helt naturligt är integrerade i PDF.
Dessutom gäller för hantering/visning av publikationer
att stödet för EPUB-specifikationen varierar mellan
EPUB-läsare från olika leverantörer
- användarna får därmed inte en konsekvent visning av
innehållet, vilket i sig är helt oacceptabelt vid publicering.
Om dina läsare föredrar EPUB, ge dem EPUB.
Om de föredrar PDF, ge dem PDF.
Om de föredrar att välja mellan PDF eller EPUB, ge dem det valet.
Varför PDF?, Varför EPUB? Hur man väljer:
|
|
ISO 32000-2:2020 - PDF 2.0
Godkänd internationell standard sedan 2020
ISO 32000-2:2020, även känd som PDF 2.0,
publicerades först 2017,
och uppdaterades därefter i december 2020.
Nästa generation av PDF-standarder är redan här!
PDF 2.0 (ä.k.s. "efter-Adobe PDF") är grunden för
den nya generationen av PDF-standarder.
PDF 2.0 är en vidareutveckling av PDF-familjen
och bibehåller starkast möjliga grad av bakåtkompatibilitet.
Viktigt att känna till!
ISO 32000-2 definierar PDF 2.0 och är den första PDF-specifikationen
helt utvecklad under ISOs öppna konsensusbaserade utvecklingsprocess.
ISO äger nu upphovsrätten till PDF-specifikationen.
ISO 32000-2:2020 inkluderar inga
proprietära tekniker som normativa referenser!
PDF 2.0 är helt frikopplad från Adobe.
Adobe äger således inte några IP- eller licensrättigheter för PDF 2.0.
Användningen av PDF 2.0 kommer att bli mycket hög.
Följ/deltag i arbetet med den framtida utvecklingen av PDF 2.0:
PDF Association - PDF 2.0 Industry Working Group
PDF 2.0 medför många förbättringar som är relevanta för "taggad PDF",
mekanismen i PDF som underlättar digital tillgänglighet.
Samma tillgänglighetskrav för PDF 2.0,
är införda i ISO-standarden 14289-2 (PDF/UA-2):
Stoppa pressarna! - 24 juli 2024
ISO 32000-2 PDF 2.0 'Errata Collection 2'
finns nu att ladda ned utan kostnad
från PDF Association
Denna nya utgåva av PDF 2.0 Errata Collection 2
är en komplett uppdatering och ersättning för
den tidigare kostnadsfria sponsrade upplagan av
ISO 32000-2:2020 (PDF 2.0)
som tillkännagavs 5 april 2023 (se nedan)
Obs!
PDF är en modern teknik som fortlöpande utvecklas,
varför även korrigeringar och förtydliganden av
PDF:s specifikation sker fortlöpande.
Genom att implementera errata-upplösningar säkerställs att
PDF-programvara är både och korrekt och interoperabel
i största möjliga utsträckning.
Den nya utgåvan av ISO 32000-2 inkluderar
- PDF:s kärnspecifikation, och
- fyra ISO tekniska specifikationstillägg till PDF
som möjliggör modern kryptografi och
digitala signaturtekniker i PDF 2.0.
Via nedladdningar av denna utgåva har PDF Association
med sponsorer framgångsrikt placerat den senaste och mest
uppdaterade PDF-specifikationen i händerna på utvecklare över
hela världen, vilket hjälper till att förbättra interoperabilitet
och minska felaktiga PDF-filer.
Egenskaper/funktionalitet och fördelar:
- ISO-godkända och branschlösta felkorrigeringar till
ISO 32000-2:2020 specifikationen fram till 20 juli 2024
- Totalt 265 felkorrigeringar
- ISO TS 32001 felkorrigering
- 17 nya/ersättningssidor
- Uppdaterad Arlington-modell
- Uppdaterade anteckningar för inbäddade filer i bilaga L
- Introducerar maskinläsbar EBNF i PDF-specifikationen
- Navigationsförbättringar
- En instruktionssida
Obs! Du behöver nu en kapabel PDF 2.0 läsare/visare.
Du behöver PDF 2.0 kapabel PDF-läsare för att kunna
använda denna utgåva eftersom errata-korrigeringarna
annars inte kommer att synas.
Läsaren måste stödja, som ett minimum,
PDF-uppmärkning och kommentarer bifogade som bilagor.
Beroende på PDF-läsaren kan det vara nödvändigt att
aktivera en "kommentars" eller liknande benämnd vy
eller fönster för att göra markeringen synlig.
För mer detaljer:
Obs!
Nedan annonserad utgåva är nu helt ersatt av
Errata-utgåvan ovan, daterad 24 juli 2024!
Stoppa pressarna! - 5 april 2023
Specifikationen för den senaste PDF-standarden
ISO 32000-2 (PDF 2.0)
finns nu att ladda ned utan kostnad
från PDF Association
(Kapitel 14 fokuserar på
Dokumentutbyte (Document Interchange),
Tillgänglig PDF (ISO 14289-2 / PDF/UA-2))
Varför PDF 2.0 är den nya PDF-bibeln
Hur kan PDF 2.0-specifikationen vara användbar även om
du ännu inte har bestämt dig för att stödja PDF 2.0?
PDF 2.0-specifikationen är den bästa referensen att använda
oavsett vilken PDF-version du tänker stödja.
Den ger en tydligare förståelse för vad som förväntas än
tidigare utgåvor av specifikationen, och ger dig därför bättre
vägledning om hur du implementerar PDF korrekt:
Så här kommer du igång med PDF 2.0
PDF är en stor, komplex specifikation!
Utvecklare letar ofta efter första steg i implementeringen.
Här ger vi dig några förslag:
Acceptans för nya PDF-standarder
Att balansera PDFs arv och innovation är nyckeln till att
införa, använda och ta fördel av den funktionalitet som
användandet av moderna PDF-standarder medger.
Alltsedan starten 1993 har PDF omformat tryck och publicering.
Överraskande nog litar många verksamheter fortfarande på
PDF-standarder som är decennier gamla,
såsom PDF/X-1a och PDF/X-4!
Varför inte nu anamma och ta fördel av moderna alternativ,
såsom ISO 32000-2 och PDF/X-6?
För att en ny PDF-standard ska godkännas för användning inom
en verksamhet, måste både produktions- och ledningsansvariga
förstå vad standarden handlar om, samt vad konsekvenserna blir
av att använda respektive inte använda standarden:
PDF Cheat Sheets / Snabbreferensguider för utvecklare
PDF 2.0 (ISO 32000-2:2020)
PDF 2.0-standarden är nu släppt (december 2020)
PDF 2.0 (ISO 32000-2:2020) ersätter PDF 1.7 (ISO 32000-2:2017)
Inkluderar kritiska uppdateringar av normativa referenser och
teckensamlingar som ligger till grund för all PDF-teknik.
Alla PDF-utvecklare bör skaffa denna utgåva från ISO!
PDF 2.0 erbjuder en uppsättning uppdaterade understandarder till PDF
utformade för att omgående användas för PDF-tillämpningar såsom
arkivering, tillgänglighet, teknik, rasterbild och kommande kompletterande
understandarder/specifikationer baserade på PDF 2.0.
Flera nya specifikationer för understandarder till PDF är baserade på PDF 2.0:
ISO 19005-4:2020 - PDF/A-4
PDF/A-4 ger normativ vägledning för långtidsarkivering av PDF-filer
som använder nya funktioner och andra förändringar i PDF 2.0.
ISO 15930-9:2020 - PDF/X-6
PDF/X-6 lägger till stöd för nya funktioner i PDF 2.0
och lindrar samtidigt vissa tidigare krav vid informationsutbyte.
ISO 16612-3:2020 - PDF/VT-3
Bygger på PDF/X-6 för att ge stöd för avbildningsmodellen i PDF 2.0
för variabelt- och transaktionstryck.
ISO 23504-1:2020 - PDF/R-1
Standard för utbyte av rasterbildsdata
ISO 25717-1:2020 - ECMAScript for PDF
Stöd för JavaScript (ECMAScript) som möjliggör
en stor variation av interaktiv funktionalitet.
PDF 2.0 exempel är nu tillgängliga (aug., 2017)
De första exempelfilerna för PDF 2.0 är nu tillgängliga.
Den här inledande uppsättningen av PDF 2.0 exempel är utförda
för hand och är avsiktligt enkla i sin konstruktion för att tjäna som
undervisningsexempel för att lära ut filstruktur och syntax för PDF 2.0.
PDF 2.0: Den globala standarden för digitala dokument
har vidareutvecklats (30 aug., 2017)
PDF/Portable Document Format är kanske
det vanligaste exemplet på en de facto-standard,
så pass vanligt att Wikipedia listar PDF på sidan över
"de facto standarder".
Utöver Ethernet, 802.11, HTTP och CSS består den
moderna programvarustacken av hundratals standarder.
Sättet på vilket PDF exemplifierar det specifika värdet av
standarder är nästan unikt, för värdet i PDF
- anledningen till att PDF idag är den globala
de facto-standarden för digitala dokument -
är att PDF är en del av internationell standardisering.
PDF 2.0 - Vad kommer det att innebära? (2015)
Enkelt uttryckt:
PDF 2.0 gör det lättare för utvecklare att skapa
verktyg för att hantera digitala dokument
med fler och bättre funktioner till en lägre kostnad.
För organisationer som upphandlar PDF-teknik gör
PDF 2.0 det lättare att kräva att leverantörer med
högsta kvalitet levererar de mest tillgängliga och mest
kapabla lösningarna baserade på PDF-teknik.
Är dina programvaror redo för PDF 2.0?
Kontrollera av om dina PDF- och arbetsflödesverktyg
är kompatibla med PDF 2.0
PDF 2.0 tillför värde till många arbetsflöden,
inklusive de för tryckproduktion,
men det innebär också en liten risk.
Om en fil har använt några av de nya funktionerna i PDF 2.0
kommer dessa vanligtvis att tyst ignoreras av en äldre PDF-läsare.
PDF utformades för att vara mycket flexibel och för att
tillåta anpassade och proprietära data att bäddas in
virtuellt var som helst i filstrukturen.
Det sker genom att PDF-läsaren helt enkelt skall
ignorera allt den inte känner igen.
För en PDF 1.7-baserad PDF-läsare är de flesta
nya PDF 2.0-funktionerna bara objekt som den
inte känner igen och därför skall dessa ignoreras.
Det vanligaste undantaget från den regeln är kring säkerhet;
om PDF-filen använder den nya AES-256-säkerheten
som introduceras i PDF 2.0 då kommer förmodligen
en äldre läsare inte att kunna läsa den filen alls.
Det värsta man kan råka ut för när man funderar på
när och hur man kan börja använda PDF 2.0 är att
för en PDF 2.0-fil som använder de nya funktionerna
kommer dessa nya funktioner att bli tyst ignorerade.
Vissa PDF-läsare kommer att avge en varning om att
filen du öppnar har ett PDF-versionsnummer som
uttryckligen inte stöds.
Det bör hanteras, eftersom den äldre läsaren inte
vet något om några nya funktioner i filen;
den kan omöjligt veta om de nya funktionerna är
viktiga för dig eller för ditt arbetsflöde.
Innan du börjar fundera på att uppgradera dina verktyg för
att skapa filer enligt PDF 2.0, be dina tryckleverantörer och
konverterare bekräfta att de kan bearbeta PDF 2.0-filer.
Börja i slutet av arbetsflödet och arbeta uppströms.
Programvaror som stöder PDF 2.0:
Så här fungerar UTF-8 i PDF 2.0 (ISO 32000-2:2020)
En kort introduktion:
Textsträngar i PDF är avsedda för teckensträngar som kan presenteras
för en människa, till exempel i ett grafiskt användargränssnitt eller
i utdata från kommandoradsverktyg.
Relationen mellan strängtyper som de illustreras i
Bild/Figure 7 från ISO 32000-2:
UTF-8 är en längdvarierande teckenkodning som
används för elektronisk kommunikation.
Namnet, definierat av Unicode-standarden, kommer från Unicode
(eller Universal Coded Character Set) Transformation Format - 8-bitar.
Eftersom moderna PDF-textsträngar stöder Unicode kan de tillförlitligt
representera vilka tecken, symboler eller piktogram från vilket språk
som helst eller symboluppsättning som stöds av Unicode.
Till skillnad från när PDF 1.7 släpptes dominerar idag UTF-8 webben
och har blivit de facto teckenkodningen för operativsystem och
programmeringsspråk.
PDF 2.0 fick stöd för UTF-8 redan 2017.
När antagandet och användandet av PDF 2.0 ökar är det viktigt
för alla användare att kunna lita på att deras PDF-teknikplattformar och
investeringar korrekt stödjer presentationen av navigeringselement och
interaktiva element som kan kodas som UTF-8.
De flesta PDF-läsare förväntas därmed idag
korrekt hantera UTF-8 textsträngar.
Testning av stöd för PDF UTF-8 i olika interaktiva PDF-läsare:
Utdata från olika interaktiva PDF-visare visar olika nivåer av stöd för
PDF 2.0 UTF-8 för konturer, lager och dokumentinformation.
PDF-läsare som inte stöder UTF-8 visar vanligtvis "skräp"-tecken:
Decimalbytevärdena 239, 187 och 191 i PDFDocEncoding representerar
respektive i dieresis (ï), högerpekande dubbelvinkelcitattecken (»),
och inverterat frågetecken (¿).
PDF-teknikplattformar och investeringar stödjer korrekt
presentationen av navigeringselement och interaktiva element
som kan kodas som UTF-8:
PDF 2.0 introducerar icke-rektangulära länkar i PDF
PDFs länkkommentarer gör att PDF kan stödja olika former av hyperlänkar.
Länkkommentarer innehåller inte i sig något synligt innehåll;
deras syfte är att definiera platsen och formen för ett "hett område"
på en PDF-sida, och de åtgärder som ska inträffa när en användare
klickar inom det heta området.
Åtgärder som utlöses av länkkommentarer kan innefatta hyperlänkar till
en plats inom samma PDF-dokument, en plats i ett annat PDF-dokument,
en extern URL, eller anropar JavaScript eller andra PDF-åtgärder.
Länkkommentarer tillåter också dokumentförfattare att definiera olika
framträdande egenskaper för det heta området såsom avgränsningar
samt markera stilar som används av PDF-läsare som visuella indikatorer
för interaktiva områden.
Till skillnad från HTML-bildkartor, är länkkommentarers underliggande
sidgrafik inte begränsad till bitmappsbilder utan kan även utgöra
enhetsoberoende vektorgrafik eller text, eller vilken kombination som helst.
Detta ger en mycket bättre skärmupplevelse vid zoomning.
Icke-rektangulära länkar i PDF 2.0:
Hittills har PDF aldrig haft en motsvarighet till HTML-konceptet för
visning enbart av bildkartor som tillåter specificering av godtyckligt
formade heta områden.
Den nya PDF 2.0 icke-rektangulära länkmöjligheten är inte bara till för
verksamheter inom arkitektur, ingenjörskonst och konstruktion (AEC);
den är användbar för alla oregelbundna områden i alla PDF
som kräver hyperlänkning.
Exempel på användning kan vara:
- en PDF med en karta över världen kan ha komplexa vägar
längs varje lands gräns, med varje land hyperlänkat
till olika kapitel i samma PDF-fil.
- de icke-rektangulära symbolerna i flödesscheman eller processdiagram
kan hyperlänkas till relaterat innehåll i samma eller separata PDF-filer.
- en cirkulär eller oregelbunden företagslogotyp skulle kunna länkas till
företagets webbplats med någon lämplig visuell effekt
(t.ex. en länkkant i företagets palett).
För mer detaljerad information om icke-rektangulära länkar i PDF 2.0:
Gör PDF på rätt sätt
PDF-branschens kunskap hjälper dig lösa "PDF-problem"
Rapportering och lösning av identifierade fel och problem
i alla PDF 2.0-relaterade standarder säkerställer att PDF
ständigt förbättras som ett entydigt interoperabelt filformat
med en tydlig och pålitlig uppträdandemodell och allmänt
definierade och förväntade beteenden över implementeringar.
Detta hjälper alla i PDF-ekosystemet,
från PDF-utvecklare till slutanvändare.
Oavsett om PDF är din kärnteknik eller nyckeln till en större lösning
är denna information helt avgörande för att säkerställa interoperabilitet.
En ovärderlig källa till utbildning och information inom ett brett spektrum
av tekniska PDF-problem är den offentliga GitHub-platsen:
Även om de lösta problemen uttrycks som markerade förändringar
applicerade på den senaste PDF 2.0-specifikationen (ISO 32000-2:2020),
är många korrigeringar även mycket relevanta för tidigare PDF-specifikationer.
Detta beror på att PDF är ett bakåtkompatibelt format och en hel del
av ordalydelsen har behållits eller är endast något anpassad från
tidigare PDF-specifikationer.
Klausulnumreringen har i stort sett varit oförändrad mellan
PDF 1.7 (ISO 32000-1:2008) och PDF 2.0 (ISO 32000-2:2020).
PDF-utvecklare kan därför lätt identifiera och mappa
nya korrigeringar tillbaka till tidigare specifikationer
relevanta för deras implementeringar.
PDF 2.0 moderniserar kryptografiskt stöd
PDF 2.0 moderniserar kryptografiskt stöd.
Det första paret ISO-godkända PDF 2.0-tillägg uppdaterar uppsättningen
av stödda hash-algoritmer och utökar digitala PDF-signaturer att
inkludera moderna elliptiska kurvor.
Använder välkända och allmänt implementerade befintliga
kryptografiska algoritmer och är byggda ovanpå de digitala
signatur- och krypteringsramverken som redan finns i PDF.
Mer information om:
PDF 2.0 och ISO 19445 XMP-metadata
för godkännandehantering av bilder- och dokument
PDF 2.0 och ISO 19445 XMP-metadata för
godkännandehantering av bilder- och dokument.
"ISO 19445 Grafisk teknologi, Metadata för grafisk arbetsflöde,
XMP-metadata för godkännandehantering av bilder- och dokument"
är en metadatastandard för PDF-teknik utvecklad av ISO TC 130 WG 2 som
"anger uppsättningen metadata som ska användas för att kommunicera
godkännandestatus, bevisförberedelse och visningsparametrar för bilder
och dokument som används i arbetsflöden för grafisk tryckproduktion".
ISO 19445 är tillämpbar på PDF 2.0-baserade PDF/X-6-filer,
precis som på PDF 1.x-baserade PDF/X-filer.
Den här artikeln ger rekommendationer till industrin om hur ISO 19445
kan användas med PDF 2.0 och relevanta tekniska uppdateringar
till den grafiska industrin.
Mer information om:
Åtkomst till PDF-metadata.
Vikten av enkel åtkomst till XMP-metadata i
PDF-filer är viktigare än någonsin.
Snart kommer ISO även att publicera daterade versioner av
både PDF/A-4 och PDF/X-6 som kommer att indikeras via
nya värden i befintliga ISO-definierade XMP-metadatafält.
Det är vanligt att många PDF-tillämpningar indikerar
när PDF-filer deklarerar överensstämmelse med vissa
ISO-standarder, såsom PDF/A eller PDF/X.
Dessutom kan samma tillämpningar besluta att skydda dessa
PDF-filer genom att öppna filerna på ett skrivskyddat sätt
för att hjälpa användare att undvika oavsiktliga redigeringar
som kan ogiltigförklara filens överensstämmelse med viss standard.
Vissa PDF-program har dock ännu inte generaliserat sina stöd för att
upptäcka nya versioner eller daterade revisioner av ISO-standarder!
Det betyder att sådan programvara inte skyddar dessa filer innan
leverantören släpper uppdateringar till sin programvara.
Utformningen av XMP-metadata för varje befintlig familj av
ISO-understandarder för delmängder av PDF är både
framåt- och bakåtkompatibel.
Detta innebär att även om gammal programvara av misstag används
för att öppna en nyare PDF kan den gamla programvaran avgöra att
en fil deklarerar överensstämmelse med en viss standard,
även om den gamla programvaran är omedveten om detaljerna.
Mer information om:
PDF Fragment Identifiers
ger tillgång till
specifikt innehåll / fragment av dokument
i längre PDF-dokument
Den här artikeln är speciellt viktig för webbdesigners, innehållsskapare,
webbansvariga och webbläsarutvecklare som vill förbättra
användarupplevelsen för webbplatsbesökare.
När man refererar till PDF-dokument från webbsidor
är det vanligt att man länkar till stora PDF-filer
vari det kan vara svårt att direkt finna refererad information.
Detta är typiskt i en mängd olika situationer,
inklusive vanliga frågor/svar, referensmanualer,
produktinformationskataloger,
referenser till specifika kapitel i böcker,
artiklar i samlingar m.m.
PDF 2.0 introducerar nya funktioner med
särskilt stöd för fragment av dokument.
PDF Fragment Identifiers hjälper till att förbättra
användarupplevelsen för webbplatsbesökare som
behöver komma åt specifikt innehåll
i längre PDF-dokument.
Webbplatser kan använda URI-fragment för PDF-referenser
när webbplatsbesökare behöver interagera med PDF-innehåll,
där det exakta innehållet kan refereras,
för en snabb och användbar upplevelse istället för
en generisk och ovänlig uppmaning:
"det finns någonstans i det här långa PDF-dokumentet - finn det själv".
Ett URI-fragment placeras efter URL:en och börjar med ett #-tecken.
Tekniskt sett hänvisar det till en underordnad resurs av
den primära resursen som identifieras av URL:en.
URI-fragment är extremt vanliga med HTML eftersom
det är så här intra-sidanavigering fungerar med
ankaretiketten och ID:n.
När det gäller PDF är huvudresursen själva PDF-filen,
medan underordnade resurser kan vara specifika sidor,
destinationer och andra typer av mål.
Moderna webbläsare har inbyggd PDF-visningsfunktionalitet
vilket flitigt används av många användare.
Alla webbläsare förstår redan URI-fragment eftersom
de är en central del av att navigera på webben.
Det är helt enkelt en fråga om att utöka URL:en till en PDF
genom att lägga till de önskade fragmentidentifierarna.
Webbläsarutvecklingsteam behöver nu ägna mer uppmärksamhet åt
slutanvändarnas behov av att komma åt webblevererat PDF-innehåll.
Detta inkluderar fullt stöd för en bredare uppsättning av
ISO-standardiserade PDF-fragmentidentifierare i deras
standardkonfigurationer.
Genom att lägga till lämpliga PDF-fragmentidentifierare i slutet
av webbadresser för att snabbt nå specifika platser/innehåll i
längre PDF-dokument erbjuder en mycket bättre och omedelbar
användarupplevelse, även för användare som är mindre kunniga
på att navigera i PDF-filer.
Med tanke på den snabba tillväxten av tillämpningar som genererar
PDF logisk struktur (innehållssemantik), är det långsiktigt vettigt att
definiera affärsregler för viktigt innehålls plats i dokument som
måste finnas kvar över flera uppdateringar av dokumentet.
Hänvisningar till sidnummer i ett dokument kan ändras
om innehåll läggs till, tas bort eller flyttas.
Men genom att använda webbadresser med parametern "nameddest"
och ett kontrollerat värde, kan arbetet med URL-underhåll reduceras.
För mer detaljerad information,
vänligen läs denna artikel från PDF Association:
Uppdatering om felhanteringsprocessen för PDF
Uppdatering om felhanteringsprocessen för PDF.
PDF Associations kärnuppdrag är att leverera en leverantörsneutral plattform
för att utveckla öppna specifikationer och standarder för PDF-teknik,
och upprätthåller därför en offentlig felhanteringsprocess ("errata process")
för att åtgärda rapporterade problem med
PDF 2.0 kärnspecifikation (ISO 32000-2:2020).
Felhanteringsprocessen inkluderar den första uppsättningen
ISO-standarder för PDF baserad på PDF 2.0
(PDF/A-4, PDF/X-6, PDF/VT-3 och ECMAscript för PDF 2.0),
och har breddats ytterligare för att även stödja alla ISO-standarder för PDF.
Mer information om:
|
|
ISO 19005 (PDF/A)
internationell standard för
långtidsbevarande/-arkivering av PDF-dokument
Godkänd internationell standard sedan 2005
Säkerställer att digitala dokument kan reproduceras i framtiden.
Se även den kostnadsfria skriften:
"PDF/A in a Nutshell 2.0, PDF for long-term archiving"
Användningen av PDF/A är mycket hög.
Följ/deltag i arbetet med den framtida utvecklingen av PDF/A:
PDF Association - PDF/A Industry Working Group
Syftet med PDF/A
Syftet med PDF/A är ett filformat baserat på PDF som tillhandahåller
en mekanism för att representera digitala dokument på ett sätt
som bevarar sitt visuella utseende över tiden, oberoende av de verktyg
och system som används för att skapa, lagra eller återgiva filerna.
PDF/A tillåter ej externa beroenden och omständigheter;
såsom tidsberoenden, Javascript, ...
PDF/A för nybörjare
Vad är PDF/A?
A:et står för arkivering och därmed är
PDF/A standarden för långtidsarkivering,
vilket garanterar en unik representation av
digitala PDF-dokument i en okänd framtid.
Grundprincipen för att uppnå detta mål är att
PDF/A-filen måste innehålla alla nödvändiga element
för att visa/återge dokumentet korrekt.
Ett enkelt exempel: typsnitten måste vara inbäddade.
Varför ska du använda PDF/A?
Dokument måste förvaras säkert och under lång tid.
Lagringstider varierar från en bransch till en annan,
t.ex. inom vården är 30 år vanligt, för banker 50 år,
och för försäkringsbolag 80 år.
Detta är en utmaning för alla typer av dokument,
som ofta bara finns i digital form!
Motivationen för PDF/A kan lätt förstås med exemplet Airbus:
- Redan år 2000 hade Airbus ett krav på att dokument
för flygplansdesign måste vara tillgängliga i 99 år.
- Då undersökte en arbetsgrupp alternativen och kom
snabbt fram till att PDF i grunden är ett mycket bra
dokumentformat, men att det erbjuder för många
funktioner för syftet med långstidsarkivering.
- Resultatet vid den tiden var "minimal PDF" och
detta var också grundidén för PDF/A.
Vad är PDF/A viktigt för?
För alla viktiga dokument inom din verksamhet som
kräver lång livslängd och där det är avgörande att de
visas/återges tydligt och korrekt i framtiden.
Hur skapar man PDF/A?
För enskilda dokument tillåter många tillämpningar att man
ställer in ett "PDF/A"-alternativ i dialogrutan "Spara som"
i vanliga kontorstillämpningar.
Många PDF-redigerare erbjuder även en konverteringsfunktion
för att konvertera vanliga PDF-filer till PDF/A.
För massbearbetning av dokument kan en distinktion göras
mellan skannade dokument och digitala dokument:
- I många företags digitala postrum,
digitaliseras vanligtvis inkommande pappersbaserad post.
- Ett annat användningsfall är digitaliseringen av filinventeringar,
där automatiserade processer hjälper till att omedelbart
konvertera de skannade dokumenten till PDF/A.
- Inom det digitala området bör organisationer helst skapa
PDF/A-filer med lämpliga verksamhetsomfattande verktyg
redan när de genererar sina PDF-dokument istället för att
konvertera från befintliga PDF-filer i efterhand.
- För inkommande dokument eller e-post,
finns det automatiserade processer som
konverterar dessa dokument till PDF/A.
Programvaror som stöder PDF/A:
”Kvalifikations-/överensstämmelsenivåer” (”Conformance levels”)
för PDF/A-1, PDF/A-2, PDF/A-3 och PDF/A-4
Överensstämmelsenivåer/Conformance levels: a, b, u
De olika överensstämmelsenivåerna återspeglar kvaliteten på
det arkiverade dokumentet och beror på inmatningsmaterialet
och dokumentets syfte.
- Level a (Accessible):
Uppfyller alla krav för standarden,
inklusive dokumentets logiska struktur
och dess korrekta läsordning.
Text måste vara extraherbar och den logiska strukturen
måste matcha den naturliga läsordningen.
Typsnitt som används måste uppfylla strikta krav.
Denna PDF/A-nivå kan vanligtvis bara uppfyllas
genom att konvertera "born-digital" dokument.
PDF/A-a kräver en taggstruktur.
- Level b (Basic):
Garanterar att innehållet i dokumentet
kan återges entydigt.
Level b-filer är lättare att skapa än Level a-filer,
men Level b garanterar inte 100 %
textextraktion eller textsökning.
Det betyder inte nödvändigtvis att innehållet
kan återanvändas utan problem.
Skannade pappersdokument kan vanligtvis
konverteras till PDF/A Level b utan extra arbete.
PDF/A-b kräver ingen taggstruktur.
Exempel:
PDF/A-2b: Där "b" betyder att PDF-filen måste vara
en korrekt återgivning av originaldokumentet och
kan i det formatet bestå av enbart skannade sidor.
PDF/A-2u: Där "u" står för text i "Unicode".
Måste uppfylla "b"-varianten, dvs korrekt återgivning
av originaldokumentet, samt att texttypsnitt även måste
inkluderas i Unicode-format.
PDF/A-2a: Där "a" står för "Accessible".
Måste uppfylla "u"-varianten med textteckensnitt i Unicode-format,
samt även vara ett strukturerat dokument (taggat).
PDF/A-4e och PDF/A-4f:
PDF/A-regler för dokumentbilagor
PDF/A-1 (ISO 19005-1:2005)
Inga bilagor tillåtna
Exempel: Konvertering av e-post med bilagor till PDF/A-1:
Bilagor läggs till som ytterligare PDF/A sidor.
”Kvalifikations-/överensstämmelsenivåer” (”Conformance levels”):
a - Accessible, b - Basic.
PDF/A-2 (ISO 19005-2:2011)
Bilagor i form av PDF/A är tillåtet
PDF/A-2 medger endast PDF/A-filer
som inbäddade filströmmar (bilagor)
Exempel: Konvertering av e-post med bilagor till PDF/A-2:
Bilagor konverteras till PDF/A och inbäddas i dokumentet.
”Kvalifikations-/överensstämmelsenivåer” (”Conformance levels”):
a - Accessible, b - Basic, u - Unicode.
PDF/A-3 (ISO 19005-3:2012)
Bilagor i godtyckliga format,
PDF/A och andra format, är tillåtet
PDF/A-3 har inga specifika begränsningar för bilagor
Exempel: Konvertering av e-post med bilagor till PDF/A-3:
Bilagor som PDF/A och (dessutom) originalformat inbäddas i dokumentet.
”Kvalifikations-/överensstämmelsenivåer” (”Conformance levels”):
a - Accessible, b - Basic, u - Unicode.
PDF/A-4 (ISO 19005-4:2020)
Bilagor i godtyckliga format,
PDF/A och andra format, är tillåtet
PDF/A-4 medger bilagor i form av PDF/A-1, PDF/A-2 och PDF/A-4
PDF/A-4e och PDF/A-4f tillåter alla typer av bilagor
PDF/A-4 baseras på PDF 2.0 (ISO 32000-2:2017 och uppdaterat 2020)
och drar därmed nytta av all ny funktionalitet i PDF 2.0.
PDF/A-4 ger normativ vägledning för långtidsarkivering av PDF-filer
vilka använder nya funktioner och andra förändringar i PDF 2.0;
inklusive utskriftsavsikter på sidnivå och förbättringar av taggade PDF.
PDF/A-4 stöder långtidsarkivering av PDF 2.0-filer
utan förlust av PDF 2.0-funktionalitet.
PDF/A-4 introducerar ISO-standardiserade metoder för arkivering av
vissa typer av icke-statiskt innehåll som är vanligt förekommande
i PDF-dokument, såsom formulärfält, 3D-innehåll och JavaScript.
Via användning av en överensstämmelseklass för att särskilja
filer med interaktivt innehåll löser PDF/A-4 detta behov och
underlättar därmed bevarandet av mer information i filen.
Denna nya förmåga via ytterligare överensstämmelsenivåer stöder
det långsiktiga bevarandet av levande formulär, tekniska dokument
och CAD-dokument (där PDF/A-4e ersätter behovet av PDF/E)
och förringar inte på något sätt den traditionella
arkivanvändningen av PDF/A.
PDF/A-2 och PDF/A-3 består av tre olika
kvalifikations-/överensstämmelsenivåer, a/b/u,
vilket ofta orsakar förvirring för många slutanvändare.
PDF/A-4 förenklar detta eftersom PDF/A-4-dokument
kan innehålla taggar eller inte.
Ingen tillägnad överensstämmelsenivå krävs för
taggade PDF/A-4-dokument, vilket effektivt eliminerar
behovet av de tidigare a/b/u-överensstämmelsenivåerna.
På samma sätt kan PDF/A-4-dokument innehålla bifogade filer eller inte.
Bifogade filer måste överensstämma med PDF/A-1, PDF/A-2 eller PDF/A-4.
PDF/A-4 uppmuntrar men kräver inte tillägg av högre nivå av
logiska strukturer, och kräver Unicode-mappningar för alla typsnitt.
Samtidigt som a/b/u-överensstämmelsenivåerna överges,
introducerar PDF/A-4 två nya överensstämmelsenivåer:
PDF/A-4f: Tillåter alla andra bilageformat/icke-PDF/A-filer
som ska bäddas in; liknande hur PDF/A-3 utökar PDF/A-2.
PDF/A-4e: Riktar sig till ingenjörssamfundet.
Det är efterföljaren till PDF/E-1 standarden ISO 24517-1,
som är baserad på PDF 1.6.
Den ursprungliga planen att definiera en ny variant,
PDF/E-2, avbröts 2018.
Istället lägger PDF/A-4e till RichMedia-kommentarer för
3D-innehåll i U3D eller PRC-format till basformatet PDF/A-4,
samt inbäddade filer för att skapa en PDF/A-version
kompatibel med moderna geospatiala konstruktions- och
tekniska arbetsflöden.
Liksom övriga PDF/A-specifikationer är PDF/A-4 strikt avsett att
underlätta vid långsiktigt bevarande/arkivering, och kräver eller
tillhandahåller ej mekanismer för autentisering.
Hur väljer man mellan olika PDF/A-standarder:
PDF/A-1, PDF/A-2, PDF/A-3 eller PDF/A-4?
(callas software blog, 15 mars 2023)
Förklaring till varför PDF/A-2 och PDF/A-4
är bättre än PDF/A-1 (2021)
callas software presenterar fördelarna med PDF/A-2 och PDF/A-4 vs PDF/A-1;
för att undvika problem vid PDF/A-1 konvertering
Användningsfall där PDF/A-3 och PDF/A-4f gör skillnad!
Först, en kort påminnelse - PDF/A-regler för dokumentbilagor:
Exempel på användningsfall med på PDF/A-3 och PDF/A-4f:
  +
PDF/A-3 och PDF/A-4f:
Bilagor i godtyckliga format,
PDF/A, XML och andra format,
är tillåtet
De PDF-baserade e-fakturorna är dessutom helt anpassade
och överensstämmande med den europeiska standarden
EN 16931 för e-fakturering.
Standarden EN 16931 för e-fakturering
är en helt teknikneutral standard, se:
E-faktureringstjänster som implementeras enligt EN 16931
kan följaktligen baseras på olika alternativa tekniker.
Uppmärksammade godkännanden av
PDF/A-3 + XML-baserad e-fakturering:
- 12 oktober 2023:
ZUGFeRD godkänt i Tyskland som
PDF-baserat elektroniskt fakturaformat av
det tyska förbundsfinansministeriet (BMF)!
- 1 juli 2024:
Factur-X godkänt i Frankrike som
PDF-baserat elektroniskt fakturaformat!
Både ZUGFeRD och Factur-X är generellt
lämpliga format för utbyte av e-fakturor mellan
myndigheter/offentlig förvaltning,
företag/leverantörer och konsumenter.
ZUGFeRD / Factur-X, e-fakturaformat baserade på PDF/A-3 och XML:
- 10 år av PDF/A-3-baserad elektronisk fakturering.
Framgångssagan fortsätter med nya hybriddokumenttyper.
För nästan 10 år sedan publicerades ZUGFeRD 1.0,
det första e-fakturadataformatet baserat på de erkända
publika standarderna UN/CEFACT CII och PDF/A-3.
Den uttalade avsikten var att digitalisera fakturahanteringen
och göra övergången från papper till digital data för små och
medelstora företag samt enskilda personer/användare
så smidigt som möjligt utan att förlora effektivitet.
Idén att använda PDF/A-3 som bärarformat och omslag för
de XML-baserade fakturauppgifterna lade grunden för
framgången för e-fakturor baserade på hybriddokument.
År 2016 beslöt
och
att tillsammans utveckla en gemensam hybrid e-fakturastandard
för att underlätta e-fakturering: ZUGFeRD / Factur-X.
- ZUGFeRD = Factur-X.
Alltsedan 1 mars 2021 är specifikationen för ZUGFeRD / Factur-X
helt anpassad och överensstämmande med den
europeiska standarden EN 16931 för e-fakturering.
PDF- och XML-baserade e-fakturor, såsom ZUGFeRD / Factur-X,
kan skapas/utfärdas, översändas och tas emot i ett
strukturerat elektroniskt format som kan behandlas
automatiskt och elektroniskt och de uppfyller därmed
den europeiska standarden EN 16931.
Standarden ZUGFeRD / Factur-X är ett
digitalt hybridfakturaformat som hanterar både
strukturerad och icke-strukturerad data,
och består av två komponenter, en PDF/A-3-fil och
en inbäddad XML-fil (med identiska fakturauppgifter)
som bilaga:
- där PDF/A-3-filen representerar den visuella delen
av fakturan och är därför läsbar av människor.
- XML-filen innehåller strukturerade fakturadata som
bearbetas automatiskt och av datorsystem.
Formatet innehåller olika profiler av fakturadata,
som är identiska i ZUGFeRD och Factur-X.
Detta anpassar avsändarens data till mottagarens krav.
Fakturamottagaren kan välja mellan att ta emot e-fakturan
som en vanlig PDF eller låta datorsystem automatiskt processa
den inbäddade XML-koden.
Båda formaten kan användas både som data i
ERP-system och för visuell representation i
automatiserade arbetsflöden och arkivsystem.
Hybriddokumentformat, såsom ZUGFeRD / Factur-X,
gör utbytet av elektroniska fakturor mellan företag
och mellan företag och offentlig förvaltning
mycket snabbare, bekvämare och enklare.
Utformas PDF-delen även enligt ISO-standarden PDF/UA blir
e-fakturorna de facto digitalt tillgängliga PDF-baserade e-fakturor.
Helt i linje med kraven i EUs tillgänglighetsdirektiv och
svensk "Lag om tillgänglighet till vissa produkter och tjänster”
som träder i kraft den 28 juni 2025.
Lagen gäller för nya produkter och tjänster till konsumentmarknaden.
e-fakturaformat, såsom ZUGFeRD / Factur-X, kan då med fördel även
e-postas av myndigheter, företag och andra verksamheter direkt till
enskilda personer/konsumenter vilka i sin tur enkelt kan ta emot
och läsa/ta del av PDF-delens innehåll med sin vanliga PDF-läsare.
Nedanstående notiser/tilllkännagivanden i Tyskand och Frankrike
är goda nyheter för alla användare av hybriddokumentformat,
såsom ZUGFeRD / Factur-X, som baseras på dokumentformaten
PDF/A-3, eller PDF/A-4f, och XML:
Nyhet / Stoppa pressarna - 12 oktober 2023:
- ZUGFeRD godkänt i Tyskland som
PDF-baserat elektroniskt fakturaformat!
Tyskaförbundsfinansministeriet
(Bundesministerium der Finanzen, BMF)
har nu lämnat inledande uppgifter om huruvida det
väl kända fakturaformatet ZUGFeRD uppfyller
de legala kraven för elektroniska fakturor.
BMF kom fram till att ZUGFeRD fakturaformat och
motsvarande syntax är i enlighet med direktiv
2014/55/EU av 16.04.2014 (EUT L 133, 6.5.2014, s. 1).
För mer detaljer se:
Nyhet / Stoppa pressarna - 1 juli 2024:
Factur-X godkänt i Frankrike som
PDF-baserat elektroniskt fakturaformat!
Från 2024 och framåt ska alla företag kunna
hämta och lagra mottagna fakturor i Factur-X format
(som är baserat på dokumentformatet ISO PDF/A-3).
Alla franska faktureringsflöden kommer att passera portalen
Public Billing Portal (PPF), inrättad av den franska regeringen.
Endast fakturaformaten XML UBL, XML CII och Factur-X
kommer att tillåtas och godkännas.
För mer detaljer se:
Samtidigt i Sverige publicerar
Myndigheten för digital förvaltning (DIGG, www.digg.se)
sedan många år systematiskt på sin webbplats,
i sina övriga kanaler, och i myndighetsdokument,
följande osanna och helt felaktiga påstående om
PDF-baserade e-fakturor:
"Är PDF en e-faktura?
Nej, en PDF-faktura är inte en e-faktura.
Enligt föreskrifter till Förordning (2003:770) om
statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte
är en faktura som utfärdas, översänds och
tas emot i ett strukturerat elektroniskt format som gör det
möjligt att behandla den automatiskt och elektroniskt.
En PDF-faktura uppfyller inte dessa krav och kan därmed inte
räknas som en e-faktura enligt e-fakturalagen."
Vilka belägg har dig DIGG för dessa påståendena?
Fakta är att sedan många år erbjuder
- ISO-standard 19005-3:2012 ("PDF/A-3"), och
- ISO-standard 19005-4:2020 ("PDF/A-4f")
- i kombination med bilagor i XML-format
just de grundegenskaper och den funktionalitet som efterfrågas
för att möjliggöra e-fakturering enligt EN 16931.
PDF- och XML-baserade e-fakturor, såsom ZUGFeRD / Factur-X,
kan skapas/utfärdas, översändas och tas emot i ett
strukturerat elektroniskt format som kan behandlas
automatiskt och elektroniskt och de uppfyller därmed
den europeiska standarden EN 16931.
Andra EU-länder accepterar helt dessa egenskaper och
implementerar nu PDF-baserad e-fakturering enligt EN 16931
mellan offentlig förvaltning, företag/leverantörer och konsumenter.
Dessutom,
e-fakturering enligt den av DIGG föreskrivna tekniken för
e-fakturering, Peppol, är uttryckligen endast avsett för
e-fakturering från/mellan myndigheter,
företag/leverantörer och andra verksamheter.
Peppol är inte utformat/avsett för e-fakturering
gentemot privata konsumenter.
Därför är en människoorienterad e-fakturarepresentation en
helt nödvändig förutsättning för ett framgångsrikt införande av
EU:s tillgänglighetsdirektiv 2025 i Sverige.
Då behöver även enskilda personer/konsumenter kunna
ta emot, läsa och hantera inkommande e-fakturor från
myndigheter, företag/leverantörer och andra verksamheter.
PDF-baserade e-fakturor
(baserade PDF/A-3 eller PDF/A-4f med XML-bilaga)
är den tekniska lösning som redan idag säkerställer och
möjliggör just detta för enskilda personer/konsumenter.
- Vi kräver och yrkar att
Myndigheten för digital förvaltning (DIGG):
Mer fakta om
e-fakturor baserade på PDF-standarder
Källa: PDF Association
Format för e-fakturor / hybridfakturor
PDF/A-3 är en grundsten i ZUGFeRD och Factur-X
Källa: PDF Association
Format för e-fakturor / hybridfakturor
XML är en grundsten i ZUGFeRD och Factur-X
Källa: PDF Association
Format för e-fakturor / hybridfakturor
Tidiga milstolpar, ZUGFeRD och Factur-X
Källa: PDF Association
Format för e-fakturor / hybridfakturor
Nu är ZUGFeRD = Factur-X
Källa: PDF Association
Format för e-fakturor / hybridfakturor
ZUGFeRD / Factur-X använder PDF och XML,
XRechnung använder endast XML
Idén om "visuell data" (PDF) och "maskinläsbar data" (XML) i en fil
(som i ZUGFeRD / Factur-X) är så övertygande att den nu även
används för andra affärsdokument såsom dokument för
order (Order-X) och leverans (Delivery-X).
Denna presentation beskriver utvecklingen av de olika
standardversionerna (ZUGFeRD / Factur-X, Order-X och Delivery-X),
och delar erfarenheter ifrån praktisk användning av PDF/A-3, XMP och
filbilagor för att skapa och hantera miljontals elektroniska fakturor
som kan förstås av både människor och IT-system.
-
Forum for Electronic Invoicing Germany (FeRD) broschyr:
"Electronic Invoices – Practical Guidelines for Companies"
Denna broschyr presenterar regler och föreskrifter som gäller
för både pappersfaktura och e-faktura och lyfter fram speciella
bestämmelser som särskilt gäller e-fakturor inom områdena
överföring, godkännande, korrigering och registerföring.
The Forum for Electronic Invoicing (FeRD):
"ZUGFeRD - The Format for Electronic Invoicing
in the Public and Private Sector"
ZUGFeRD / Factur-X är en typ av översättning av
de europeiska rättsliga kraven
(EU-direktiv 2014/55/EU, europeisk standard 16931)
och är inte applikationsprogramvara.
Denna översättning eller strukturella beskrivning av en
datamängd och tillhörande beroenden måste implementeras
i programvaran som används av en verksamhet.
Skapa faktura med ZUGFeRD / Factur-X:
Integrationen kan exempelvis göras via
standardprogramvarusystem (dvs. ERP- eller EDI-system)
eller så kan interna IT-avdelningar på egen hand integrera
ZUGFeRD / Factur-X in i sina individuella programvaror.
Många system för redovisning och ERP har redan
stöd för ZUGFeRD / Factur-X.
Genom att även utforma PDF-delen i enlighet med
blir fakturan även ett digitalt tillgängligt PDF-dokument.
Därmed kan tekniska hjälpmedel (t.ex. skärmläsare) korrekt
återge fakturans innehåll för den mänskliga fakturamottagaren.
De viktigaste styrkorna med ZUGFeRD / Factur-X är:
- den mänskliga inriktningen med det pålitliga PDF-formatet
för att enkelt och tillförlitligt kommunicera korrekt information.
Den människoorienterade representationen är en förutsättning
för införandet av EU:s tillgänglighetsdirektiv 2025.
- EDI-information lagrad i PDF-filen
för automatisk bearbetning av IT-system.
Fördelar med ZUGFeRD / Factur-X:
- Spara kostnader för utskrift, kuvert och porto
- Inget behov av att kopiera, skanna, eller
OCR-behandla fakturor (färre fel)
- Godkännandeprocessen kan göras digitalt
- Snabbare bearbetning = snabbare betalning
- Inget behov av att arkivera fakturor som pappersdokument
- Olika IT-system behöver bara förstå ett enda format
- Små och medelstora företag kan uppfylla kraven från
stora företag utan tidigare överenskommelse
- E-post med bifogad ZUGFeRD / Factur-X fil kan
identifieras, bearbetas och arkiveras automatiskt
- Banker kan läsa ZUGFeRD / Factur-X fakturor
och omedelbart bearbeta dem
Pressmeddelande - 1 mars 2022:
Publicering av ny version av ZUGFeRD / Factur-X.
Tyskland och Frankrike växer tillsammans med den
gemensamma standarden Factur-X / ZUGFeRD 2.2
Referensprofil gör det lättare för företag att implementera
e-fakturering, eftersom de nu kan hantera valfri landsspecifik
version av den europeiska standarden för elektroniska fakturor
i ett och samma format.
E-fakturaformatet Factur-X / ZUGFeRD tillhandahålles helt fritt.
Den tekniska specifikationen är baserad på den internationella
UN/CEFACT standard Cross Industry Invoice (CII) och
på ISO-standarden PDF/A-3.
Detta överensstämmer med den europeiska standarden EN 16931,
som anger standarder och tekniska regler för elektronisk
fakturering i Europa, vilket säkerställer interoperabilitet och
efterlevnad av juridiska regler.
Dessutom integrerar Factur-X / ZUGFeRD en stor utökad profil
som utgör ett standardbibliotek med ytterligare fakturadata som
kan vara nödvändiga för specifika behov eller användningsfall.
Factur-X är ett av de tre format som alla företag och
certifierade plattformar måste acceptera vid fakturamottagning
i juli 2024 i Frankrike, särskilt för små och medelstora företag,
vilka representerar 99 % av företagen och mer än
50 % av fakturaflödena.
Factur-X / ZUGFeRD ger företag ett verktyg som hjälper dem
på bästa möjliga sätt för att förbereda sig för framtida utveckling
inom området för digitalisering av försörjningskedjan.
Denna nya nivå av standardisering av det gemensamma
e-fakturaformatet i Tyskland och Frankrike medför genomförandet
av EN 16931 för att hantera 100 % av användningsfallen.
Ytterligare information om e-fakturering inom EU:
Praktiskt användningsfall
Dynamisk generering av stora mängder
ZUGFeRD e-fakturor med callas pdfChip
Bild:
Typiskt arbetsflöde för skapande av
ZUGFeRD e-fakturor bestående av
en PDF/A-3 fil med en inbäddad XML-faktura som bilaga
PDF Digitala signaturer
Digital signering av PDF-dokument
Källa: PDF Association
ISO 32000-1 + RFCs
ISO 32000-2 + ETSI CADeS/PADeS
Digital signering PDF/A-dokument
I princip är det en bra idé att alltid göra konverteringen
till PDF/A-2/A-3/A-4 före signeringen.
Varje PDF/A-konvertering leder till att alla signaturer bryts,
och, mycket värre, du får ingen information om de
ändringar som utförs av konverteraren eller deras
konsekvenser för giltigheten av signaturen/signaturerna.
I vissa fall är det inte möjligt att konvertera PDF-filen före undertecknandet.
Ändå kräver arkiven ett långtidsbeständigt format för sina arkivhandlingar.
En möjlig lösning kan vara att göra konverteringen som det sista steget,
producera en PDF/A-3 (baserat på PDF 1.7),
eller till och med en PDF/A-4 (baserad på PDF 2.0),
och bädda in den ursprungligen signerade PDF-filen som en bilaga.
Detta fungerar perfekt, även om alla deltagande parter måste vara
överens om detta sätt att tillfredsställa kravet på långtidsbeständig
arkivering (LTA ) och digital signering (DigSig).
Men försök alltid undvika sådana konstruktioner med signering av
ingående komponenter och designa hellre om arbetsflödet för att
matcha målet "omvandling före signering".
Följ/deltag i arbetet med den framtida utvecklingen av
digital signering och validering:
Tillämpning av PDF/A-standarden i Sverige
Bindande regler gäller för alla svenska statliga myndigheter och organ
som förvarar allmänna handlingar ur statliga arkiv.
För svenska myndigheter gäller vid digital arkivering av
kontorsdokument och digitala handlingar att myndigheterna måste följa:
Riksarkivets föreskrifter och regler:
- RA-FS 2009:1 allmänna råd om elektroniska handlingar
- RA-FS 2009:2 tekniska krav för elektroniska handlingar.
För närvarade, 2016, föreskrives följande filformat för
kontorsdokument och digitala dokument
för långtidsbevarande: PDF/A-1.
(Kommentar/Värt att uppmärksamma:
Riksarkivet förväntas revidera sina föreskrifter och regler
då PDF/A-1 inte rekommenderas längre eftersom det är en standard
som designades utifrån vad som var möjligt för nästan 20 år sedan.
IT och PDF-standarder har utvecklats mycket sedan dess!)
PDF är här för att stanna - PDF kommer aldrig att försvinna
PDF-teknik utgör en grundläggande funktion i
världens kommunikationsinfrastruktur.
Med en unik och oöverträffad funktionsuppsättning;
ingen annan teknik kommer nära.
Vi kommer inte att gå tillbaka till att enbart använda papper igen,
så det är sedan länge dags för myndigheter och företag att fokusera på att
ta fördel av det allestädes närvarande PDF-formatet på bästa sätt
- ett format som aldrig kommer försvinna.
PDF inom U.S. Federal Archiving,
Library of Congress (USA) blog post (2020):
PDF/A och Enterprise Content Management system
kompletterar varandra perfekt!
Inte alla verktyg skapar PDF/A-kompatibla filer lämpliga för lagring i ECM-system.
Det finns många verktyg på marknaden, inklusive freeware,
med vilka användare kan skapa PDF-filer och lagra dem i ECM-system.
Men är resultaten av detta alltid tillfredsställande?
Med PDF/A blir arkivet ”Noah's Ark” för alla dokument
Om bara dokument i originalformat
(MS Word, MS Excel, PDF, HTML, TIFF, JPG, AFP och PCL, ...) lagras
kommer arkivets förmåga att leverera användbart innehåll alltid ifrågasättas.
Istället bör med varje originaldokument även ett PDF/A-dokument
gå "ombord" för att säkerställa funktionalitet i en
okänd miljö efter "översvämningen".
Minnesmärkning av online-transaktioner med PDF-dokument
Vad kan man göra när RDBMS-system misslyckas
med att bevara transaktioner?
Genom att fånga den visuella representationen (i PDF/A!)
vid den tidpunkt då transaktionen behandlas är det
garanterat att de data som används för att skapa dokumentet är
aktuella och giltiga och att en visuell representation av transaktionen
matchar förväntningarna hos alla parter som är involverade i transaktionen.
Framtida generationers tillgång till tidigare generationers e-post
Paketering av e-postarkiv med PDF (EA-PDF)
Att arkivera e-post är inte enkelt eller uppenbart.
Vanligtvis är lösningar leverantörsspecifika och e-postklienter krävs;
inte en idealisk lösning för statiska poster.
År 2019 tilldelades University of Illinois ett bidrag från
Andrew W. Mellon Foundation för att utveckla konverteringsskriterier
och krav för arkivering av e-post i PDF-behållare.
EA-PDF Working Group, med expertermedlemmar från myndigheter,
akademi och industri, har publicerat en rapport baserad på
höga funktionella krav för en idealiserad användning av PDF-teknik,
ISO 32000 Portable Document Format, som en modell för paketering
av e-post för arkivering eller andra ändamål.
Dessa krav utgör ett ramverk inom vilket intressenter från
arkiv, bibliotek, museum, digitalt bevarande och utvecklare kan
samarbeta för att utveckla en tekniskt detaljerat specifikation
och implementeringsreferensmodell.
EA-PDF-konceptet integrerar EML- eller MBOX-baserat innehåll
med PDF som packnings-, representations- och distributionsmodell
för enskilda e-postmeddelanden upp till kompletta e-postlådor.
EA-PDF Working Group:
EA-PDF Working Group rapport:
“A Specification for Using PDF to Package and Represent Email"
EA-PDF Working Group presentation vid PDF Days Europe 2022
Kommande generationers tillgång till och återgivning av äldre e-post?
Arkiv över hela världen är fyllda med äldre handskrifter och anteckningar.
Men hur hanteras digital korrespondens från senare tider?
Hur ska myndigheter, universitet, företag och arkiv säkerställa att
kommande generationer kan komma åt och återge e-post?
E-post för evigheten (14 juli 2021)
Digitala meddelanden innehåller ofta värdefull kunskap som måste sparas.
Hittills finns det ingen given och överlägsen lösning.
Av flera anledningar ser dock användandet av PDF/A-teknik
för närvarande ut att vara den mest praktiska lösningen.
Den goda nyheten är att e-postmeddelanden
i sig är digitala och redan innehåller metadata.
Detta gör det i grunden lättare att arkivera dem än
pappersbaserad kinformation.
I många fall finns det dock inga riktlinjer för verksamheter
i detta avseende, så användarna bestämmer individuellt
hur de ska hantera sina e-postmeddelanden.
Som ett resultat finns det en hög risk att verksamhetsrelevant
information går förlorad.
E-post hanteras av olika specialiserade system som möjliggör skapande,
transport, visning och lagring av dessa digitala meddelanden
(livscykel: klient, server, relä, arkiveringssystem).
För mer information om säker arkivering av e-postmeddelanden i PDF/A-format,
måste man djupdyka i vad ett e-postmeddelande består av:
Programvaror för PDF/A
"PDF/A-klara" programvaror:
Det finns många "PDF/A-klara" programvaror att tillgå som
stödjer alla aspekter av produktionsmiljöer för PDF/A.
De nuvarande PDF/A-specifikationerna är väletablerade och
använda av programvaruutvecklare, ibland dem:
actino DRM och DPS
Moln- / Web-baserade lösningar för PDF-hantering
axaio MadeToTag
Skapar tillgängliga PDF-dokument inifrån Adobe InDesign
enligt ISO-standarderna PDF/UA och PDF/A-2a
callas pdfaPilot
Optimerar och standardiserar PDF-dokument och e-post
i automatiserade arbetsflöden till PDF/A för långtidsarkivering
samt e-fakturor baserade på PDF/A-3 eller PDF/A-4f och XML.
Också mycket användbar för validering och korrigeringar av
PDF-filer för överensstämmelse med PDF/UA
callas pdfChip
Dynamisk konvertering av HTML-innehåll till önskat format
för distribution i valfri kommunikationskanaler.
Används typiskt i automatiserade arbetsflöden för
print, publicering och e-arkivering för att dynamiskt skapa
individanpassade högkvalitativa PDF-filer i stora mängder från HTML
(inklusive PDF/A och PDF/X); såsom bostads-/fastighetsinformation,
biljetter, kvitton, orderdata, recept, fakturor/e-fakturor baserade på
PDF/A-3 eller PDF/A-4f och XML.
Foxit PDF Compressor och Rendition Server
Lösningar för konvertering och komprimering av
dokument och e-post till PDF/A för e-arkivering
Laidback Solution - FileTrain
Automatisering av arbetsflöden
Intressant?
|
|
ISO 14289-1 (PDF/UA-1)
internationell standard för universellt tillgänglig PDF
(baserad på PDF 1.7)
Godkänd internationell standard sedan 2012
(mindre revidering 2014)
Specificerar användningen av ISO 32000-1 (PDF 1.7)
för att skapa tillgängliga digitala dokument.
PDF/UA-1 är av intresse för verksamheter som måste
följa föreskrifter som kräver tillgänglighet för alla
till digitalt dokumentinnehåll baserat på PDF 1.7.
Användningen av PDF/UA-1 är mycket hög.
Sedan dess publicering har PDF/UA-1 implementerats
i stor utsträckning i programvara och refereras både
direkt och underförstått i förordningar runt om i världen.
ISO 14289-2 (PDF/UA-2)
international standard for universally accessible PDF
based on PDF 2.0
Godkänd internationell standard sedan 2024
Specificerar användningen av ISO 32000-2 (PDF 2.0)
för att skapa tillgängliga digitala dokument.
PDF/UA-2 är av intresse för verksamheter som måste
följa föreskrifter som kräver tillgänglighet för alla
till digitalt dokumentinnehåll baserat på PDF 2.0
Användningen av PDF/UA-2 kommer att bli mycket hög.
Stoppa pressarna! (12 augusti 2024)
Kostnadsfri tillgång till PDFs tillgänglighetsstandarder!
Nu kan alla PDF-användare få kostnadsfri tillgång till
ISO-standardiserade tillgänglighetskrav för innehåll i PDF-filer.
PDF Association tillsammans med teknikföretag inom PDF-tillgänglighet
tillhandahåller ISO-standarderna för tillgänglighet baserad på PDF-teknik
- ISO 14289-1 (PDF/UA-1), ISO 14289-2 (PDF/UA-2) och ISO TS 32005 -
för nerladdning till alla intressenter utan kostnad.
Dessa ISO-standarder definierar tillsammans
"guldstandarden" för tillgängliga PDF-filer.
Även om många användare över hela världen redan idag
använder PDF:s tillgänglighetsfunktioner, har antagandet av
tillgänglighetsstandarder för PDF-teknik släpat efter
eftersom en betydande del av ekosystemet inte kan eller vill
betala för alltför kostsamma ISO-publikationer.
Utan en kostnadsfri specifikation är det mycket svårt att nå
alla dessa utvecklare, tillgängliggörare och andra användare.
Från och med nu kan alla PDF-användare börja använda
ISO-standardiserade tillgänglighetskrav för innehåll i PDF-filformat:
- Slutanvändare som behöver tekniska hjälpmedel för att
navigera och läsa digitala dokument kan använda dessa
standarder för att främja förbättrade produkter och tjänster.
- Organisationer kan använda dessa standarder
för att sätta upp mål för de verksamhetsdokument
som de skapar, matar in, publicerar, delar eller hanterar.
- Dokumentåtgärdare kan använda dessa standarder för att
utföra professionella tjänster relaterade till att se till att
PDF-filer är tillgängliga.
- Programvaruutvecklare kan dessa standarder som vägledning
för att utveckla programvara för att skapa och bearbeta taggade PDF.
Nerladdning:
De ISO-dokument som omfattas av detta tillkännagivande är:
ISO 14289-1:2014
Bättre känd som "PDF/UA-1"
(UA står för "universal accessibility" / "universell tillgänglighet"),
innehåller detta dokument de kritiska tillgänglighetskraven för
PDF-dokument som överensstämmer med PDF 1.7.
ISO 14289-2:2024
"Nästa generations" tillgänglighetsstandard för PDF, PDF/UA-2,
tillhandahåller tillgänglighetskrav som är specifika för PDF 2.0,
och öppnar därmed dörren till en mängd olika tillgänglighets-
förbättringar aktiverade med PDF 2.0.
ISO TS 32005
Denna tekniska specifikation är publicerad av ISO
för att tillhandahålla regler för att integrera strukturelement
definierade i PDF 1.7 med de som definieras i PDF 2.0.
PDF Associations arbete för att främja digital tillgänglighet
Ett stort fokusområde inom PDF Association verksamhet är att
öka medvetenheten om och antagandet av standarder och
bästa praxis för digital tillgänglighet;
från att utveckla tillgänglig PDF till att främja tillgänglighet
i ISOs dokument om ISO-standarder:
Se även den kostnadsfria skriften:
Följ/deltag i arbetet med den framtida utvecklingen av PDF/UA:
Tillgänglig PDF
En PDF/UA-kompatibel PDF kan vara precis lika
tillgänglig som en WCAG-kompatibel webbplats
Syftet med PDF/UA
Ett digitalt eller elektroniskt media är tillgängligt när det är lätt att öppna,
läsa förstå och kan navigeras av alla, med eller utan funktionshinder.
Syftet med PDF/UA är att definiera en komplett uppsättning
av krav för universellt tillgängliga PDF dokument.
Snarare än att bara tillämpa universell tillgänglighet på PDF-filformatet
definierar dessa kravspecifikationer även de kompatibilitetskrav
som måste uppfyllas av assistansteknik och PDF-läsare.
PDF/UA för nybörjare
Vad är PDF/UA?
UA står för Universal Accessibility / universell tillgänglighet.
PDF/UA är ISO-standarden för tillgängliga PDF-dokument.
Att säkerställa tillgång till information för personer
med funktionsnedsättnin är i många fall ett lagkrav.
PDF-tekniken inkluderar en funktion som kallas "taggad PDF"
vilken i sin tur möjliggör skapandet av tillgängliga PDF-dokument.
Ett bra exempel på behovet av taggad PDF är en person
som inte kan se texten eller bilderna i ett dokument.
Med funktionen tagged PDF kan dokumentförfattaren ange
avsedd läsordning och struktur (rubrik, stycke, lista, etc.)
för dokumentets innehåll och alternativa textbeskrivningar
för dokumentets bilder.
Varför ska du använda PDF/UA?
För statliga myndigheter i många länder är tillgänglighet
helt enkelt ett lagkrav, eftersom länder är skyldiga alla sina
medborgare lika tillgång till information.
Det krävs även ofta av företag som erbjuder allmänna digitala tjänster.
Väl utförd taggning resulterar i bättre dokument som dessutom
även ger fördelar utöver enbart kravet på tillgänglighet.
Att inkludera dokumentstrukturell information hjälper till
att optimera visningen av dokument på olika typer av enheter,
och hjälper till att kategorisera dokumentinnehåll för analys
av tillämpningar som använder artificiell intelligens.
Vad är PDF/UA viktigt för?
För att uppfylla lagkrav och speciellt för PDF-dokument
som publiceras på webbplatser; både offentliga och privata.
Arbetsinsatsen som krävs för att skapa och publicera
tillgängliga dokumentär är väl värd det; särskilt för
viktiga dokument som har längre livslängd.
Ett vanligt tillvägagångssätt i praktiken är att börja med
dokument med låg barriär och som därmed representerar
en kompromiss mellan kostnads- och nyttoaspekter.
Hur skapar man PDF/UA?
För digitala dokument ligger "hemligheten" i källdokumentet.
PDF/UA-filer bör skapas med programvara som stöder
taggad PDF, eftersom redigering av en otillgänglig PDF
i efterhand kräver en relativt större arbetsinsats.
De flesta dokument skapas i kontorsprogram,
och då hjälper användandet av väl förberedda mallar mycket.
Kontorsprogramvaror, såsom Microsoft,
erbjuder (rudimentära) kontrollfunktioner.
Konvertering till PDF/UA är då i bästa fall en okomplicerad procedur.
Tekniskt sett finns det dock många specifika krav att uppfylla innan
ett PDF-dokument är ett tillgängligt dokument enligt PDF/UA.
Ur organisatorisk synvinkel,
förutom utbildning i hur man skapar tillgängligt innehåll,
har det i praktiken visat sig att det kräver experter för att
förbereda och underhålla mallar, så att användarna istället
kan koncentrera sig på dokumentinnehållet.
Skannade dokument är ett separat område;
ett skannat dokument är först inte tillgängligt.
Det finns verktyg för att skapa enskilda dokument och
för massbearbetning som utför automatisk taggning.
Dessa verktyg känner vanligtvis igen många av strukturerna
i dokumentet, men klarar ofta endast enklare dokument.
Återstående strukturer kräver efterbearbetning för full tillgänglighet,
men tack var att de enklaste strukturerna redan klarats automatiskt,
reduceras troligen mängden kvarstående arbete.
Det finns även taggningstjänster att tillgå för att
manuellt optimera dokument.
Programvaror som stöder PDF/UA:
PDF/UA definierar de tekniska kraven
för universellt tillgänglig PDF
PDF/UA definierar de tekniska krav som måste beaktas för att
PDF-dokument som skapas skall vara tillgängliga för alla i samhället.
Standarden specificerar HUR relevant PDF-innehåll
(såsom semantiskt innehåll, textinnehåll, bilder,
formulärfält, kommentarer, bokmärken och metadata)
får användas i PDF/UA-kompatibla dokument.
Ett väl strukturuppmärkt ("vältaggat") PDF-dokument är en
förutsättning för att göra innehållet tillgängligt för alla
samt för att tekniska hjälpmedel som skärmläsare
skall fungera för personer med funktionsvariation.
En annan fördel är att sökmotorer lättare hittar
information i dokument som är vältaggade.
Även automatiserad textextrahering från PDF-dokument
är lättare med vältaggade dokument.
Introduktion till PDF/UA
ISO-standarden för universell tillgänglighet
PDF Association
"The Matterhorn Protocol"
För att främja användadet av PDF/UA av
programvaruutvecklare och dokumenttestare utvecklade
PDF Association PDF/UA Competence Center Matterhorn-protokollet,
en lista över alla möjliga sätt att bryta mot PDF/UA-standarden.
"PDF/UA-klara" programvaror verifierar/bekräftar att PDF-filer
uppfyller Matterhorn-protokollets uppsättning av kontrollpunkter
för att underlätta utbytet av detaljerad information om
överensstämmelse med PDF/UA.
PDF/UA-överensstämmelse kräver validering av både syntax och semantik.
Matterhorn-protokollet anger en uppsättning av
31 "kontrollpunkter" med 136 feltillstånd, varav
- 87 feltillstånd kan kontrolleras av med hjälp av programvara,
- 47 feltillstånd kräver mänsklig bedömning.
- 2 feltillstånd har inga specifika tester.
- Vissa feltillstånd hänför sig till dokumentet,
några till enskilda dokumentsidor.
De flesta feltillstånden hänför sig dock till enskilda objekt
såsom taggar, tabeller eller kommentarer och
kräver vanligtvis mänskligt bedömning.
De 47 kontrollerna som kan kräva mänsklig bedömning rör:
- Bekräftar att dokumentets semantik
som anges av taggarna är korrekta
- Bekräftar att ordningen med semantiskt innehåll är logiskt
- Bekräftar att eventuell roll-mapping är giltig
- Flera kontroller som gäller lika med andra innehållsformer
(färg, kontrast, metadata, alternativ text för bilder, språk)
- Kontroller som gäller JavaScript,
eller andra innehållsspecifika kontroller
Rekommenderad läsning:
Matterhorn Protocol v1.1 - PDF/UA Conformance Testing Model (2021)
Matterhorn Protocol 1.1, som släpptes i april 2021,
lägger till ett nytt feltillstånd och ger flera förtydliganden.
PDF-filen är taggad för att återspegla nuvarande bästa praxis för
taggning av PDF-dokument för tillgänglighet och återanvändning.
Obs: Matterhorn Protocol 1.1 överensstämmer med ISO-standarderna
PDF/UA-1 (ISO 14289-1) och till PDF/A-2a (ISO 19005-2),
och erbjuds som en PDF/UA-fil ev referenskvalitet.
PDF-teknik för tillgänglighet:
En ny modell
(2023-10-27)
Under 2018 påbörjade PDF Associations PDF Accessibility Liaison Working Group
ett projekt för att utveckla en uppsättning definitiva tekniker för
tillgänglighet i PDF-filer.
PDF Associations tillgänglighetstekniker är utformade
för att ge vägledning till två nyckelgrupper:
- Slutanvändare kan använda dessa tekniker för att
lära sig hur man taggar eller kontrollerar PDF-filer.
- Utvecklare kan använda dessa tekniker för att
förstå de tekniska kraven för tillgänglighet.
PDF Association kommer inom kort att lansera sin första
uppsättning av "grundläggande tekniker".
För att ge ett smakprov på vad som komma skall presenterar nu
PDF Association exempel på tekniker för GODKÄND respektive UNDERKÄND.
Den här korta artikeln beskriver hur PDF Association har påbörjat
att förbättra W3C/WCAG:s tekniker på flera specifika sätt:
PDF Association Reference Suite, V1.1 (2020-09-17)
Tillgängliga PDF-dokument som uppfyller
ISO-standarden 14289-1 för universellt tillgänglig PDF - PDF/UA-1
PDF Association Reference Suite V1.1 följer dessa rekommendationer:
PDF/UA Reference Suite tjänar som referens för programvaruutvecklare
och övriga intresserade av rekommenderade metoder för att skapa
taggade och tillgängliga PDF-filer. Referenserna täcker in allt från publikationer till transaktionsutdrag
och innehåller ett representativt tvärsnitt av olika dokumenttyper
vilket återspeglar det stora användningsområdet för PDF-baserad teknik.
Dokument som ingår i PDF/UA Reference Suite visar korrekt taggning
för ett antal sofistikerade användningsfall, inklusive:
- Innehåll som spänner över flera sidor
- Komplexa tabellstrukturer
- Interaktiva formulär
- Länkar för strukturelement
- Skannade dokument
Förutom att uppfylla PDF/UA-1, uppfyller vissa ingående filer även
ISO-standarden PDF/A-2 för arkivering/långtidslagring av PDF-dokument.
Vissa filer visar dessutom att både PDF och PDF/UA-1
stöder användningen av strukturelement för olika ändamål
så länge dessa inte påverkar tolkning eller representation
av dokumentets logiska struktur.
Varför taggad PDF är en viktig förutsättning för
tillgänglighet för alla till digital information i PDF-dokument
IT- och PDF-branschen driver taggad PDF framåt
I PDF-dokument, som i HTML, är innehållssemantik
uttryckt via taggar, därav "taggad PDF".
Taggad PDF möjliggör semantiskt korrekt extrahering och
återanvändning av text och kommentarer (noteringar) vilket
möjliggör tillgänglighet, responsivitet och andra tillämpningar.
Taggad PDF är en valfri funktion i PDF-filformatet
och därmed är inte alla PDF-filer taggade.
Men moderna verktyg som Apples kontorssvit lägger automatiskt till taggar
vid export till PDF och Google Chrome skapar nu även taggad PDF.
Äldre verktyg kan kräva att ett uttryckligt alternativ är aktiverat vid export.
Å ena sidan betyder det faktum att taggar är valfria att PDF är extremt
flexibelt för att rymma alla typer av innehåll från varje tänkbar källa,
även när den ursprungliga källan saknar semantik.
Å andra sidan kräver taggar en kunnig dokumentförfattare
och kapabel programvara för att uppnå bra resultat.
Denna artikel ger en översikt över PDF-branschens
aktiviteter relaterade till taggad PDF:
Värdet av (korrekt) taggad PDF
Strukturtaggad PDF erbjuder mycket mer än tillgänglighet
för användare med funktionshinder.
Alltifrån sökmotorer till mobila enheter kan nu erbjuda
innehåll "tillgängligt för alla" tack vare återanvändning
av sid-baserat innehåll.
PDF var ursprungligen avsett att fungera som "digitalt papper";
för en korrekt utförd sida oavsett använd programvara eller operativsystem.
Sidor är dock inte bara för att läsa.
Användare gillar att lägga till anteckningar, rita linjer och fylla i formulär
och Adobe, initiativtagaren till PDF, bestämde sig för att tillgodose
även denna användning.
PDF införlivade snabbt nya funktioner utöver trohet mot sidan som bas
- formatet började återspegla den interna möjligheten hos verkligt papper.
Den första generationen av interaktiva PDF-funktioner bestod av
anteckningar av olika slag. Vissa tillät användare att lägga till text,
andra tillät användare att rita linjer och rutor på sidan.
Ytterligare funktioner tillkom bortom sidparadigmen och gjorde
det möjligt att lägga till hyperlänkar, ljud och filmer till PDF.
Den andra generationen av interaktiv PDF införde möjligheten att
distribuera PDF-innehåll utanför den sidbaserade världen.
Taggad PDF ger möjlighet att effektivt distribuera ett dokument i
slutlig form till en mobil enhet.
På samma sätt som PDF-filer kan göras tillgängliga för användare som
behöver ett tekniskt hjälpmedel / assistansteknik (AT) för att läsa innehållet.
Ett av de främsta motiven för taggad PDF var att uppnå överensstämmelse
med föreskrifter och regelverk som kräver att digitala dokument är
tillgängliga även för användare med funktionshinder. Implementatörer kan
därvid använda taggad PDF som en hävstång för att uppnå eller förbättra
ett brett spektrum av slutanvändaraktiviteter.
Guide om hur korrekt tagga en PDF-fil för tillgänglighet:
Korrekt taggad PDF är en förutsättning för visning av PDF
på mobila enheter / små skärmar:
Nackdelarna med otaggat PDF-innehåll vs.
fördelarna med korrekt taggat PDF-innehåll:
Semantik och ordningsföljd:
- Otaggat innehåll:
Inga semantiska typer eller ordningsföljd;
innehållets ordningsföljd används enbart för återgivningsändamål
- Taggat innehåll:
Semantisk typ och ordningsföljd bestäms,
innehållet kan återanvändas i enlighet med detta
Sökmotorer:
- Otaggat innehåll:
Sökmotorer kan inte tillförlitligt finna ord och fraser
- Taggat innehåll:
Sökmotorer kan tillförlitlig finna innehåll
Anpassning av sidinnehåll (reflow):
- Otaggat innehåll:
Inga tillförlitliga sätt att återge sidinnehåll på mindre enheter
- Taggat innehåll:
Innehåller information som är nödvändig för
anpassning av innehåll för mindre enheter
Verkligt innehåll och artefakter:
- Otaggat innehåll:
"Verkligt innehåll" och "artefakter" kan inte åtskiljas
- Taggat innehåll:
Läsprogrammet kan välja att använda eller ignorera artefakter
Kopiering och extraktion av innehåll:
- Otaggat innehåll:
Innehållskopiering och extraktion är opålitlig
- Taggat innehåll:
Innehållet kan extraheras med förtroende
PDF/A överensstämmelsenivå a (conformance level a):
- Otaggat innehåll:
Ej kvalificerad för PDF/A överensstämmelsenivå a
- Taggat innehåll:
Kan överensstämma med PDF/A överensstämmelsenivå a
Överensstämmelse med WCAG 2.0 eller U.S. Section 508:
- Otaggat innehåll:
Kan inte uppfylla WCAG 2.0 eller U.S. Section 508
- Taggat innehåll:
Kan uppfylla WCAG 2.0, U.S. Section 508 och andra tillgänglighetskrav
Tillgänglighet:
- Otaggat innehåll:
Otillgänglig för funktionshindrade användare
- Taggat innehåll:
Tillgänglig för dem som använder
"PDF-medveten" hjälpteknik / Assistive Technology
Guider till vältaggade PDF-dokument (WTPDF)
Tagged PDF Best Practice Guide: Syntax
(V1.0.1 - 2023-01-14)
(För nedladdning av denna guide, klicka på bilden ovan)
Detta dokument är avsett för utvecklare som
implementerar taggade PDF och PDF/UA-dokument.
Andra (såsom innehållsskapare med teknisk kunskap
om tillgänglighetsfunktionalitet i PDF) kan även de
dra nytta av denna guide.
Guiden är till exempel avsedd att vara användbar för de som
utför detaljerad tillgänglighetstestning av PDF-dokument och som
behöver verifiera dessa gentemot överensstämmelse med PDF/UA,
eller av PDF-dokument som hävdar att de är tillgängliga
enligt någon annan specifikation.
Guiden innehåller detaljerad vägledning
för alla typer av strukturelement och attribut,
samt ger vägledning för PDF 2.0.
Väl taggad PDF / Well-Tagged PDF (WTPDF)
Användning av väl taggad PDF
för tillgänglighet och återanvändning i PDF 2.0
PDF 2.0, den senaste specifikationen för PDF-filformatet,
introducerade kraftfulla nya funktioner för taggad PDF som förbättrar
PDF:s förmåga att leverera återanvändbart och tillgängligt innehåll.
Med införandet av WTPDF tar PDF Association upp de kritiska
behoven av både återanvändning och tillgänglighet,
vilket upp den fulla kraften i PDF 2.0.
(V1.0.0 - 28 februari 2024)
(För nedladdning av denna guide, klicka på bilden ovan)
Detta dokument beskriver användningen av PDF 2.0 (ISO 32000-2)
som är kompatibel med PDF/UA-2 (ISO 14289-2).
En gemensam specifikation för både återanvändning och tillgänglighet,
är ett stort steg framåt för PDF-baserad teknik.
Det primära syftet med denna specifikation är att definiera
hur elektroniska dokument ska representeras i PDF-format
på ett sätt som tillåter att filen både är återanvändbar och
tillgänglig över ett brett spektrum av möjliga användningsfall.
Väl taggad PDF / Well-Tagged PDF (WTPDF)
ger utvecklare besked om de omfattande krav
som måste uppfyllas av programvara för att skapa
helt återanvändbara och tillgängliga PDF 2.0-filer
på ett interoperabelt sätt.
Om du stöder WTPDF i din dagliga verksamhet,
stöder du även PDF/UA-2.
Den här specifikationens regler för tillgänglighet
återspeglas i ISO 14289-2 (PDF/UA-2) specifikationen,
sålunda är denna specifikation den kanoniska referensen för
både PDF-återanvändning och PDF-tillgänglighet i PDF 2.0.
Användningsfall för denna specifikation inkluderar:
- säkerställa tillgänglighet för PDF 2.0-filer;
- hantera flöde (reflow) av innehåll
(t.ex. för responsiv layout på mobila enheter);
- härledning till andra format, inklusive HTML;
- interoperabel strukturering av ostrukturerat innehåll;
- innehåll och dataextraktion (t.ex. kopiera och klistra in);
- urval, kommentarer (noteringar) och radering ("redaction");
- förbättra sökbarhet;
- låsa upp innehåll och semantik för användning av AI;
- spårning av förändring;
- redigering tur och retur
(t.ex. ordbehandlare → PDF → ordbehandlare).
Användning av PDF/UA i checklistor för tillgänglighet (2018)
PDF/UA förenklar tillgänglighetsarbetet.
Användning av PDF/UA vid validering av tillgänglighetprocesser
möjliggör sampaketering av flera tester i en valideringsprocess
vilket effektiviserar hela processen.
Relationen mellan PDF/UA och WCAG
Allt webbinnehåll, inklusive PDF-filer,
måste uppfylla rekommendationerna för WCAG 2.x på AA-nivå.
Men, enbart WCAG:s rekommendationer är inte tillräckliga
för att skapa en universellt tillgänglig PDF.
Utmaningen med WCAG i förhållande till PDF-filer är att
"W" står för "Web" och "G" för "Guidelines".
WCAG är HTML-orienterat och WCAGs riktlinjer ger inte många
möjligheter att testa PDF-filer fysiskt med avseende på
digital tillgänglighet.
För den tekniska implementationen av tillgänglig PDF krävs
även överensstämmelse med ISO-standarden PDF/UA;
en PDF-fil kan samtidigt uppfylla både WCAG och PDF/UA.
PDF/UA-standarden är ett nödvändigt komplement,
inte ett alternativ, till WCAG.
PDF/UA är förenlig med WCAG, men är långt mer tekniskt specifik,
och ger en tydligare bekräftelse på att ett visst PDF-dokument
uppfyller höga krav på digital tillgänglighet.
En PDF/UA-kompatibel PDF kan vara precis lika
tillgänglig som en WCAG-kompatibel webbplats.
För att dra fördel av PDF/UA-1 behöver du använda
programvara som stöder PDF 1.7 och PDF/UA-1.
Vad är relationen mellan
WTPDF, PDF/UA-2 och WCAG 2.x?
För att dra fördel av vältaggad PDF (WTPDF) eller PDF/UA-2
behöver du använda programvara som stöder PDF 2.0 och PDF/UA-2.
WCAG definierar generiska tillgänglighetsnormer för webbteknologier
(inklusive PDF) med fokus på slutanvändarresultat,
medan WTPDF och PDF/UA fokuserar helt på att skapa
PDF-filer för återanvändning och tillgänglighet.
Som sådana är WCAG, WTPDF och PDF/UA helt komplementära:
- WCAG ställer krav på innehållets tillgänglighet;
- WTPDF och PDF/UA ställer krav som
säkerställer tillgänglighet specifikt i PDF-kontext.
Den bästa praxisen för dig som dokumentförfattare
som producerar tillgängliga PDF-filer är att:
- beakta WCAG:s krav när du designar och skapar innehåll;
- använda programvara som uppfyller kraven för
WTPDF och PDF/UA för att skapa PDF-filerna.
Varför skall du använda
WTPDF och PDF/UA-2 istället för PDF/UA-1?
PDF 2.0 introducerar nya funktioner och
specifika lösningar för följande typer av innehåll:
- Matematiska uttryck
Fragment av dokument
- Rubriker som hoppar över nivåer
- Mer än 6 nivåer av rubriker
- Underavdelningar av blockelement (t.ex. kodrader)
- Dokument inklusive "sidoinnehåll"
- Dokument med både titlar och rubriker
- Listor separerade i sektioner med annat innehåll mellan listobjekt
- Länkar som riktar in sig på rubriker eller annat innehåll
- Innehåll som använder betoning ("emphasis")
- Sidnummer, radnummer, Bates-nummer
- Radering ("Redaction")
- Vattenstämplar
WTPDF och/eller PDF/UA-2 krävs för att dra nytta av dessa
PDF 2.0-funktioner på ett konsekvent återanvändbart och tillgängligt sätt.
Dessutom lägger WTPDF och PDF/UA-2 till omfattande nya regler för
återanvändning och tillgänglighet av befintliga PDF-funktioner,
inklusive layoutattribut och kommentarer (noteringar),
som PDF/UA-1 inte helt adresserade.
Att uppnå WCAG 2.x med PDF/UA
Varför är PDF-teknikerna som de definierats i WCAG 2.x inte tillräckliga?
Kreatörer och leverantörer av PDF-filer blir i många fall ombedda
att leverera PDF-filer som överensstämmer med WCAG 2.x.
För många är detta helt okänt territorium samtidigt som
WCAG 2.x specifikationen är inte tillräcklig specifik när det gäller
teknisk implementation av filformat baserad på PDF-teknik.
Det skapar oklarheter och försvårar för utvecklare och användare.
WCAG och PDF/UA kompletterar varandra.
AIIM-guiden, "Achieving WCAG 2.0 with PDF/UA",
visar vad som krävs (i välkända PDF-filformat- och webbläsartermer) för att
skapa, bearbeta och validera dokument och webbläsare som uppfyller PDF/UA
och som uppfyller alla tillämpliga framgångskriterier för WGAC 2.0.
AIIM-guiden återfinns här:
Stoppa pressarna! (September 2018)
PDF Association hjälper W3Cs Web Accessibility Initiative
att modernisera W3Cs PDF Techniques for Accessibility!
ISO-standarden PDF/UA (tillgänglig PDF) ligger till grund för
reviderad och uppdaterad W3C PDF Techniques for WCAG 2.1!
Mer detaljer:
U.S. Access Board bekräftar:
PDF/UA krävs för "modern" PDF-programvara (2019)
Som bästa praxis för att medge tillgänglighet till innehåll
på webbplatser och i digitala dokument anges
WCAG för HTML/CSS/JavaScript-innehåll och video,
och PDF/UA för digitala dokument.
Nya U.S. Section 508 regler gäller för alla former av federal ICT i USA,
oavsett filformat eller distributionsmetod.
U.S. Section 508 gäller all ICT / alla former av digital kommunikation,
såsom webbplatser, men även dokument, media, bloggar, sociala medier etc.,
för all publik ICT, plus 9 kategorier gällandes icke-publika ICT-områden
inklusive personalärenden, frågeformulär eller enkäter,
mallar eller blanketter, utbildnings- eller träningsmaterial,
webbaserade intranät.
U.S. Section 508 definierar internationella tillgänglighetsstandarder:
- WCAG för webbplatser och HTML-information, och
- PDF/UA-1 för PDF-filer
WCAG och PDF/UA kompletterar varandra.
PDF/UA är förenlig med WCAG, men är långt mer tekniskt specifik,
och ger en tydligare bekräftelse på att ett visst PDF-dokument
uppfyller höga krav på tillgänglighet.
Uppdaterade U.S. Section 508-regler kräver
PDF/UA för PDF 1.7 dokument (2017).
U.S. Access Board har utfärdat nya regler i sin uppdaterade
utgåva av "U.S. Section 508” om tillgänglighetskrav.
PDF/UA-1 stöd krävs för PDF-skapande program som producerar PDF 1.7 filer.
U.S. Access Board bekräftar:
PDF/UA-stöd krävs av PDF-programvara (2019)
U.S. American With Disabilities Act (ADA)
omfattar även kommersiellt webbinnehåll (2019)
Den 7 oktober 2019 kommer att kommas ihåg i
tillgänglighetskretsar under lång tid framöver.
Från och med detta datum kommer webbplatser och mobilapplikationer
i USA att utvärderas som "offentliga informations-/webbplatser" snarare
än bara utgöra ett av många sätt där en konsument kan komma att
möta en återförsäljares erbjudanden.
Därmed är tillgänglighetskrav (och påföljder för bristande efterlevnad)
som föreskrivs av American With Disabilities Act (ADA) även tillämpbara
på kommersiella webbplatser.
Det är nu inte längre enbart federala, statliga och lokala myndigheter
och deras entreprenörer som är skyldiga att se till att deras
digitala innehåll är tillgängligt för alla.
ADA:s kraft kan nu utnyttjas för att framtvinga korrigerande
tillgänglighetsåtgärder av praktiskt taget alla kommersiella
organisationer som erbjuder en informations-/webbplats
till allmänheten.
Se även:
Tillämpning av PDF/UA-standarden i Sverige
Tillgång till digital information är en grundläggande rättighet för alla.
Sverige som nation är bunden till:
- FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna,
- FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder, och
- den svenska diskrimineringslagen.
- den svenska lagen om tillgänglighet till digital offentlig service;
baserad på EU:s webbtillgänglighetsdirektiv.
PDF/UA är tillämplig för svenska myndigheter och offentliga verksamheter
för att leva upp till lagens stränga krav på att alla offentliga digitala dokument
skall vara universellt tillgängliga för alla.
Se även:
Tillgänglig PDF (PDF/UA)
för tillgänglig e-förvaltning / e-myndighet
Tillgång till digital information är en grundläggande rättighet för alla.
Att göra information lättillgänglig för alla medborgare är utan tvekan
en stor del av e-förvaltning och eftersträvas av federala och
statliga myndigheter samt distrikt, städer och kommuner.
I allt högre grad erbjuds och vidarebefordras information endast i digital form,
där det pålitliga och användarvänliga filformatet Portable Document Format (PDF)
har etablerat sig över hela världen som det föredragna filformatet.
För att säkerställa obegränsad tillgänglighet i alla avseenden,
måste dock PDF-filer uppfylla vissa tillgänglighetskrav.
Dessa definieras av ISO-standarden PDF/UA för tillgängliga PDF-dokument.
PDF/UA säkerställer att även medborgare med kraftigt nedsatt syn,
nedsatt förmåga att använda skriftligt språk eller med motoriska begränsningar,
kan ta del av och interaktivt använda PDF-dokument utan utomståendes hjälp.
Mer i denna blog-artikel:
Tjänster och verktyg för att skapa
tillgängliga PDF-dokument och -formulär
enligt ISO-standarden PDF/UA
|
|
PDF Accessibility Liaison Working Group (LWG)
Följ/deltag i arbetet med den framtida utvecklingen av:
PDF Accessibility Working Group (LWG)
Uppdrag
PDF Accessibility LWG fokuserar på att utveckla tekniker för att
uppnå överensstämmelse med både PDF/UA och WCAG.
PDF Accessibility LWG träffas varje vecka för att granska exempel på PDF-filer
som utförts enligt "godkänd teknik" respektive "underkänd teknik",
och för att utveckla lämpliga metadata.
Mål
Tekniker som uppnår både PDF/UA- och WCAG-efterlevnad
är grundläggande förutsättningar för framgångsrik digitalisering.
PDF Accessibility LWG arbetar med att besvara frågan:
Vilka är de grundläggande tillgänglighetsteknikerna för PDF,
och hur ska ett dokuments komponenter, som t.ex
titel, tabellradshuvud, tabell som spänner över mer än en sida,
nestlad lista, bildtext eller formel, vara taggade för digital tillgänglighet?
När användare söker efter tydliga svar på vardagliga taggningssituationer,
uppger de ofta att det är besvärligt att hitta/lokalisera rätt innehåll,
till följd av att innehållet ibland är tvetydigt eller helt enkelt ofullständigt.
PDF Accessibility Liaison Working Group arbetar med att ta fram
en komplett uppsättning tekniker med tillhörande exempel som
visar utförandet av korrekta lösningar på alla taggningsproblem:
Vem kan deltaga?
PDF Accessibility LWG är öppen för alla medlemmar i PDF Association,
och genom inbjudan, till icke-medlemmar/tillgänglighetsproffs samt
slutanvändare/ämnesexperter.
|
|
PDF/UA Processor Liaison Working Group (LWG)
"PDF/UA Processor"
Programvara eller hårdvara som bearbetar PDF/UA-filer
Följ/deltag i arbetet med den framtida utvecklingen av:
PDF/UA Processor Liaison Working Group (LWG)
Uppdrag
Att fastställa principer och ett ramverk,
och sedan utveckla krav på PDF/UA-processorer och hjälpmedel (AT)
Att förbättra tillgänglighetsstödet för PDF-dokument innebär
att förbättra hur PDF-läsare, andra PDF-processorer och
hjälpmedel (AT) hanterar taggade PDF.
Även om PDF/UA-1 tillhandahåller konceptuella krav för processorer,
har dessa inte formellt anammats i samma utsträckning som
filformatkravet i PDF/UA.
PDF/UA-2, publicerad 2024, skiljer sig från PDF/UA-1 genom att
enbart fokusera på filformatkrav samt att krav på processorer
utvecklas i en separat specifikation.
Mål
Idag kan användare som behöver anlita tekniska hjälpmedel (AT) för
att läsa PDF-filer inte alltid njuta av en konsekvent upplevelse mellan
olika hårdvaru- och mjukvaruplattformar.
PDF/UA Processor LWG skapades med två huvudmål i åtanke:
- Det första målet är att hjälpa utvecklare som är mer bekanta
med webbteknologi att lätt kunna förstå och använda
PDFs tillgänglighetsfunktioner.
- Det andra målet är att uppmuntra leverantörer att gå mot
en standardiserad lösning istället för att använda sig av
leverantörsspecifika/-beroende implementationslösningar.
För att säkerställa att slutanvändare kan få korrekta,
konsekventa resultat när du interagerar med digitala dokument
oavsett programvara eller plattform, kommer PDF/UA-processorn LWG
att utarbeta en teknisk specifikation för bearbetning av PDF/UA-filer.
Affärsmöjlighet
Vem kommer att kunna dra nytta av en specifikation
för bearbetning av PDF/UA-filer?
PDF-skapare:
Mer kapabel visningsprogramvara kommer att förbättra
efterfrågan på PDF-kreatörer som kan skapa dokument
som uppfyller PDF/UA-standarden.
PDF-läsare:
Stöd för PDF/UA (och taggade PDF i allmänhet)
blir lättare att lägga till och underhålla med tillförsikt,
även för utvecklare utan specifik expertis i att
stödja tillgänglighet.
Tillfälliga PDF-processorer:
Medvetenhet om PDF/UA (och taggade PDF i allmänhet)
kommer att göra det lättare för bearbetningsprogram som inte visar
dokumentet (såsom antivirus- eller dokumenthanteringsprogram)
att ändå undvika att skada det.
Utvecklare av tekniska hjälpmedel ("AT-utvecklare"):
Ett standardiserat API, till exempel, skulle möjliggöra
PDF-tillgänglighet mycket billigare, öka utrymmet för
användarspecifika funktioner och alternativ,
och skulle i hög grad förbättra slutanvändarupplevelsen.
Dokumentförfattare:
När innehållet presenteras som avsett,
blir författarnas innehåll mer exakt och förmedlas
konsekvent till alla dokumentets läsare.
Policyansvariga och tillsynsmyndigheter:
Med bättre mjukvarustöd för PDF/UA,
kommer policyskapare och tillsynsmyndigheter att kunna
sätta tydliga upphandlingsstandarder för sina leverantörer.
Användare av tekniska hjälpmedel (AT-användare):
De som använder tekniska hjälpmedel (AT) för att läsa
och/eller interagera med innehåll i PDF, kommer att kunna
ta del av en mer omfattande och konsekvent upplevelse.
Bakgrund
Alltsedan PDF 1.4 publicerades år 2000 har PDF-formatet
inkluderat syntax för att möjliggöra tillgänglighet genom
funktionen "Tagged PDF (ISO 32000, 14.8)".
PDF introducerades 1993,
och designades för användning med skrivbordsprogram.
Den första tillgänglighetsspecifikationen för PDF, PDF/UA,
har därför fokuserat på skrivbordstillämpningar.
Idag verkar PDF i en värld med flera plattformar,
men tillgänglighetsspecifikationerna har inte hängt med
nuvarande generation av programvara.
Det är nu avgörande att definiera och uppnå en likvärdig
upplevelse för alla slutanvändare oavsett plattform.
Samtidigt har vanligt använda webbteknologier också utvecklats
och inriktar sig nu på leverans av konsekventa resultat
över plattformar och enheter.
Detta har gjorts möjligt, delvis på grund av utvecklingen och
anammandet av högkvalitativa API:er som har gjort det möjligt
för AT att fungera över olika plattformar.
Detsamma kan tyvärr inte sägas om PDF.
Idag finns det inget gemensamt tillgänglighets-API
för bearbetning av taggade PDF.
Ännu värre är att vissa leverantörer av tekniska hjälpmedel
använder sig av helt leverantörsspecifika/-beroende
implementationslösningar.
Följaktligen, när slutanvändare använder olika enheter
får de vanligtvis inte en likvärdig eller konsekvent upplevelse,
vilket är en grundläggande hörnsten för tillgänglighet.
Möjliga tillvägagångssätt
Tidigare ansträngningar för att skapa processor och AT-krav har
inkluderat en mängd olika tillvägagångssätt, alla involverades mappning
av taggad PDF till något som är användbart av tekniska hjälpmedel.
Några möjliga tillvägagångssätt beskrivs nedan,
men andra idéer är mycket välkomna:
- Krav för bearbetning av PDF/UA-filer för
innehållsleverans till API:er/tekniska hjälpmedel/AT
- Krav på tekniska hjälpmedels roll och beteenden
- "Ett tillgänglighetsträd för PDF"
- bygger på Adobes PDF DOM, etc.
- Dra nytta av webbtillgänglighetstekniken
(HTML DOM ++) definierad av W3C
- En "User Agent Accessibility Guidelines för PDF" liknande:
- Mappning till dina favorit-API:er för tillgänglighet,
såsom plattformsstandarder
Andra möjligheter finns i överflöd!
Tillvägagångssättet hittills och nästa steg
Till följd av att vanliga webbtekniker har utvecklats som
levererar generellt konsekventa resultat för webbsidor,
återanvänder PDF/UA Processor LWG dessa framsteg
i stället för att uppfinna nya.
Under det senaste året har PDF/UA Processor LWG fokuserat på
att undersöka hur de olika rollmappningarna för tillgänglighets-API
för HTML-element och WAI-ARIA (och DPub) attribut mappar till
sina funktionella motsvarigheter i PDF (taggar, attribut, egenskaper, etc.).
Nästa steg:
Vem kan deltaga?
PDF/UA Processor LWG hoppas kunna involvera en mångsidig grupp
experter, inklusive utvecklare vars fokus ligger på tillgänglighet.
Under utvecklingen av specifikationen, kommer PDF/UA-processorn LWG
välkomna nya idéer och ge en arbetsmiljö för utveckling av andra
branschöverenskomna resultat (t.ex. testfiler) i linje med uppdraget.
PDF/UA Processor LWG välkomnar deltagare som är:
- Utvecklare som tillhandahåller stöd för att möta
tillgänglighetsbehov, inklusive avhjälpande av åtgärder
- Utvecklare som arbetar med PDF-processorer som samverkar
med slutanvändare, inklusive PDF-läsare och webbläsare
- Experter på tekniska hjälpmedel (AT)
PDF/UA Processor LWG kommer att arbeta nära med:
och andra för att säkerställa att hela ekosystemet av alla
som arbetar med att utveckla tekniken för taggad PDF är
medvetna om och kan bidra till dessa ansträngningar.
|
|
Nästa generations PDF
|
Förväntningar på dokument över tid
Människor har i årtusenden sparat sina tankar i olika media
med idén om att bevara dessa (dokument) över tid.
Användarnas förväntningar och krav på dokumenten har
samtidigt förändrats kontinuerligt genom tiderna.
"PDF på vilken skärm som helst"
PDF på små skärmar / mobiltelefoner
(ä.k.s. "responsiv PDF"!)
PDF Association utvecklar branschstödd modell för
att lösa utmaningen "PDF på alla typer av skärmar"
PDF på små skärmar / mobiltelefoner
PDF använder en sidbeskrivningsmodell baserad på
förutsättningarna för en fast layout och utvecklades
under en tid där dokumenten uteslutandes visades
på stationära bildskärmar eller skrevs ut.
Tillkomsten under senare år av mycket mindre skärmar,
och skärmar av många storlekar, innebar en mängd
utmaningar, och möjligheter, för PDF-paradigmet.
Mobila PDF-läsare inkluderar numera alltmer stöd för att
anpassa dokument till olika skärmstorlekar ("reflow")
och för det krävs korrekt taggad PDF.
En korrekt taggad PDF, enligt PDF/UA-standarden,
är därmed även en mobilvänlig PDF.
Förutom att taggade dokument blir tillgängliga för användare
av tekniska hjälpmedel, är tillgänglig PDF således även
viktigt för användare av mobila enheter med små skärmar.
Nästa generations PDF - Genererar HTML från PDF
När det gäller tryck är PDF idag standardformatet som används överallt.
När det kommer till webb har HTML och CSS fått en liknande position.
Men i vår snabbt föränderliga värld flyter tryck och webb mer och mer samman.
Att då kunna använda ett format som kan förena det bästa i två världar,
både tryck och webb, skulle innebära många fördelar tack vare
styrkan i respektive teknik!
PDF Association Deriving HTML from PDF Technical Working Group
arbetar på ett sådant format för att utveckla tillägg till PDF och fokuserar
på att utforska möjligheter och utmaningar i avancerad återanvändning
av PDF-innehåll för generering av HTML-kod.
Teknik som sammanför tillförlitligheten och robustheten i PDF-tekniken
med smidigheten, flexibiliteten och elegansen i HTML-tekniken;
i syfte att ge bästa möjliga användarupplevelse på varje typ av
enhet och användningsfall.
Under kodnamnet "Nästa generations PDF" utökas nuvarande PDF-teknik
med funktionalitet motsvarande vad som återfinns i dagens webbteknik.
Obs! En "responsiv (dynamisk layout) webb-/HTML-sida" eller
ett "responsivt PDF-dokument" innebär inte med automatik
att webbsidan eller PDF-dokumentet är digitalt tillgängligt.
Det krävs även att både webbsidan och PDF-dokumentet är väl taggade,
samt att de uppfyller gällande digitala tillgänglighetstandarder,
WCAG respektive PDF/UA.
De måste helt enkelt även innehålla en intern teknisk beskrivning av
innehållet så att tekniska hjälpmedel korrekt kan återge innehållet.
PDF Association lanserade denna radikala utveckling av
PDF-tekniken under PDF Days Europe 2017:
Generera HTML från PDF / Deriving HTML from PDF
Guide: Generera HTML från PDF / Deriving HTML from PDF
(11 juni 2019)
(För nedladdning av denna guide, klick på bilden ovan)
I vår moderna tid med små handhållna enheter,
IoT och uppkopplade system, där utbyte och
återanvändning av data är kritisk, är det rimligt
att ifrågasätta den fortsatta relevansen och
fördelarna med PDF-formatets kärnvärden.
Särskilt sökmotorer, maskininlärning och system
för artificiell intelligens fokuserar på tillgång till
informationsinnehållet i dokument framför den
visuella representation av innehållet.
I andra fall önskar dokumentproducenter att leverera data
i en form som är lämplig för automatisk bearbetning,
samtidigt som man som användare använder en PDF-fil
på ett traditionellt tillförlitligt ändamål.
Slutanvändare vill även ha digitala dokument där innehållet
smidigt anpassar sig för visning på olika små enheter.
Denna guide beskriver den algoritm som producerar kompatibel
HTML-kod från en taggad PDF, inklusive hur väl taggade PDF-dokument,
med både traditionellt innehåll med fast layout och de semantiska
strukturerna som utnyttjas av moderna enheter och programvara,
kan tillförlitligt och konsekvent återanvändas som HTML för att stödja
bättre användarupplevelser och förnya värde av PDF-formatet.
Följ/deltag i arbetet med den framtida utvecklingen av
Generera HTML från PDF:
Nästa generations PDF - "Responsiv PDF"!
Demonstrationswebbplats
Prova konvertering från PDF till HTML med några klick
utan att lämna din webbläsare.
Introducerar konceptet för HTML och inbäddad CSS i ett PDF-dokument.
Om "Demonstrationswebbplatsen för nästa generations PDF":
Webbplatsen för nästa generations PDF är en demowebbplats för en ny teknik
för att "Skapa HTML från taggad PDF" / "Derive HTML from Tagged PDF"
på ett förutsägbart sätt.
Tekniken, deriveringsalgoritmen, utvecklas av the PDF Association.
"Taggade PDF-dokument" innehåller ytterligare osynliga lager med
semantisk information om alla visuella element i dokumentet och används
av deriveringsalgoritmen för att representera samma innehåll i HTML.
ngPDF Editor
ngPDF Editor ger detaljerad information om den
logiska strukturen, taggträdet, i PDF-dokumentet
som laddas upp till demonstrationswebbplatsen ngPDF
Illustration från Itext White Paper: "Web-Friendly PDFs with ngPDF"
(Klicka på bilden)
Egenskaper/Funktionalitet
- Omvandla taggad PDF till HTML med hjälp av deriveringsalgoritmen
- Se den härledda HTML-koden bredvid din PDF för
jämförelse och omedelbara justeringar
- Inspektera det taggade strukturträdet i PDF-dokumentet
- Hantera PDF-klasser och deras attribut
- Hantera inbäddade filer associerade med strukturelement
- Skapa och modifiera mappningen mellan PDF-taggar (så kallade "RoleMaps")
- Redigera CSS för att justera HTML-presentationen.
Bädda in resulterande CSS direkt i din källfil (PDF-dokument)
för vidare återanvändning
- Ladda ner den modifierade PDF-filen tillbaka till ditt lokala filsystem
- Fullt stöd för specifikationerna för PDF 1.7 och PDF 2.0
PDF originalversion
utan inbäddad CSS
(Klicka på bilden)
Motsvarande HTML-version
utan inbäddad CSS
(Klicka på bilden)
PDF-version
med inbäddad CSS
(Klicka på bilden)
Motsvarande HTML-version
med inbäddad CSS
(Klicka på bilden)
Ladda upp dina korrekt taggade testfiler här:
Mer information om ngPDF:
Intressant?
Nästa generations PDF - "Responsiv PDF"!
Framtidens PDF baseras på väl taggad PDF
IT-industrin implementerar stöd för väl taggad PDF och PDF/UA.
Lösningar för visning av tillgängliga PDF/UA-dokument på
smarta telefoner och andra mobila enheter med små skärmar:
Nästa generations PDF - "Responsiv PDF"!
Adobe introducerar Liquid Mode för Acrobat Mobile
(2020-09-23)
Att konsumera innehåll på mobilen har länge varit en smärtsam upplevelse
- särskilt om ett dokument är långt och ordrikt.
Liquid Mode är ett visningsverktyg för att flöda PDF-innehåll och
därigenom göra PDF-filer mer läsbara på mobila enheter.
Liquid Mode för Acrobat Mobile ger en banbrytande läsupplevelse som
möjliggör ett mycket enklare sätt att läsa dokument på mobila enheter.
Liquid Mode omformaterar en statisk PDF till en mer
dynamisk och anpassningsbar upplevelse.
Liquid Mode bygger på rika egenskaperna i PDF,
inklusive semantiken i taggad PDF.
Med ett knapptryck omformaterar Liquid Mode automatiskt text, bilder,
och tabeller för snabb navigering och konsumtion på små skärmar.
Liquid Mode skapar samtidigt en intelligent kontur,
hopfällbara och expanderbara sektioner och sökbar text
för snabb navigering.
Användare kan till och med skräddarsy teckenstorlek och avstånd mellan
ord, tecken och rader för att passa deras specifika läsinställningar.
Detta är särskilt användbart för dem som kanske upplever att
texten är för liten eller ihopklämd, för tät eller rörig.
Med flödesläge är det inte längre nödvändigt att
klämma och zooma ("pinch and zoom").
Ord kan storleksändras och flyttas om, bilder är klickbara och
expanderbara, och tabeller är responsiva.
Adobe lanserar PDF Extract API:
PDF-extraktions- och dokumentgenererings-API:er för utvecklare
(2021-06-22)
PDF Extract API extraherar innehåll och data ur dina PDF-filer.
Det har skapats otaliga PDF-filer under de senaste decennierna,
med uppskattningsvis 2,5 biljoner PDF-filer som skapas varje år.
Kan du föreställa dig mängden av kritisk data som finns
lagrade i dessa PDF-filer?
Förra året introducerade Adobe Liquid Mode, som använder Adobe Sensei,
Adobes AI- och maskininlärningsplattform för att förstå strukturen i PDF-filer.
Liquid Mode, förutom att vara ett visningsverktyg,
hjälper i det nya API:et till med taggning och att lägga till struktur
för innehåll som sparas i och extraheras ur PDF-filer.
Med lanseringen av API:er för utvecklare på AWS Marketplace
underlättas processer för att skapa PDF och extraktion av PDF-innehåll.
Det nya Adobe PDF Extract API bygger på Liquid Mode.
Det är ett moln-API som analyserar strukturen från både
skannad och inbyggda PDF-filer och extraherar alla element
i en PDF inklusive text, tabelldata och bilder, med förståelse för
relativ positionering och läsordning över kolumner och sidbrytningar.
Vad som särskiljer PDF Extract API är att det kan
extrahera alla PDF-element, till skillnad från många andra
extraktionstekniker som är begränsade till en viss typ,
såsom tabeller.
Dessutom, många leverantörer är knutna till specifika plattformar.
Att hålla sig till principen att vara plattformsagnostisk och till skillnad
från andra, erbjuder alla Adobes API:er, inklusive PDF Extract API,
flexibiliteten att använda alla moderna programmeringsspråk eller plattformar.
Organisationer kan använda PDF Extract API för att snabbt och exakt
extrahera data för användning i maskininlärningsmodeller, analys,
indexering eller lagring, för att automatisera nedströmsprocesser
med hjälp av tekniker såsom Robotic Process Automation (RPA) och
Natural Language Processing (NLP), samt återpublicera
PDF-innehåll i olika medier.
Adobe, som är en långvarig partner till och medlem av PDF Association,
fortsätter att deltaga i utvecklingen av PDF och samverkar i arbetsgrupper
såsom Next-Generation PDF TWG, PDF/UA TWG och PDF Reuse TWG.
Nästa generations PDF - "Responsiv PDF"!
Google Chrome skapar automatiskt taggad PDF
(29 juli 2020)
Förhandsannonsering från Google:
Med start i Chrome 85 kommer världens ledande webbläsare att
automatiskt generera en taggad PDF när man använder
alternativet "Spara som PDF".
Obs!
Även om taggad PDF är ett första steg och en förutsättning för tillgänglig PDF,
säger annonseringen inget om i vilken utsträckning en PDF-fil som sparats
med Chrome 85 kommer att överensstämma med PDF/UA-standarden.
PDF/UA från Google Docs kommer snart! (2016)
Nästa generations PDF - "Responsiv PDF"!
Apple taggar PDF!
(30 september 2019)
Apple annonserar att version 8.2 av Apples svit av
produktivitetstillämpningar; Pages, Keynote och Numbers,
har stöd för att skapa taggade PDF
(och därmed tillgängliga och återanvändbara PDF),
och inte bara på MacOS, utan även på iOS/iPadOS.
Obs!
Även om Apple samtidigt ger några utmärkta råd
om fullständig tillgänglighet för PDF eller för något annat format,
krävs uppmärksamhet på att de olika kriterier som specificeras i
W3C/WCAG 2.1 (allmänt) och ISO PDF/UA (PDF-specifikt) uppfylls.
Nästa generations PDF - "Responsiv PDF"!
Microsoft vs PDF/UA - 2016, 2019 och 2024
PDF och AI: Har ChatGPT stöd för PDF?
PDF och AI:
Vad kan AI göra för PDF-dokument?
Idag matas de flesta AI:er med usel och/eller fördummade data
som bidrar till partiskhet och opålitliga resultat,
utöver problem till följd av användning av AI för illvilja.
Hur bör AI integreras för användning med dokument?
För att bli verkligt pålitliga behöver AI:er system
bevara rik semantik och data när de stöter på det.
Låt innehållskaparens AI-stöd hjälpa denne att förmedla denna rikedom,
och låt dokumentläsarnas AI:er utnyttja det när det tillhandahålls.
Det är dags för AI-integratörer att hjälpa innehållsskapare att
skapa semantiskt rika dokument och intensifiera PDF-indata:
|
|
PDF Forms
PDF Forms har fokus på utveckling av nuvarande PDF Forms-teknik
genom införandet av nya deklarativa modeller med integrerad semantik.
Följ/deltag i arbetet med den framtida utvecklingen av PDF Forms:
PDF Association - PDF Forms Industry Working Group
Syftet med PDF Forms
Syftet med PDF Forms är att modernisera tekniken för PDF-formulär.
Digitala PDF-formulär är viktiga.
Alltsedan Adobe införde tillägg till den inbyggda tekniken för
PDF-formulär för att få den till funktionell paritet med HTML
har inte mycket förändrats sedan dess.
Även om företag som DocuSign, Adobe, Dropbox och andra
har skapat sina egna tillägg till PDF för att möjliggöra rika
arbetsflöden är det absolut nödvändigt att dessa funktioner
ingår i den grundläggande PDF-standarden.
PDF Forms TWG utvärderar nu de formulärsteknologier
som anges i ISO 32000 och formulerar en inriktning av
vägen framåt till avancerade formulär i PDF.
PDF Forms TWG har fokus på att förbättra hittillsvarande teknik
för PDF-formulär genom införandet av nya deklarativa modeller
med integrerad semantik.
Denna funktionalitet kommer inte bara att anpassa PDF till
funktionaliteten i moderna HTML-formulär, men även återupprätta
PDF-teknikens ledarskap för hantering av formulär- och arbetsflöden.
Gruppen arbetar i nära samarbete med
för att säkerställa att även dessa gruppers arbete inkluderas.
Specifika områden där PDF Forms TWG planerar att investera:
- Ansluta formulär till koncept för "generering av HTML"
- Ersätta beroende av JavaScript för vanliga begrepp
(t.ex. validering och formatering)
- Modernisering av formulärdatautbyte (t.ex. inget XML)
Konvertering av ifyllningsbara/interaktiva PDF-formulär till PDF/A
PDF/A förbjuder några av de funktioner som
behövs för de flesta ifyllbara PDF-formulär.
Detta gör det opraktiskt att ha ett ifyllbart PDF-formulär
som samtidigt även överensstämmer med PDF/A.
Det rekommenderade sättet att hantera detta är som följer:
- skapa ifyllbara PDF-formulär som så mycket
som möjligt följer PDF/A standarden
- sänd ut formuläret för att fyllas i
- väl ifyllt, sänd det igenom en PDF/A-konverteringsprocess
(företrädesvis med callas pdfaPilot Desktop/Server eller CLI);
detta sista steg kommer att utföra de smärre justeringar som
behövs för att anpassa PDF-formuläret till kraven för PDF/A
(t.ex. ta bort JavaScript, anpassa vissa egenskaper hos formulärfält
och så vidare, men utan att förändra det visuella utseendet, och,
viktigast av allt, utan att ta bort nyttoinformation/data som fylls i)
|
|
PDF/R - ISO 23504-1:2020
Den nya standarden för utbyte av rasterbildsdata
Godkänd internationell standard sedan 2020
PDF/R (o.k.s. PDF/raster)
TWAIN Working Group och PDF Association annonserar PDF/R
Nästa generations format för digitala bilder
En ISO-standard baserad på PDF-teknik
PDF/R - den nya standarden ISO 23504-1:2020
för delning av rasterbilddata
Användningen av PDF/R kommer att bli mycket hög.
Följ/deltag i arbetet med den framtida utvecklingen av PDF/R:
PDF Association - PDF/R Industry Working Group
PDF/R: Framtidens bildfilformat (15 april 2021)
PDF/R-formatet är uttryckligen utformat för att stödja
moderna standardbaserade dokumentbildsarbetsflöden.
PDF/R är ett ISO-standardiserat format för lagring,
transport och utbyte flersidiga rasterbildsdokument,
speciellt skannade dokument och fotografier.
PDF/R drar fördel av det breda stödet för PDF
för visning, utskrift/tryck och bearbetning av filer.
PDF/R ger PDF-portabilitet samtidigt som det erbjuder
erbjuder kärnfunktionaliteten i TIFF-formatet.
Formatet stöder okomprimerad bitonal, gråskala,
äkta färgbilder, RGB-bilder samt JPEG eller
förlustfri CCITT Group 4 Faxkomprimering.
PDF/R passar väl in i befintliga arbetsflöden och är kompatibel;
såväl befintliga bibliotek eller nyutvecklade ramarverk kan
användas för inbäddade system såsom firmware.
PDF/R inkluderar stöd för kryptering och autentisering,
och är lika omfattande som för PDF i sig.
PDF/R kan användas av skanningtillämpningar,
som ett fristående format eller som en del av
ett TWAIN Direct initiativ.
Detta enkla och mycket komprimerade format är
perfekt för användning med IoT-teknik och hjälper till att
optimera molntillämpningar med minimal integrationstid och
ansträngning och utan dyra licenskostnader för bibliotek.
Innan PDF/R fanns var alla dokumentskanningssystem
baserade på bildformat istället för på dokumentformat.
PDF/R ger fördelarna med PDF till alla bildprocesser,
och tillåter även lågprisskannrar att producera PDF-dokument
komplett med metadata, kryptering och digitala signaturer,
om så önskas, direkt från skannern.
PDF/R-standarden är en utmärkt ersättning för
de traditionella TIFF- och JPEG-bildformaten som stöds
av traditionella skanningenheter och tillämpningar.
PDF/R ger kompakta bilder av hög kvalitet från
bildupptagningsenheter och ger effektiv och
säker leverans av dokument över ett nätverk.
PDF/raster - Portabelt och funktionsrikt (30 augusti , 2017)
PDF/raster erbjuder portabilitet som PDF
tillsammans med kärnfunktionaliteten i TIFF.
PDF/R hjälper till att modernisera och säkra skannad bildöverföring,
särskilt i en tid av moln-baserade och mobila affärs-/verksamhetsflöden.
PDF/raster 1.0 dokumentation
Detta dokument beskriver PDF/raster,
en strikt delmängd av PDF-filformatet
för lagring, transport och utbyte av
flersidiga raster-bilddokument.
TWAIN Direct med PDF/raster släppt
The TWAIN Working Group, liaison member av PDF Association,
har just annonserat att TWAIN Direct, nästa generations
öppen källkod för bildfångst, nu är tillgänglig.
TWAIN Direct stöder direkt nätverkskommunikation mellan
stationära eller mobila applikationer och skanningenheter.
|
|
PDF REUSE
PDF REUSE har fokus på återanvändning/återbruk av PDF
och utforska de tekniker och metoder som underlättar pålitlig
återanvändning av dokumentinnehåll och semantik
på olika enheter och för bredast möjliga utbud av tillämpningar.
Följ/deltag i arbetet med den framtida utvecklingen av PDF REUSE:
PDF Association - PDF Reuse Industry Working Group
Syftet med PDF REUSE
Syftet med PDF REUSE är att definiera en komplett uppsättning krav
för "well-tagged PDF" (WTPDF) / "bra-taggad" PDF (BTPDF).
Idag kan konsumenter av PDF-dokument välja från en mängd olika skärmar
vilket medför stora utmaningar för författare av dokument med fast layout.
Utöver användning på olika skärmar vill användarna alltmer att PDF-dokument
även fungerar bra med tekniker som är mindre beroende av sidans layout,
men mer om innehållet, inklusive sökmotorer, text-till-tal-lösningar,
översättningsmotorer, 3D, video och andra funktioner som alltmer
används för att ge en utökad upplevelse av digitalt dokumentinnehåll.
Det inledande projektet är att utveckla och vidmakthålla en specifikation
för"well-tagged" eller WTPDF, det vill säga, PDF-dokument som använder
"Tagged PDF" (ISO 32000, 14.8) för att möjliggöra tillförlitlig återanvändning
av dokumentinnehåll på olika enheter och programvara.
Återanvändning i form av HTML är ett viktigt mål; som sådan kommer
WTPDF att komplettera härledningsalgoritmen som anges i:
Tillgänglig PDF är en delmängd av PDF-återanvändning som innehåller
ytterligare krav utöver de som krävs för ett strikt återanvändningsändamål.
För att säkerställa kontinuitet mellan dessa användningsområden kommer
WTPDF att spegla motsvarande bestämmelser i PDF/UA-2 och
verka i nära samarbete med:
PDF REUSE är av intresse för organisationer som är intresserade av att
deltaga i utveckling och publicering av denna nya underspecifikation
till ISO-standarden 32000-2.
|
|
ISO 24517 (PDF/E)
internationell standard för dokument med tekniskt innehåll
som vanligtvis genereras från CAD-filer.
Godkänd internationell standard sedan 2008
Tidigare planerades att den framtida standarden skulle bli
PDF/E-2 baserad på PDF 2.0 för att tillhandahålla en
arkiveringsmodell för tekniskt innehåll inklusive 3D.
Industrin var dock mer intresserad av att göra den till
en del av PDF/A istället för en ny standard PDF/E-2.
ISO har därför stoppad utvecklingen av PDF/E-2
och gör standarden som del av:
Användningen av PDF/E är låg.
Syftet med PDF/E
PDF/E ("PDF Engineering") är baserat på PDF-format och
specificerar hur PDF ska användas för att skapa dokument
i tekniska arbetsflöden; inklusive 3D i PDF/E-kontext och
arkivering av dokument med tekniskt innehåll.
En kontaktpunkt för fördelarna med PDF/E
inom nästan varje teknikområde.
PDF/E Competence Center är en plattform för information och diskussion
för experter inom 3D-teknik, arkitekter och byggspecialister,
liksom utvecklare av PLM-tillämpningar.
För alla ingenjörer som använder PDF-teknik som en
integrerad del av sitt dagliga arbete.
Fördelar med PDF/E:
Fördelar med PDF/E:
- Minskar dramatiskt behov av dyr proprietär programvara.
- Sänker kostnaden för lagring och informationsutbyte jämfört med papper.
- Underlättar tillförlitligt informationsutbyte mellan
olika tillämpningar och plattformar.
- Leverantörsoberoende; PDF/E är utvecklat och
upprätthålls av ISO kommittén för PDF/E.
|
|
3D PDF
PDF för dokument med tekniskt innehåll
3D PDF är en PDF-fil med 3D-geometri inuti
Se även den kostnadsfria skriften:
"PDF för tillverkande industri,
Framtiden är 3D-dokumentation"
Användningen av 3D PDF är hög.
Följ/deltag i arbetet med den framtida utvecklingen av 3D PDF:
PDF Association - 3D PDF Industry Working Group
Syftet med 3D PDF
3D PDF anger hur PDF ska användas för att skapa
dokument i tekniska arbetsflöden; inklusive 3D i
sammanhanget arkivering av tekniskt innehåll.
I PDF-sammanhang benämns 3D-modeller
som 3D-illustrationer (ISO 32000:2, 13.6).
PDF-filer som innehåller 3D-illustrationer/3D-geometri
är allmänt kända som 3D PDF-filer.
PDF låter användare kombinera dynamiska, rika 3D-illustrationer med
metadata, text, bilder, video och formulär i ett 3D PDF-dokument.
PDF utgör själva kärnan för tillverknings- och ingenjörskommunikation.
PDF-teknik stöder tillverkning över hela världen, förmedlar idéer,
planer, kommunikation, avtal, specifikationer, kontrakt...
och naturligtvis 2D- och 3D-ritningar och annat stödjande innehåll
genom komplexa arbetsflöden och över företags hela
verksamhet, organisations- och processgränser.
3D PDF och PDF kompletterar varandra
En PDF-fil är en helt fristående dokumentfil;
"självständig" och oberoende av omgivningen.
PDF-filer kan visas för läsning med olika PDF-läsare.
En 3D PDF är lite speciell, inne i PDF-dokumentet finns det
ett 3D-visningsfönster där du kan rotera, zooma och panorera
innehållet i en 3D-scen.
Den faktiska informationen för 3D-vyn är inbäddad i PDF-filen.
Filen innehåller i själva verket en 3D-geometrisk representation
av scenen, inte bara bilder från olika synvinklar.
3D PDF-filer är kraftfulla dokument med stöd för följande funktioner:
- en grafisk illustration i 3D visualiseras eller
skrivs ut som en del av en sida
- en grafisk illustration i 3D kan vara interaktiv och
programmatiskt manipuleras med JavaScript
- en grafisk illustrationi 3D kan visas eller förekomma
på flera ställen i ett dokument
- Grafiskt innehåll i 2D såsom titelblock, revisionsblock,
förteckning över material och annan information som måste
finnas på ett ritark kan placeras över grafiska illustrationer i 3D
ISO 32000 (PDF) har haft stöd för inbäddade samlingar av
tredimensionella objekt (3D-modeller), såsom de som används av
CAD-programvara, alltsedan det introducerades med PDF 1.6 2005.
Sedan dess har användningen av 3D-innehåll i PDF exploderat
till följd av att leverantörer, tillverkare och kunder kräver allt större
tillgång till detaljerad teknisk information i varje steg av design-,
utvecklings-, tillverknings- och stödprocesser.
Tillverkningindustri är ett av många användningsområden där 3D PDF
ingår som en kritisk tillämpning av PDF- och 3D-teknik som
betjänar produkters hela livscykel, såsom inom arkitektur och
anläggningsverksamhet med behov av rik, datadriven och
interaktiv dokumentation.
Eftersom de är PDF-filer är 3D PDF-filer kompakta, säkra och lätta att dela.
3D PDF-dokument är helt interaktiva och kan kommenteras och åtgärdas.
Detta kraftfulla, lättanvända format förvandlar hur vi
kommunicerar ingenjörsdata idag.
De flesta 3D CAD-tillämpningar har en viss nivå av stöd för att
skapa 3D PDF-filer. Dessutom finns det ett antal tillämpningar som
kan skapa 3D PDF-filer från de mest populära 3D CAD-formaten
utan att kräva en dyr licens för CAD-programvara.
Standarder för 3D PDF geometri
3D PDF är en PDF-fil med 3D-geometri inuti.
3D PDF är en interaktiv 3D-modell
inbäddad i ett interaktivt PDF-dokument
(Klicka på bilden)
Källa:
Presentation om 3D PDF av Adobe Systems GmbH
under PDF Days Europe 2018
Standarder för 3D PDF geometri
3D-delen i PDF-filen kan bestå av antingen
kodning enligt typerna PRC, U3D eller STEP 3D.
PDF 2.0 stöder därmed tre 3D-format:
- U3D, definierad av ECMA-363,
Universal 3D File Format, 3rd Edition (U3D), June 2006.
Godkänd internationell standard sedan 2006.
- PRC, definierad av ISO 14739-1:2014 Document management,
3D use of Product Representation Compact (PRC) format,
Part 1: PRC 10001, 2014.
Godkänd internationell standard sedan 2014.
- STEP AP 242, definierad av ISO 10303-242,
Industrial automation systems and integration,
Product data representation and exchange,
Part 242: Application protocol: Managed model-based 3D engineering.
Godkänd internationell standard sedan 2014.
PRC, U3D och STEP representerar grundfundamentet
för 3D-interactiva data i PDF-kontext.
Alla tre av dessa interaktiva modellformat för 3D-visualisering
kan använda PDF 2.0’s RichMedia annotation framework,
men PDF 1.6 och PDF 1.7 filer kan endast använda
U3D-formatet för 3D-annoteringar.
STEP 3D filformat, ISO 10303-242
STEP 3D AP 242, ISO 10303-242,
industrial automation systems and integration,
Product data representation and exchange,
Part 242: Application protocol:
Managed model-based 3D engineering.
Mer information om stöd för STEP i PDF 2.0:
Product Representation Compact (PRC) filformat, ISO 14379
PRC tillhandahåller mekanismer för hantering av
huvudkonstruktionerna av 3D CAD-modeller.
PRC är ett exakt, mycket komprimerbart format optimerat för
att stödja olika representationer av en 3D CAD-modell.
PRC utvecklades från starten som ett filformat som kan
representera 3D-modelldata från alla populära CAD-tillämpningar.
PRC-datafiler innehåller produktstrukturdata och kan valfritt
innehålla data för exakt 3D-geometri, visualisering,
metadata och Product Manufacturing Information (PMI).
3D-modeller kan lagras i PDF som modellens exakta och
korrekt BREP-geometri, mosaikdata eller båda.
Tack vare detta kan PRC-modeller både visualiseras för
människor och exporteras från en PDF för användning i
system för datorstödd design (CAD);
Computer-Aided Manufacturing (CAM) och
Computer-Aided Engineering (CAE).
Lämplighet:
PRC är det bästa formatet att använda för att representera
tredimensionell teknisk data i ett PDF-dokument.
PRC erbjuder följande fördelar jämfört med U3D:
- Datastrukturer för CAD-data, inklusive sammansättningar,
exakt geometri, mosaik, PMI, text, anteckningar, etc.
U3D är begränsat till mesh-data.
- Bättre komprimering än U3D.
- Internationell standard (ISO 14739)
Användningsområden:
PRC lämpar sig väl för att kommunicera tekniska data för
de flesta allmänna tekniska processer, inklusive:
- Rapportering
- Designgranskning
- Kvalitetsplanering och rapporter
- CAE-rapporter
- Samarbeten inom försörjningskedjor
- Utbildning
- Arkivering
Olika nivåer av komprimering kan tillämpas på 3D CAD-data
när den konverteras till PRC-formatet med en lämplig
3D PDF-konverterare.
3D-data som lagras i PRC-format i en PDF är interoperabelt
med många industriapplikationer för CAM och CAE.
Nyckelfunktioner:
- Mosaic-mesh
- Exakt B-rep geometri
- Produktstrukturer
- Produkttillverkningsinformation (PMI)
- Egenskaper / Metadata
- Hög komprimerbarhet
- Animering via Javascript
Universal 3D (U3D) filformat, ECMA 363
Universal 3D (U3D) är en standard för ett komprimerat
binärt filformat för 3D-datorgrafikdata som kan bäddas in i
PDF-dokument alltsedan PDF 1.7 (ISO 32000-1).
U3D utvecklas inte aktivt längre.
U3D designades som ett allmänt visualiseringsformat
med funktioner som nyckelbildsanimering.
Formatet är optimerat för att lagra triangelnät,
linjer och punkter med hierarkisk struktur,
metadata, färg och textur.
Lämplighet:
Till skillnad från PRC saknar U3D de CAD-specifika
datastrukturerna för geometri, topologi, text och PMI.
För PDF lämpar sig U3D bäst för animering i 3D PDF.
Tillämpningsområden:
- Tekniska publikationer
- Marknadsföringsmaterial
U3D-formatet stöds av PDF-formatet och
3D-objekt i U3D-format kan infogas i PDF-dokument
samt interaktivt visualiseras av PDF-läsare.
Nyckelfunktioner:
- Mosaic-mesh
- Struktur
- Ljuskällor
- Texturer
- Animation (nyckelbild)
Referensdemonstrationer av 3D PDF
3D PDF referensdemonstrationsfilerna nedan
tillhandahålls av medlemmar i PDF Association.
Dessa exempel illustrerar det breda utbudet av
arbetsflöden och användningsfall för PDF som ett
leveransfordon för 3D-representationer.
Demonstrationsfilerna är indelade i följande kategorier:
- Materialförteckning (BOM)
- Ändringsbegäran
- Produktdatakvalitet (PDQ)
- Servicedokumentation
- Technical Data Package (TDP)
- Teknisk dokumentation
- Pågående arbete
- Arbetsinstruktioner
Utforska och utvärdera gärna dessa 3D PDF-referensfiler på egen hand:
Arkivering av 3D-dokument
+
Arkivering av 3D PDF med PDF/A-3 eller PDF/A-4
PDF är inte bara en container för 2D- och 3D-information;
det är även en arkiveringslösning för dokumentinnehåll i slutlig form.
PDF/A-4, en delmängd av PDF 2.0 som stöder långtidsbevarande
av PDF-filer, tillåter 3D-innehåll och tillhörande JavaScript, vilket gör
det till en hållbar lösning för arkivering av tillverkningsinnehåll.
- Bakgrund:
3D-dokument är en komplex värld i sig.
För att skapa och interagera med 3D-modeller krävs 3D-program,
såsom Catia, AutoCAD, etc.
Varje bransch har sin egen uppsättning av lämpliga verktyg,
lösningar och dokument-/filformat.
I princip finns det inte ett överenskommet gemensamt utbytesformat
mellan dessa verktyg (dvs. inte på samma sätt som PDF-formatet
fungerar som ett digitalt utbytesformat/"digitalt papper").
PDF 2.0 (ISO 32000-2) stöder direkt två 3D-format inom
PDFs ramverk för 3D-konstruktioner på PDF-sidor:
Det första 3D-formatet är:
Det andra 3D-formatet är:
Båda formaten kan bäddas in i PDF vilket gör det mer användarvänligt,
speciellt med tanke på att kostnadsfria PDF-läsare finns att tillgå
för att visa dem eller till och interagera med dessa format.
Fler generella verktyg att kommer att finnas tillgänglig för att hantera
vissa specifika formataspekter, såsom syntaxvalidering av 3D-modeller,
läsning och skrivning av metadata i 3D-modeller, ….
- Rekommendationer för hur hantera och arkivera 3D-dokument.
Först och främst måste man ta reda på i vilket filformat
som 3D-information finns i; PRC- eller U3D-formatet?
Alternativ för arkivering av 3D-dokument:
Nästa steg är att bestämma i vilket PDF-standardformat
3D-information skall bäddas in i:
PDF/A-3 (baseras på PDF 1.7, 2012), eller
PDF/A-4 (baseras på PDF 2.0, 2020) (senaste)
Båda formaten, PDF/A-3 och PDF/A-4, tillåter inbäddade
bilagor i PDF/A-format eller annat format.
Dock ingen garanti (för återanvändbarhet) för något som är
inbäddat, men som inte i sig är PDF-baserad information.
Under många år tjänade PDF/E (ISO 24517:2008)
som en arkivmodell för tekniskt innehåll inklusive 3D;
representation av konstruktionsritningar och diagram med
rörliga 3D-modeller som vanligtvis genererats från CAD-filer.
Den initiala planen att definiera en ny variant,
PDF/E-2 baserad på PDF 2.0, avbröts 2018 för
att istället göra den till en del av PDF/A-4.
PDF/A-4:
- PDF/A-4e gör det möjligt att placera 3D-modeller
i PRC- eller U3D-format i PDF/A-4
- PDF/A-4 är uttryckligen positionerad
som en standard för 3D-arkivering
Värdet av PDF för arkivering av 3D PDF
PDF är det enda öppna formatet som kan hantera arkivering av
3D PDF teknikdata, dokument och informationsuppgifter.
Programvaror för 3D PDF
"3D PDF-klara" programvaror:
Det finns många "3D PDF-klara" programvaror att tillgå som
stödjer alla aspekter av produktionsmiljöer för 3D PDF, inklusive:
Skapa 3D PDF
3D PDF-filer kan skapas direkt från
professionella programvaror.
De nuvarande 3D PDF specifikationerna är
väletablerade och använda av programvaruutvecklare, ibland dem:
Creative Edge Software IC3D
3D-realtidsvisualisering av förpackningar,
etiketter och förpackningsillustrationer;
från tidiga idéer/designutkast till färdig design
TreeDiM Picador & PLM Pack
CAD & PLM programvara för 2D/3D-strukturdesign
av kartongförpackningar och POS
|
|
ISO 16613-1:2017 (PDF/VCR)
internationell standard för variabelt innehållsbyte
Godkänd internationell standard sedan 2017
PDF/VCR bygger på PDF/X-4
för att ge stöd för variabelt innehållsbyte.
Användningen av PDF/VCR är låg.
Följ/deltag i arbetet med den framtida utvecklingen av PDF/VCR:
PDF Association - PDF/VCR Industry Working Group
Syftet med PDF/VCR
PDF/VCR möjliggör att tillämpningar för tryck av variabeldata kan
använda PDF-mallbaserad ersättning av variabelt innehåll och
ett ramverk för sammanslagning av variabelt innehåll i RIP.
PDF/VCR (ISO 16613)
2017 publicerade ISO standarden
"ISO 16613-1:2017 Graphic technology - Variable content replacement
Part 1: Using PDF/X for variable content replacement (PDF/VCR-1)".
PDF/VCR möjliggör att tillämpningar för tryck av variabeldata kan
använda PDF-mallbaserad ersättning av variabelt innehåll där:
- en PDF-mallfil som innehåller sidor med
variabla innehållsersättningsfält (platshållare)
levereras före en tryckproduktion och kan
återanvändas i flera tryckproduktionsserier, och
- PDF-baserat innehåll för ersättning av variabeldata tillhandahålls
löpande under tryckproduktion och slås samman med PDF-mallen
för att producera sidutdata med variabelt innehåll i slutlig form.
PDF/VCR (PDF för ersättning av variabelt innehåll),
är en uppsättning grundläggande tekniska krav för ett PDF-mallfilformat,
ett PDF-baserat innehållsformat för variabel datasubstitution och ett ramverk
för sammanslagning av variabelt innehåll i RIP.
PDF/VCR är ganska likt:
Skillnaden är att variabeldata kommer från en CSV-fil och är
tillämpligt på högpresterande utskrifter av verkliga data, till exempel:
läsning av data från ett kreditkort och använda denna data för tryck på kuvertet.
De tekniska grundkraven för PDF/VCR inkluderar inte
tryck- och processoröverensstämmelse, dock ISO 16613-1:2017
definierar även överensstämmelsenivån PDF/VCR-1 som baseras
på de tekniska baskraven för PDF/VCRs och definierar krav för:
- mallfilformatet PDF/VCR-1;
- PDF/VCR-1 datasekvensformat,
ett innehållsformat för variabelt datasubstitution;
- en PDF/VCR-1-skrivare,
ett program som kan generera PDF/VCR-1 mallfiler;
- en PDF/VCR-1-dataleverantör,
en programvarutillämpning som kan generera PDF/VCR-1-datasekvenser;
- en PDF/VCR-1-processor,
ett program som kan utföra substitution (ersättning)
av PDF/VCR-1 mallplatshållarobjekt med ersättningsinnehåll
tillhandahållet i en PDF/VCR-1-datasekvens.
|
|
ISO 16612-3:2020 (PDF/VT)
internationell standard för personaliserat tryck / variabeldata
Godkänd internationell standard sedan 2010
PDF/VT-3 bygger på PDF/X-6 för att ge stöd för
avbildningsmodellen i PDF 2.0 för variabelt- och transaktionstryck.
Användningen av PDF/VT är låg.
Följ/deltag i arbetet med den framtida utvecklingen av PDF/VT:
PDF Association - PDF/VT Industry Working Group
Syftet med PDF/VT
PDF/VT baseras på PDF-formater för stöd av variabeldatautskrift.
PDF/VT är optimerat för de särskilda behov som
finns i Variabla ("V") transaktions ("T") arbetsflöden.
PDF/VT stöder effektivt variabeldatautskrift (VDP) genom att
inkludera alla välkända fördelar med PDF-baserade
arbetsflöden i flöden för personifierat tryck.
PDF/VT (ISO 16612-2 och 16612-3)
2010 publicerade ISO en ny standard
"ISO 16612-2:2010 - Grafisk teknik - Variabelt datautbyte
med PDF/X-4 och PDF/X-5 (PDF/VT-1 och PDF/VT-2)”.
Den utformades speciellt för att stödja robust leverans och produktion
av moderna tryck-/utskriftsjobb med variabel datainformation.
ISO 16612-3 (PDF/VT-3) publicerades i slutet av 2020.
Standarder för variabeldata för transaktionell publicering
baserade på PDF/X - PDF/VT
Genom att baseras på PDF/X, och därför även på PDF,
möjliggör dessa standarder användningen av många av funktionerna
som grafiska formgivare har kommit att förvänta sig att kunna använda
för arbete inom annonstryck, publicering etc. och därför även vill använda
för kostnadsfri direktreklam och "transpromo"-kampanjer samt för
etiketter och förpackningar.
Genom att även inkludera dokumentmetadata som kan förmedla
designerns/köparens krav tillåter det mer fullständig automatisering av
produktionen och stöd för dagens allt mer komplexa och krävande krav på
mängden sidor och separata komponenter som ska levereras tillsammans.
PDF/VT-krav och överensstämmelsenivåer
Dessa PDF/VT-standarder definierar fyra överensstämmelsenivåer,
som både återspeglar olika användningsfall för variabel data
och förändringar av tryckeribranschen över tid.
- PDF/VT-1
Allt innehåll för ett utskriftsjobb ingår i en enda PDF-fil,
som även måste överensstämma med PDF/X-4 (ISO 15930-7:2010).
För den stora majoriteten av PDF/VT-produktion,
och fram till publiceringen av PDF/VT-3 i slutet av 2020,
var PDF/VT-1 den enda PDF/VT-standarden som
rekommenderades för arbetsflöden såvida inte alla parter
i det arbetsflödet går med på att använda någon av de andra.
- PDF/VT-2
Designades för att stödja ett "styckevis" arbetsflöde för att tillåta
något som nästan inte går att skilja från ett strömmande arbetsflöde;
det är då de första sidorna i jobbet skrivs ut innan de sista har
skapats av kompositionsmotorn.
Det gör detta genom en metod där stora ingående objekt,
till exempel bilder som används flera gånger
(till exempel för många unika mottagare),
kan sparas i en enda PDF-fil, känd som en målfil.
En serie "stycken", var och en definierar ett antal sidor som ska
tryckas och sparas som en PDF/VT-2-fil, produceras därefter.
Varje PDF/VT-2-fil innehåller referenser till objekten i målfil(er),
vilket innebär att dessa stora objekt inte behöver upprepas
i varje PDF/VT-2-fil.
PDF/VT-2 är inte allmänt implementerad eller använd.
- PDF/VT-2s
En variant av PDF/VT-2 där både målfilerna
som innehåller återanvända objekt och själva PDF/VT-2-filerna
lindas in i en enda MIME-ström.
Avsikten är att förenkla leveransen av en ström för tryckning
där det inte finns ett delat filsystem tillgängligt för både
inlämningsverktyget och det mottagande verktyg.
PDF/VT-2s är ännu mindre implementerat och använt än
PDF/VT-2 och bör undvikas.
- PDF/VT-3
Publicerades i slutet av 2020 och är baserad på PDF/X-6,
som i sin tur är baserad på PDF 2.0.
PDF/VT-3 tillåter:
- båda helt fristående ("self-contained") PDF/X-6-modeller samt
externt databeroende PDF/X-6p och PDF/X-6n arbetsflöden
- användning av grafiska objektdefinitioner för att specificera
grafisk innehållsinformation endast en gång, oberoende av
antalet gånger det hänvisas till i filen,
och bättre färghantering av jobb som
trycks på flera olika medier
- sammanslagen av PDF-generering för flerkanalsleverans
med förträffliga tillgänglighetsegenskaper
- inkludera tilläggsinformation för att möjliggöra
en mängd olika strategier för bearbetningsoptimering
Precis som PDF/X-6 förväntas PDF/VT-3 bli den
vanligast använda PDF/VT-standarden över tid,
och ersätter därmed PDF/VT-1.
Värdet av PDF/VT
Precis som PDF/X ligger det verkliga värdet av PDF/VT mer i
att förenkla krav som skall kommuniceras och bästa praxis
än att definiera något väsentligt annorlunda än vad som kan
uppnås med vanlig PDF.
På sätt och vis avlastar PDF/VT den grafiska formgivaren och
operatören av kompositionsverktyget från att behöva överväga
några av dessa begränsningar när de skapar en fil;
välj bara "PDF/VT" i menyn när du skapar filen för utskrift och
valet kommer att göras åt dig.
Men PDF/VT-standarden koncentrerar sig på att ge stöd för
förutsägbar och repeterbar produktion och för automatisering;
den fokuserar inte på hur de önskade elementen ska skrivas
i PDF-filen för att maximera effektiviteten i behandlingen.
Så att använda PDF/VT är ett mycket bra sätt att förbättra
ett PDF-dokuments arbetsflödesleverans på många sätt
och rekommenderas definitivt.
Men det är inte hela historien.
Det finns många saker som användare kan göra för att optimera
bearbetningen av dessa jobb och för att undvika oönskade
problem i sista minuten.
Viktiga fördelar med PDF/VT
Att använda PDF/VT-filer istället för pragmatiskt definierade
"optimerade PDF"-filer ger ett antal distinkta fördelar
för både kreatör och tryckare:
- PDF/VT bygger på det arbete som görs med PDF/X-standarder för
leverans av statiska tryckalster för både konventionellt och digitalt tryck.
Det har blivit ett extremt vanligt sätt att upprätthålla bästa praxis och
förenkla skapandet av preflight-profiler etc.
- PDF/VT tillhandahåller ramverket för en kompositionsmotor
att inkludera ett hierarkiskt träd av metadata i filen,
att kapsla in utskriftsavsikter och förväntningarna på
designern/köparen.
- En PDF/VT-fil kan innehålla tips och styrinformation som kan
användas för bearbetning av ett optimerat arbetsflöde.
- PDF/VT är portabel.
PDF/VT erbjuder en pålitlig behållare för blindbyte av
slutlig form, rika grafisk illustration, och varierande innehåll.
- PDF/VT drar full nytta av PDF-bildmodellen för
att trycka grafiskt rik personlig kommunikation
(t.ex. varierande transparenseffekter).
- PDF/VT möjliggör "cachning" för återkommande element i VDP-jobb.
- PDF/VT kan förhandsgranskas ("preflightas")
med standardverktyg från hyllan
- PDF/VT möjliggör pålitlig korrekturkontroll och distribuerade
arbetsflöden för granskning/godkännande innan utskrift,
med lättillgänglig programvara för PDF-visning.
- PDF/VT möjliggör förutsägbar färg för VDP-jobb,
baserad på modern färghantering med ICC-profiler.
- PDF/VT tillhandahåller en robust metadatainfrastruktur för
att möjliggöra sofistikerade/dynamiska/granulära kontroller
under trycktiden för VDP-tryckproduktion (t.ex. filtrering,
regelbaserad utskjutning, revisionsspår, streckkodning,
omstart från kontrollpunkt).
- PDF/VT är enhetsoberoende och objektorienterad,
vilket gör att VDP-jobb kan återanvändas dynamiskt,
refaktoriserade eller omriktade till andra typer av tryckpressar.
- PDF/VT gynnar direktmarknadsföringskampanjer samt
förbättrar även hanteringen av stora volymer och
upplagor (t.ex. "TransPromo").
Optimerad design av PDF/VT-filer är viktigt för effektivt tryck
Användningen av PDF är allestädes närvarande
i de flesta sektorer av tryckeribranschen.
Användningen av variabeldata för personalisering med variabelt text,
grafik- och bildinnehåll ökar inom flera sektorer av tryckeribranschen,
från dess rötter för transaktionstryck till kommersiellt tryck av storformat,
etiketter, förpackningar och till industriellt tryck.
Tillväxten av PDF och variabelt innehåll är ett av de viktigaste
skälen till det ökande användandet av digitaltryck.
Digitaltryck kan hjälpa alla i design- och tryckförsörjningskedjan
att öka sin lönsamhet.
Ökad lönsamhet kräver dock att digitala pressar körs för fullt och
det är på den punkten som bra designbeslut kan göra skillnad.
Det sätt på vilket en PDF-fil med variabeldata är utformad och
konstruerad kan ha ett betydande inverkan på tryckpressars effektivitet.
Att undvika ineffektiva PDF-filer i arbetsflöden för tryckproduktion
kokar ner till en mycket enkel maxim:
- Tvinga inte en bearbetningskomponent i ett arbetsflöde
att göra mer än den behöver!
PDF för statisk produktion vs jobb med variabelt innehåll
För statisk tryckproduktion är processen att spara en väldesignad
PDF-fil för utskrift viktig och kräver uppmärksamhet på
inställningarna som är tillgängliga i designverktyget.
Oavsett utskriftsmiljö, analog eller digital,
finns det ett värde i att skapa en effektiv PDF-fil.
Ju snabbare en fil bearbetas,
desto effektivare kan arbetsflödet bli.
Jobb med variabelt innehåll kan byggas från sidor som
använder en mall med variabeldata, såsom namn, adress
och faktureringsbelopp eller rabatterbjudandebelopp.
Sidorna ser likadana ut och delar ett gemensamt formspråk,
men innehållet på sidorna kan vara varierande och unikt;
som ett jobb betraktat, är detta ett jobb med variabelt innehåll.
Denna typ av jobb ställer ytterligare krav på den
tillgängliga bearbetningsrkraften eftersom varje sida
är annorlunda och måste behandlas separat.
Ett mindre effektivt jobb kanske bara lägger till några
millisekunder extra till bearbetningen av varje sida.
Men, multiplicerat med antalet sidor i jobbet,
kan resultatet visa sig som en fördröjning som
växer till minuter och ibland timmar.
Det finns ofta många sätt att uppnå samma visuella utseende,
men som det kan variera kraftigt i mängden av bearbetning
som krävs för att skriva ut dem.
Ibland ställer den mest effektiva metoden för tryckeriet
även krav på att lite mer prepressarbete utförs av designern.
Ibland finns det en win-win-situation där förbättrade tryckprestanda
kan uppnås genom att några ändringar görs i PDF-filen vilket
i sin tur resulterar i att PDF-filen kan delas mer effektivt på
webben och på mobila enheter.
Medan viss optimering är under direkt kontroll av leverantörerna
av grafik- och dokumentkompositionsverktyg, finns det åtgärder
som designern kan utföra i sitt prepressarbete.
Till exempel genom att förstå vilka alternativ som designverktyg
(layout, mall eller annan programvara) erbjuder för preflighting.
Att tidigt fånga uppenbara preflight-fel under designprocessen
kan spara värdefull tid i nedströms/för produktionsteamet.
callas software blog om:
PDF/VT - Application Notes
PDF/VT Application Notes redovisar ämnen som hjälper utvecklare
av arbetsflödesverktyg för PDF/VT och demonstrerar olika
designfunktioner i PDF/VT-filformatet.
Rekommenderad läsning:
"Best Practice in creating PDF files for Variable Data Printing (VDP)":
Alla PDF/VT-utvecklare och designers kan dra nytta av dessa guider
om hur man bästa skapar effektiva och optimerade PDF-filer
lämpliga för dagens krav på mycket snabb produktion.
(Klicka på bilderna nedan för nedladdning av guiderna)
- "Developer Edition"
Ger utvecklare den vägledning som behövs för att säkerställa
att PDF-filer kan bearbetas (renderas och skrivas ut) så snabbt
som möjligt utan att kompromissa med deras visuella utseende.
(2 september 2022)
(2 september 2022)
Programvaror för PDF/VT
"PDF/VT-klara" programvaror:
Det finns många "PDF/VT-klara" programvaror att tillgå som
stödjer alla aspekter av produktionsmiljöer för PDF/VT, inklusive:
Skapa PDF/VT
PDF/VT-kompatibla filer kan skapas direkt från
professionella programvaror.
De nuvarande PDF/VT-3 specifikationerna är väletablerade och
använda av programvaruutvecklare, ibland dem:
|
|
ISO 15930 (PDF/X)
internationell standard för digital informationshantering
för prepress och grafisk industri
Godkänd internationell standard sedan 2001
Se även den kostnadsfria skriften:
"PDF/X in a Nutshell, PDF for Printing - The ISO standard"
Användningen av PDF/X är mycket hög.
Följ/deltag i arbetet med den framtida utvecklingen av PDF/X:
PDF Association - PDF/X Industry Working Group
Den 1 december 2021 var tjugoårsdagen för
publiceringen av den första ISO PDF/X-standarden.
Sedan dess har PDF/X starkt påverkat tryck- och förlagsbranscherna
samt utvecklingen av andra PDF-baserade standarder.
Dov Isaacs, i över 31 år Principal Scientist hos Adobe Inc., delar i denna
flerdelade artikel, med sig av hur PDF/X banade väg för framtida
PDF-standardisering och hur PDF/X-familjen av standarder
revolutionerat den grafiska industrin, samt lärdomar gjorda på vägen:
Martin Bailey, Global Graphics,
har arbetat med PDF-understandarder sedan 1994, med början i PDF/X:
Adobe PostScript - en tidig föregångare till PDF.
1984 lanserades PostScript som ett
objektbaserat sidbeskrivningsspråk för att
beskriva hur text, grafik och bilder skall visas.
Källkoden till en tidig version av PostScript källkod
är nu tillgänglig för allmänheten (1 december 2022):
Syftet med PDF/X
Syftet med PDF/X är att underlätta utbyte av
grafisk prepressinformation enligt principen "blind exchange".
Med "blind exchange" avses en gemensam standard för alla aktörer
som deltager i ett grafiskt arbetsflöde; såväl skapare (designer) och
mottagare (tryckeri) och alla aktörer däremellan.
I de tidiga dagarna av eran för digitala arbetsflöden inom
grafisk production använde leverantörer av programvara och
hårdvara sina egna proprietära format för data-/informationsutbyte
vilket medförde overhead och förhindrade effektiva arbetsflöden.
Idag är PDF/X det accepterade globala formatet och hörnstenen för alla
grafiska arbetsflöden. Det stöds, stöds och används av alla branschaktörer;
alltifrån av små kreativa enskilda personer, av stora globala byråer,
av programvaruleverantörer, av tillverkare av stora tryckmaskiner,...
Grundläggande principer för PDF/X
PDF/X utformades för att anpassa PDF-filer till att tillgodose
specifika användningsbehov inom grafisk industri.
Därför har PDF/X en rad utskriftsrelaterade krav
som inte gäller övriga standarder för PDF-filer.
En princip för PDF/X är att PDF/X-filer måste vara kompletta;
helt fristående (oberoende av extern information),
och allt som ingår i en PDF-sida måste kunna skrivas ut.
Inget får förekomma på en PDF/X-sida som:
- inte alls är utskrivbart (t.ex. video), eller där
- utskriften inte är fullständigt definierad
(t.ex. att teckensnitt är inte inbäddade)
Dessa krav gäller för alla delar och överensstämmelsenivåer av PDF/X:
- Utskriftsavsikt ("Output Intent") måste anges vilken använder
en ICC-profil för att specificera de avsedda utskriftsförhållandena
(typ av utskriftsenhet, papperstyp) när färger
(eller nyanser av grått) definieras.
- Dekorfärger får endast användas om de har en alternativ färg,
och denna alternativa färg måste vara densamma för alla
förekomster av respektive dekorfärg.
- Teckensnitt måste vara inbäddade (antingen helt inbäddade,
eller som en inbäddad delmängd där alla tecken som
används i texten finns med).
- Bilder måste ingå PDF-filen
(inget externt grafiskt innehåll är tillåtet)
- Inget lösenordsskydd av något slag
- Inga överföringskurvor (eftersom de ändrar färgernas utseende).
- Inga alternativa bilder (t.ex. inga alternativ med låg upplösning)
- Om utfallsmarkeringszoner är definierade,
måste utfallsmarkeringar (Bleed-Box)
vara utanför det utskrivbara området (TrimBox).
- Ingen användning av LZW-komprimering.
- Inga anteckningar i utskriftsområdet.
- Inga ljud-, video- eller 3D-anteckningar.
- Inga formulärfält för JavaScript.
- Inga inbäddade filer.
- PDF-metadata måste indikera om PDF-filen har blivit "trapped" eller inte.
- PDF-metadata måste klargöra överensstämmelsenivå med PDF/X
och till vilken del och överensstämmelsenivå för PDF/X-standarden.
Vad ingår inte i PDF/X
PDF/X definierar endast de allmänna kraven för ett tillförlitligt utbyte av
prepress-data; ISO-standarden själv anger inga kvalitetskrav.
Kvalitetskrav är vanligtvis olika för varje:
- utskriftsprocess:
såsom arkoffset, webboffset, tidningstryck,
flexotryck, screentryck m.m.
och
- marknadssegment
såsom tidskrifter, tidningar, konstböcker, etc.
Till exempel, PDF/X definierar inte en minimiupplösning för bilder.
PDF/X kräver endast att bilder är inbäddade
(eftersom externa referenser inte är tillåtna).
Även om dessa bestämmelser är viktiga,
fattade PDF/X ISO-kommittén tidigt ett beslut att inte försöka
inkludera kvalitetskrav för varje PDF/X-användningsfall.
Ibland många fördelar, gör detta tillvägagångssätt det lättare att
uppdatera kvalitetskraven än om de ingick i den officiella ISO-standarden.
Uppdraget att definiera kvalitetskrav togs istället över av
The Ghent Workgroup.
PDF/X-krav
PDF/X har expanderat till en familj av standarder som stöder en stor
variation av arbetsflöden för tryckproduktion och användningsfall.
Varje del av PDF/X bygger på föregående del vilket medför flexibilitet
samtidigt som man säkerställer ett tillförlitligt informationsutbyte:
PDF/X-1a: Komplett informationsutbyte
PDF/X-1a var den första och mest restriktiva
medlemen av PDF/X-familjen.
PDF/X-1a syftar till "komplett utbyte";
en enskild fil måste innehålla all information som behövs
för utskrift av dokumentet enligt avsändarens avsikt.
Det måste vara möjligt att skriva ut en PDF/X-1a-fil
utan att kräva tidigare färgkorrigering.
Därför kan utskriftselement endast använda CMYK,
gråskala eller dekorfärger; ingen RGB eller
enhetsoberoende färgrymder är tillåtna.
PDF/X-3: Färghantering
I PDF/X-3 kan grafik använda CMYK, gråskala,
RGB-, Lab- och ICC-baserade färgrymder.
Det kräver dock att enheters färgrymder bara kan
används endast om samma färgrymd används för
ICC-profilen i Output Intent.
PDF/X-2: Delvis informationsutbyte
Det strikta kravet att inkludera alla resurser inuti
en enskild fil är inte lämpligt för varje arbetsflöde.
PDF/X-2 tillgodoser detta behov; den tillåter användning
av proxyelement som refererar till extern grafik.
Annars är PDF/X-2 detsamma som PDF/X-3,
så det tillåter färghanterade element bredvid dekorfärger och
enhetsfärger förberedda för den specificerade utskriftsavsikten.
PDF/X-4: Transparens
De tidigare PDF/X-varianterna stöder inte funktionerna
i modernare (utöver PDF 1.4) versioner av PDF.
År 2008 uppdaterades PDF/X med aktuella PDF-specifikationer.
PDF/X-4 är baserad på PDF 1.6, publicerad 2004.
Denna specifikation lade till stöd för nya funktioner, inklusive lager,
JPEG2000, OpenType-teckensnitt och 16-bitarsbilder.
Dessutom tillåter PDF/X-4 användning av transparens,
en PDF 1.4-funktion förbjuden i PDF/X fram till PDF/X-4.
PDF/X-4 innehåller två varianter av "överensstämmelsenivåer":
- PDF/X-4
Ärver reglerna för PDF/X-3 för fullständigt utbyte
i färghanterade arbetsflöden, med kravet på alltid
inbäddning av utskriftsavsiktens ICC-profil, och
- PDF/X-4p
Ger en form av partiellt utbyte;
det gör att ICC-profilen kan bibehållas externt.
Detta säkerställer bättre effektivitet i arbetsflöden
där många filer delar samma utskriftsavsikt,
eller där inbäddning av ICC-profilen skulle
avsevärt öka filstorleken.
PDF/X-5: Mer flexibilitet
PDF/X-5 är en uppsättning av tre överensstämmelsenivåer,
alla inriktade på olika arbetsflöden.
Varje överensstämmelsenivå utökar PDF/X-4 eller PDF/X-4p:
- PDF/X-5n
Möjliggör n-färgämnens färgrymder som används där de
traditionella fyra tryckprocessfärgerna (CMYK) inte räcker.
n-färgämnens färgrymder kan krävas för att möjliggöra ett större
färgomfång (t.ex. CMYK plus grönt, violett, orange) för att
medge mer exakta hudtoner, pastellfärger eller liknande.
En annan användning av PDF/X-5n är i förpackningar,
där vissa produktspecifika dekorfärger även används som
processfärger för bilder.
- PDF/X-5g
Utökar PDF/X-4-standarden med möjligheten
att använda extern raster- och vektorgrafik.
Liksom den äldre PDF/X-2 kan en PDF/X-5g-fil innehålla
tillfälliga platshållare som refererar till en extern resurs.
- PDF/X-5pg
Tar PDF/X-5g ett steg längre.
Den erbjuder samma metod för extern grafik som PDF/X-5g,
och kombinerar det med alternativet i PDF/X-4p för
utskriftsavsikt refererad som en extern ICC-profil.
PDF/X-6 (ISO 15930-9:2020):
PDF/X-6 bygger på ISO 32000-2, mer känd som PDF 2.0.
Innehåller alla funktioner och fördelar med
specifikationerna PDF/X-1a, PDF/X-3 och PDF/X-4
samtidigt som stöd lagts till för nya funktioner i PDF 2.0.
PDF/X-6 mildrar vissa krav.
Nytt för PDF 2.0 är utskriftsavsikt på sidnivå och
bättre stöd för flerkanaliga utskriftsfärgrymder
(fler kanaler än bara CMYK) vilket alltmer används
för förpackningar eller på digitala tryckenheter.
Anteckningar kan användas inom utskriftsområdet
om de har ett tryckbart utseende som överensstämmer
med samma krav som allt annat sidinnehåll.
De nya valfria överensstämmelsenivåerna i PDF/X-6,
(conformance levels n och p) rymmer en bredare variation
av olika processoptimeringar och arbetsflöden då de
tillåter att ICC-profiler underhålls externt.
Med PDF/X-6 tillåtes för första gången att PDF/X-filer
innehåller anteckningar, inklusive digitala signaturer,
formulärfält och videor, vilket minskar komplexiteten i
flerkanaliga arbetsflöden.
PDF/X-6 Application Notes.
Avsedd för användare och implementerare av
PDF/X-6, PDF/X-6p och PDF/X-6n:
Skrivet av två medlemmar av ISO Commission TC130/TF2/WG2,
som ansvarar för PDF/X-specifikationerna.
Eftersom detta dokument inte är ett officiellt ISO-dokument,
har det publicerats av amerikanska APTech
(Association for PRINT Technologies).
PDF/X: Användare/Branschsegment
Vilken PDF/X-version ska jag använda?
För PDF/X-baserade arbetsflöden är det avgörande att den valda
PDF/X-versionen passar det valda arbetsflödets möjligheter och mål.
Om du har ett modernt arbetsflöde och utdata-RIP,
då är du mer än kapabel att hantera en PDF/X-4-fil.
I ett äldre arbetsflödessystem som inte kan använda
några av de nyare PDF-funktionerna som transparens,
är det förmodligen inte en bra idé att försöka använda PDF/X-4;
en äldre PDF/X-version är förmodligen mer lämplig.
Bäst är att först utvärdera det egna arbetsflödet för hur
väl det är förberett för att hantera PDF/X-4;
Ghent Workgroup Output Suite är en kostnadsfri dedikerad testsvit.
Vid testning måste alla tillämpningar inom arbetsflödet beaktas,
inklusive (men inte begränsat till): utskjutningsprogramvara, färgservrar,
bläckbesparande programvara, "trapping software", och utmatnings-RIP.
Användarområden
Designers, kreatörer och reklambyråer
Fördelen för ett designföretag att arbeta med PDF/X är att det är
enklare än att hantera en myriad av PDF-skapande inställningar
från olika tryckerier och leverantörer.
Utskriftsavsiktinställningarna som behövs för att skapa giltiga
PDF/X-filer är förkonfigurerade i de flesta professionella
sidlayouts och designtillämpningar, så det är bara att
skapa en PDF/X-fil och välja önskad PDF/X-version,
och se till att filen är kompatibel efter skapandet.
När en kreatör av grafiska illustrationer tillhandahåller en PDF-fil
som uppfyller en PDF/X-standard, då borde alla leverantörer av
utskriftstjänster ha verktyg och kunskap för att kunna bearbeta
och skriva ut den filen utan problem.
Tidskrifter och tidningar
Tidskrifter och tidningar integrerar ofta innehåll som
producerats på annat håll (t.ex. annonser) i sina produkter.
Vanligtvis producerar dessa publicister mycket detaljerade
specifikationer om hur en PDF-fil ska skapas och kontrolleras
innan de mottager den.
På grund av den stora mängden innehåll de tar emot och levererar,
och de deadlines som de arbetar efter, förväntar de sig normalt att
inkommande filer ska vara korrekta vid leveransen.
Produktionen för dessa typer av publikationer
är uppdelad i två distinkta områden:
- mottagande av annonsfiler
PDF-filer med annonsinnehåll
från externa leverantörer tas emot;
dessa filer kontrolleras och infogas sedan
med redaktionellt innehåll i en layouttillämpning
för att skapa de slutliga sidorna i publikationen.
- levererans av färdiga sidor för tryck/utskrift
Den färdiga publikationen exporteras som
en PDF-fil och skickas till ett tryckeri.
Hittills har de flesta tidningar och tidskriftsförlag använt sig
av PDF/X-1a och levererar i sin tur sina färdiga sidor till
tryckeriet som PDF/X-1a-filer.
Varför har inte periodiska tidskriftsförlag anammat
de nyare versionerna av PDF/X, såsom PDF/X-4?
Svaret är enkelt; deras nuvarande arbetsflöden
fungerar förutsägbart och korrekt.
En viktig drivkraft för övergång till PDF/X-4 är att PDF/X-1a-filer
inte är särskilt användbara när det gäller att ändra syftet för innehållet.
Tidnings- och tidskriftsförlag behöver alltmer utveckla innehållet
för tvärmediala kanaler (cross-media) som är optimerat för
smarta mobiler, surfplattor eller online-publikation.
Detta krav, tillsammans med den gradvisa acceptansen av modern
produktionsteknik, driver tidnings- och tidskriftsförlagsbranschen
mot PDF/X-4.
Kommersiellt tryck och digitaltryck
För många verksamheter var PDF/X-1a standarden
den som deanvände under lång tid av samma skäl som
utgivarna av periodiska publikationer:
förutsägbarhet och ansvarstagande.
När PDF/X-1 släpptes för första gången orsakade transparens
ett stort problem för mångatryckerier, eftersom deras utdata-RIP'ar
och arbetsflöden inte kunde hantera det korrekt.
Men tack vare att PDF/X-4 redan 2008 gav stöd för transparens,
byter nu dagens kommersiella och digitala tryckerier till att istället
använda PDF/X-4.
Om du har ett modernt arbetsflöde och utdata-RIP,
då är du mer än kapabel att hantera en PDF/X-4-fil.
En aspekt av PDF/X-4 som ofta orsakar oro, speciellt inom arkmatning och
rotationsoffset, är det faktum att färgrymder som RGB och Lab är tillåtna.
Många tryckerier är inte säkra på att hantera filer som innehåller
dessa färgrymder, och föredrar att hantera endast CMYK och
och dekorfärgsbaserade filer.
Det är dock fullt möjligt att använda PDF/X-4-baserade
preflight-konfigurationer som förbjuder dessa färgrymder
(dvs. tillåter endast en delmängd av PDF/X-4).
De nyare Ghent Workgroup Preflight Technical Specifications
är alla baserade på PDF/X-4.
I digitaltryck, särskilt med utdatamotorer som har
stora färgomfång, RGB-baserade filer är fördelaktiga,
eftersom de istället kan använda hela färgomfånget som
finns i pressen än att begränsa färgomfånget till det för
en konventionell CMYK-baserad process.
Storformatstryck
PDF/X-1a, PDF/X-3 och PDF/X-4 är alla relevanta för
storformatsutskrift, men det finns vissa aspekter av
var och och en av dem som bör uppmärksammas.
Valet av format beror på typen av jobb,
det aktuella tryckeriets arbetsflöde och kunskap.
Ett attribut för en PDF-fil som kan vara ett krav för
storformatsutskrift är "användarenheter". En PDF-fil
(före PDF 2.0 som tillåter sidor mätbara i kilometer)
har en teknisk storleksbegränsning på 200 x 200 tum,
vilket är bra för de flesta kommersiella utskrifter,
men när du vill skriva ut en affisch som täcker sidan
av en byggnad, blir denna begränsningett problem.
För att övervinna denna storleksbegränsning inkluderade
PDF 1.6-specifikationen en funktion som heter "UserUnit" som
effektivt möjliggör storleken på PDF:en som ska skalas med
en multiplikationsfaktor, möjliggör skapandet av större sidstorlekar.
PDF/X-4-specifikationen baseras på PDF 1.6, så om det är ett krav
att PDF-filer tillhandahålls i rätt storlek behövs PDF/X-4.
Men väldigt ofta på denna marknad levereras filerna i en mindre
storlek än den slutlig önskad storlek och förstoras vid utskrift.
Digitala storformatsenheter har ofta stora flerfärgade
bläckuppsättningar för att ge ett brett färgomfång.
Vissa enheter har upp till 12 bläck för att maximera
kvaliteten på utskrifter, och kan producera de flesta tillgängliga
dekorfärger (förutom specialbläck som metallic).
Utdata-RIP'ar i dessa enheter har ofta mycket sofistikerade
färghanteringsfunktioner för att kunna arbeta med dessa
bläckuppsättningar, och det är vettigt att vid tryck av PDF-filer
bör denna kapacitet maximalt.
I det här fallet kan PDF/X-3 eller PDF/X-4 vara användbara
då de tillåter färghanterade färgrymder som Lab, CalRGB eller
användning av en inbäddad ICC-profil.
När man utvärderar PDF/X för storformat,
är en viktig faktor den utdata-RIP som driver tryckmaskinen.
Det finns ett stort utbud av olika RIP'ar för storformat tillgängliga,
med olika kvalitet och funktionalitet.
Grundliga tester är tillrådligt för att säkerställa att resultatet
av den erforderliga PDF/X-nivån är korrekt och förutsägbar,
innan man implementerar ett PDF/X-baserat arbetsflöde.
Ett användbart verktyg för att testa är Ghent Workgroup Output Suite.
Etiketter och förpackningstryck
Etikett och förpackning skiljer sig från andra metoder för
tryckproduktion av flera skäl.
En viktig skillnad är att storleken på det slutliga jobbet ofta inte är en
kvadrat eller rektangel, så det kan inte definieras av en PDF-sidbox.
Dessutom, för förpackningar, är användningen av flera dekorfärger
än bara CMYK mycket vanligt, med dekorfärger som ofta används
i bildseparationer samt i text och vektorgrafik.
Dessutom blir det inom modern förpackningsproduktion allt vanligare
med utökat spektrumomfång för tryck, speciellt med digitala enheter.
Utökat spektrumomfång för tryck använder en fast
bläckuppsättning av CMYK, plus ytterligare dekorfärger
(orange, violett och grönt är typiska) för att producera ett mycket
stort färgomfång, vilket tillåter ett stort utbud dekorfärger att
produceras utan att behöva använda bläck för individuella dekorfärger.
Alla PDF/X-format kräver att en utskriftsavsikt som använder en ICC-profil
är definierad för att karakterisera den avsedda utskriftsavsikten.
Utskriftsavsikter använder normalt CMYK ICC-profiler, men för PDF/X-4
eller PDF/X-3 kan det även utgöras av RGB- eller till och med grå-profiler.
För att fullt ut stödja flerkanals arbetsflöden med PDF/X,
krävs en flerkanalig färgprofil.
Flerkanalsprofiler stöds inte av någon av
de tidigare nämnda PDF/X-standarderna.
Den enda PDF/X-version som tillåter flerkanalers profilstöd är PDF/X-5n.
När detta skrivs, 2017, PDF/X-användning i etiketten och
förpackningsmarknaden är inte utbredd, men med PDF 2.0 och
den kommande PDF/X-6 läggs funktionalitet till för att
göra användandet enklare och mer fördelaktigt.
Programvaror för PDF/X
"PDF/X-klara" programvaror:
Det finns många "PDF/X-klara" programvaror att tillgå som
stödjer alla aspekter av produktionsmiljöer för PDF/X, inklusive:
Skapa PDF/X
PDF/X-filer kan skapas direkt från
professionella sidlayout-programvaror.
Vid export till PDF kan användaren helt enkelt välja den
önskade versionen PDF/X-1, PDF/X-3 eller PDF/X-4 och
programvaran vägleder användaren att endast använda de
konfigurationsinställningar som producerar en giltig PDF/X-fil.
Det är inte möjligt att direkt exportera en giltig PDF/X-fil med
utmatningsalternativen i vanliga kontorstillämpningar såsom
Microsoft Word eller Apache OpenOffice.
Det är dock möjligt att exportera en PDF-fil från dessa tillämpningar
vilken därefter i sin tur kan konverteras till PDF/X med hjälp av
kompletterande programvara som korrigerar PDF-filen
så att den uppfyller en önskad PDF/X-standard.
Sådana kompletterande programvaror finns som interaktiv
desktop-programvara och/eller som server-programvara för
mer automatiserade arbetsflöden, beroende på mängden av
filer som måste konverteras till PDF/X.
Dessa programvaror kontrollerar i allmänhet först PDF-filens
överensstämmmelse med PDF/X, och utför därefter nödvändiga
korrigerar till PDF/X.
Kontroll av överensstämmelse med PDF/X och korrigering
Kontroll av kvalitet och överensstämmelse med PDF/X
är en mycket viktig del av produktionsprocessen.
Det spelar ingen roll om du levererar filer till ett externt tryckeri,
eller bearbetar PDF-filer internt inom eget tryckeri;
en gedigen kvalitetskontroll är helt avgörande
för ett lyckat slutresultat.
Att missa att kontrollera att en PDF-fil uppfyller den
nödvändiga standarden kan resultera i missade tidsfrister,
bortkastad tid, materialspill och extra kostnader.
Ju senare ett problem med en PDF-fil detekteras,
desto dyrare är blir det att åtgärda problemet.
Grafiska industrin använder en viss term
för denna kvalitetskontrollprocess: "Preflight".
Ett tryckeri behöver noggrant utföra preflight/kontrollera
en PDF-fil innan den går in i produktionsprocessen
för att säkerställa att den är av tillräcklig kvalitet för att
producera den tryckta slutprodukten.
De flesta lösningar för preflight av PDF-filer erbjuder tryckerier
möjligheten att korrigera många problem som kan uppstå i PDF-filer.
Detta kan göras som en del av tjänsten som tryckeriet tillhandahåller
till sina kunder, eller som enseparat tjänst.
I tidning eller tidskriftproduktion är det inte ovanligt att
insistera på att en "tryckklar" PDF/X-fil levereras av kunden.
Dessa publikationsproducenter är inte villiga att ta ansvaret för
någon form av potentiella problem som kan uppstå om
de själva korrigerar filen.
Stöd för PDF/X-preflight och -korrigering ingår
i flera olika typer av tillämpningar.
Desktop-tillämpningar
För användare som har ett relativt lågt antal filer
att bearbeta är en manuell/interaktiv tillämpning
troligen det mest lämpliga.
Server-baserade tillämpningar
För användare som måste kontrollera och korrigera
hundratals eller tusentals av PDF/X-filer om dagen,
finns hotfolder-och server-baserade preflight-tillämpningar
att tillgå.
Dessa tillämpningar finns ofta även som programvara som
används via ett kommandoradsgränssnitt (CLI) och som
kan utföra en programmatisk kvalitetskontrollprocess.
Det möjliggör en automatiserad produktion med hög volym,
och kan drivas av externa system med databasanslutningar eller
med XML-jobbiljetter för att medge unika preflight-kontroller
för kundens specifika beställning eller annonsbokning.
PDF i arbetsflöden och i utdatahantering
Kontroll av PDF/X-överensstämmelse och preflight är
bara två av flera produktionssteg inom prepress som en
PDF/X-fil måste gå igenom för att bli framgångsrikt tryckt.
När man arbetar med PDF/X är det viktigt att alla delar
och steg i ett arbetsflödesystem för tryckproduktion är korrekt
konfigurerade för att hantera den valda PDF/X-versionen;
det är inte tillräckligt att bara använda en PDF/X preflight-kontroll.
Flera leverantörer av arbetsflödeslösningar tillhandahåller
datablad som förklarar hur arbetsflöden måste konfigureras
för att hantera PDF/X-filer korrekt.
Programmeringsbibliotek
Programmeringsbibliotek gör det möjligt för utvecklare att
integrera PDF/X-funktionalitet i sina egna tillämpningar
utan att behöva utveckla tekniken från början.
Vissa desktop- eller server-baserade lösningar
erbjuds även i form av som programmeringsbibliotek.
Med dessa "Software Development Kits",
kan verksamheter lägga till PDF/X-funktionalitet med
minimalegen ansträngning och därmed ta sina lösningar
till marknaden mycket snabbare.
Dessa programmeringsbibliotek erbjuder funktionalitet för att
skapa PDF/X, utföra PDF/X-preflight och/eller -korrigering.
De nu gällande PDF/X-specifikationerna är väl etablerade
och beprövade av många leverantörer av PDF/X-lösningar,
ibland dem:
|
|