Ansvariga för att
berörda myndigheter och verksamheter inte följer
svensk lag om tillgänglighet till digital offentlig service
samt förslag på omedelbara åtgärder
Tveksamt om Myndigheten för digital förvaltning (DIGG),
utför sitt tillsynsuppdrag över DOS-lagen nöjaktigt!
Digitalisering innebär inkludering och tillgänglighet.
Det har gått mer än 6 år sedan
svensk lag om tillgänglighet till digital offentlig service
antogs av Sveriges riksdag (2018).
Det är således hög tid utvärdera och publikt rapportera om hur väl
berörda myndigheter och verksamheter lever upp till lagens krav.
Vi har sedan 2018 löpande granskat publika PDF-dokument
med avseende på hur väl dokumenten uppfyller kraven på att vara
utförda och publicerade som digitalt tillgängliga PDF-dokument.
De undersökta PDF-dokumenten har laddats ned från myndigheternas
publika webbplatser på EU-nivå, från svensk nationell/statlig nivå
samt från svensk regional och lokal/kommunal nivå.
Vår granskning är troligen den mest omfattande
som genomförts i Sverige angående hur väl
Sveriges offentliga myndigheter bryr sig om att följa
gällande tillgänglighetslagar för digitala dokument.
Vårt fokus har varit att granska myndigheter som aktivt och
systematiskt publicerar stora mängder av otillgängliga PDF-dokument.
Resultatet av granskningen är tyvärr mycket nedslående.
Oavsett granskad nivå, EU-nivå eller på svensk nivå,
publicerar de viktigaste offentliga verksamheterna såsom
Europaparlamentet och Europeiska rådet och kommissionen, AccessibleEU,
Sveriges riksdag, regering/regeringskansli, departement, fackmyndigheter,
samt svenska regionala och kommunala myndigheter helt ogenerat
otillgängliga dokument på sina webbplatser.
Precis som om EU:s webbtillgänglighetsdirektiv och
svensk lag om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen)
inte gäller för just dem.
Baserat på den stora mängd av myndighetsdokument
som vi granskat kan vi med bestämdhet fastslå:
- Granskningen visar entydigt att berörda svenska myndigheter
fullkomligen struntar i att följa svensk lag om tillgänglighet
till digital offentlig service (DOS-lagen) för digitala dokument.
- Myndigheten för digital förvaltning (DIGG),
tillsynsmyndighet för att DOS-lagen efterlevs
av svenska offentliga myndigheter,
saknar förmåga att nöjaktigt utföra sitt tillsynsuppdrag,
(detta bekräftas även i DIGG:s årsredovisning 2023).
Värt att förvånas över:
Följande viktiga PDF-publikationer,
som utgör själva grundfundamentet inom EU och Sverige
för digital tillgänglighet för alla, är utförda och publicerade
som digitalt otillgängliga PDF-dokument:
och motsvarande svenska lagar:
Rimligen borde dessa centrala dokument, som fokuserar just på
"tillgänglighet för alla personer till digital information,
offentlig service, produkter och tjänster", varit utformade och
publicerade som digitalt tillgängliga PDF-dokument enligt den
globalt accepterade ISO-standarden PDF/UA för universellt tillgänglig PDF;
PDF/UA har varit en ISO-standard ända sedan 2012.
Häpnadsväckande att man varken på högsta EU-nivå eller högsta
svenska nivå förstår innebörden av antagna tillgänglighetsdirektiv/-lagar
samt omvärldens förväntningar på att dessa övergripande instanser
själva verkar och föregår som exemplariska förebilder när det gäller
digital publicering av dokument som skall vara tillgängliga för alla!
6 år är en lång tidsperiod.
Myndigheterna har haft mycket gott om tid att anpassa sin verksamhet
och implementera nödvändiga relevanta kvalitetssäkringsåtgärder
som säkerställer att myndigheternas digitala kommunikation uppfyller
gällande lagkrav för offentliga webbplatser och andra kanaler,
d.v.s. att webbplatserna och där publicerad information skall vara
utformad som digitalt tillgänglig.
Varför tillåts att myndigheter och verksamheter som omfattas av
DOS-lagen, år efter år, publicerar digitalt otillgängliga
webbplatser, myndighetsdokument och appar?
- Varför bryr sig ingen?
- Vem är ansvarig?
- Var är ansvarstagandet?
- Vem skall ställas till svars?
Knappast en fråga om resursbrist.
Offentlig sektor har stora resurser att tillgå i sitt tillgänglighetsarbete.
Enligt Statskontorets rapport "Statsförvaltningen i korthet", 2024-06-14,
fanns det den första januari 2024 enbart under den svenska regeringen:
- 367st myndigheter
- med totalt ca 257.000st årsarbetskrafter
En inte helt obetydlig resurs att involvera i statsförvaltningens
tillgänglighetsarbete (omfattar även att tillgänglighetsvalidera
alla digitala dokument innan de delas eller publiceras).
Med dessa stora resurser i ryggen är det förvånansvärt att så många
berörda myndigheters webbplatser fortfarande inte uppfyller DOS-lagen.
Inte heller budgetbrist, prioritering av andra uppgifter, tidsbrist, kompetensbrist,...
Möjligheten för myndigheter att åberopa "oskäligt betungande anpassning"
som skäl för att rättfärdiga undantag från att tillgänglighetsanpassa
webbplatser, dokument och appar är alltför lockande för många.
Det är dock en tydlig undantagsbestämmelse som endast får/skall
åberopas med mycket stor återhållsamhet.
Oskäligt betungande anpassning kan därmed inte åberopas år efter år:
- "Avsaknad av prioriteringar, tidsbrist eller kompetensbrist
är inte grunder för oskäligt betungande anpassning".
Särbehandling kan var en form av diskriminering.
Myndigheter som ännu inte förmår uppfylla DOS-lagens krav
att tillhandahålla digitalt tillgängliga PDF-dokument försöker gärna
"runda" DOS-lagen genom att på sin webbplats uppmana användare att:
- "Klicka här för utskrift av PDF-dokumentet"
- "Kontakta oss för att få en tillgänglig PDF"
Vilket föranleder följande frågor:
- Varför skall just användare som behöver
ett tekniskt hjälpmedel för att läsa upp/ta del av
informationen i myndighetens PDF-dokument:
- först skriva ut PDF-dokumentet på papper?
- tvingas ställa sig i kö (under ospecificerad tidsperiod)
för att invänta att myndigheten behagar tillhandahålla
önskat dokument i form av ett digitalt tillgängligt PDF-dokument?
- hur skall användaren då kunna agera om myndighetsdokumentet
rör ett ärende där användaren ombedes att omedelbart svara
eller bekräfta en tidsbokning?
Tillgänglighetsrapport.
Enligt DOS-lagen skall en myndighet på sin hemsida
även publicera en obligatorisk tillgänglighetsrapport.
I den rapporten skall myndigheten förklara vilka delar av
webbplatsens innehåll och funktioner som är tillgängliga
samt var det fortfarande behövs förbättringar för att
uppfylla DOS-lagens krav på digital tillgänglighet.
I praktiken används dock tillgänglighetsrapporterna alltför ofta
för att skyla över ("tillgänglighetswashing?") myndighetens
oförmåga att vidtaga adekvata åtgärder för att uppfylla DOS-lagen.
Granskning av innehållet i typiska tillgänglighetsrapporter visar att
myndigheterna gärna åberopar undantag från att följa DOS-lagens krav.
Man vill gärna ge sken av att man aktivt arbetar med "utmaningen" och
att webbplatsen inom kort skall uppfylla DOS-lagens krav.
Problemet med det är att man skriver så i sina tillgänglighetsrapporter,
inte bara en gång, utan år efter år, och utan att DIGG ingriper.
Ett klart trovärdighetsproblem för berörda myndigheter,
och framför allt för tillsynsmyndighetens, DIGG:s,
förmåga att utföra sitt uppdrag.
Anmälan av myndighet som inte följer DOS-lagen.
Enligt DOS-lagen har användare möjlighet att anmäla en offentlig
aktör/myndighet som man anser inte lever upp till DOS-lagens krav.
En anledning kan vara att anmälaren anser att webbplatsen bryter
mot DOS-lagen; dvs att myndigheten förmodligen begår ett lagbrott.
Anmälan kan göras till den legalt ansvarige, dvs till gd för myndigheten,
via myndighetens registrator.
Eftersom gd/myndighetschef är den ende befattningshavaren inom
myndigheten som är legalt ansvarig för myndighetens verksamhet
är det rimligt att gjord anmälan om förmodat lagbrott besvaras på ett
transparent sätt av just ansvarig gd/myndighetschef.
Lämpligen som ett publikt uttalande om varför myndighetschef
avsiktligt valt att inte efterleva DOS-lagen.
För trovärdighetens skull är det viktigt att ett sådant uttalande
inte göms undan i en bisats i myndighetens interna system,
e-post, tillgänglighetsrapport eller årsredovisning.
Även departementchef och den vid tidpunkten ansvariga
tillsynsmyndigheten för DOS-lagens efterlevnad
skall informeras i dessa fall.
NewFormats praktiska erfarenhet av denna typ av anmälningar
är att det inte uppskattas av myndigheterna att de skall behöva
förklara varför de inte uppfyller DOS-lagen.
Exempel:
- Vissa myndigheter bekräftar inte ens att anmälan mottagits,
än mindre registrerats med ett sökbart ärendenummer;
tydligen saknar vissa myndigheter fungerande ärendehanteringssystem?
- Inte sällan tar myndigheten till alla medel som står till buds för att
förhindra att anmälan når fram till myndighetschef/gd.
Myndigheten låter istället sin kommunikationsavdelning,
eller t.o.m. sin webbansvarige(!), att besvara gjord anmälning
om förmodat lagbrott.
Det är anmärkningsvärt då dessa organisatoriska enheter inte
är det minsta legalt ansvariga för myndighetens verksamhet
eller potentiella lagbrott.
- Uppenbara lågvattenmärken är de myndigheter (oavsett nivå)
som NewFormat upprepade gånger anmält till följd av att de
på sina webbplatser allt sedan 2019 publicerar ett stort antal
viktiga verksamhetsdokument som digitalt otillgängliga dokument.
(Således inte verksamheter som råkar publicera ett fåtal otillgängliga
dokument, utan verksamheter som aktivt och systematiskt publicerar och
delar med sig av hundratals, i vissa fall tusentals, otillgängliga PDF-dokument).
Om de svarar, kan ett typiskt svar se ut så här
(Obs! detta är ett autentiskt myndighetssvar):
"Myndigheten arbetar aktivt med att öka tillgängligheten på vår webbplats.
Vi är medvetna om att ett fåtal PDF:s inte är tillgänglighetsanpassade idag.
Vi hanterar alla PDF:s löpande och målet är att samtliga
ska vara tillgängliga inom en snar framtid."
Översatt till vanlig svenska motsvarar det:
"Myndigheten är medveten om att den berörs av DOS-lagen
samt att den lagen är tvingande och måste uppfyllas.
Myndigheten är medveten om att den inte har kontroll
över sina dokumentresurser och vem som är ansvarig.
Vi saknar även kunskap om dokumentens tillgänglighetsstatus.
Trots det har myndigheten valt att inte prioritera uppgiften
att tillgänglighetsanpassa myndighetens dokument för att
uppfylla DOS-lagens krav."
Ett sådant svar kan mycket väl accepteras för ett enstaka år,
men när myndigheten ifråga svarar med exakt samma
"klipp-och-klista"-/nonsenssvar, år efter år efter år,
måste myndighetschef/gd hållas ansvarig och klandras.
Som det är nu fortsätter denna typ av myndigheter att,
år efter år, publicera ännu fler otillgängliga PDF-dokument,
- och helt utan att DIGG agerar.
Ansvarstagande.
När Sveriges viktigaste och mest centrala myndighetsverksamheter,
anger tonen genom att systematiskt låta bli att följa DOS-lagen,
utan påföljder, följer övriga offentliga myndigheter efter.
De tycks resonera så här:
"Så gör alla".
"När ingen central myndighet bryr sig, inte ens tillsynsmyndigheten DIGG,
varför skall då just jag som ansvarig myndighetschef/gd
bry mig om att följa DOS-lagen?".
Ingen bryr sig, inte ens Sveriges riksdag,
regering/regeringskansli eller departement,
eller myndigheter med särskilda gransknings-/tillsynsuppdrag.
Beröringsskräck.
Det finns en beröringsskräck.
Staten vågar inte lägga sig i för mycket,
utan hoppas att alla myndigheter skall hålla sig till lagarna,
en inställning där man endast vädjar till myndigheterna
att uppfylla DOS-lagens krav.
Inte heller media granskar och rapporterar om detta.
Utan livet bara fortsätter som vanligt....
Så kan det naturligtvis inte få fortsätta!
"Trappan måste sopas uppifrån"
för att få genomslag för DOS-lagen och
allmänhetens förtroende för berörda
myndigheter och beslutsfattare.
Direkt ansvariga för att dessa missförhållanden
fortfarande pågår är förstås respektive myndighetschef,
inklusive ledamöter i myndighetsstyrelse.
Dessutom måste offentliga verksamheter och beslutsfattare
ställas till svars när svensk lag inte respekteras.
- Myndigheten för digital förvaltning (DIGG), www.digg.se,
är utsedd till att agera tillsynsmyndighet för
DOS-lagens efterlevnad;
DIGG hanterar alla ärenden som rör digital tillgänglighet och
dit övriga myndigheter och allmänhet skall inrapportera
iakttagelser/anmälningar om otillgängliga webbplatser.
DIGG ska samordna och stödja den förvaltningsgemensamma
digitaliseringen i syfte att göra den offentliga förvaltningen
mer effektiv och ändamålsenlig.
Med den offentliga förvaltningen avses
kommuner, regioner och statliga myndigheter,
med undantag av förtroendevalda församlingar såsom
Regering/Regeringskansli/Riksdagen, Säkerhetspolisen,
Fortifikationsverket, Försvarshögskolan samt
myndigheter som hör till Försvarsdepartementet.
DIGG får följaktligen inte tillgänglighetsgranska Sveriges
mest centrala offentliga verksamheter/myndigheter,
eller utfärda viten till dessa!
Denna avgränsning är troligen en förklaring till varför DIGG
endast utdelat vitesförelägganden till relativt små kommunala aktörer
(med begränsade egna resurser) samtidigt som riksdag,
regering/regeringskansli, departement och fackmyndigheter
helt oblygt fortsätter att publicera otillgängliga webbplatser och
otillgängliga digitala dokument!
Men tyvärr, DIGG är inget föredöme att hänvisa till
när det gäller att tillgängliggöra myndighetsdokument.
DIGG lever absolut inte som man lär och sken av.
DIGG:s egen webbplats fullkomligen översvämmas
av digitalt otillgängliga PDF-dokument!
Värt att notera:
DIGG, som utsedd expertmyndighet med tillgång till egen
tillgänglighetsexpertis i sin linjeorganisation, förmår trots det
inte att publicera många av sina egna verksamhetsdokument
som digitalt tillgängliga PDF-dokument;
tydliga exempel är: DIGG:s årsredovisningar (2018 t.o.m. 2023),
regeringsuppdragsrapporter, informationsmaterial,
guider/vägledningar, presentationsbilder, m.fl.
Mycket märkligt att DIGG underlåtit att tillgänglighetsgranska
den egna webbplatsen (www.digg.se)!
DIGG-handlingar/PDF-dokument som förvånar:
DIGG utfärdade under 2023 skarpa vitesförelägganden i form av
PDF-dokument till två mindre aktörer på kommunal nivå,
Ockelbo kommun och Pajalabostäder AB, för påstådda
tillgänglighetsbrister på dessa aktörers webbplatser.
Man vill gärna tro att tillsynsmyndigheten DIGG då utförde dessa
dokument enligt DOS-lagens krav som digitalt tillgängliga PDF-dokument.
Men ack nej, dokumenten var/är helt otaggade PDF-dokument,
och därmed digitalt otillgängliga PDF-dokument.
Kanske att DIGG trodde att det inte var nödvändigt?
Dock inte sannolikt, besluten var utfärdade av DIGG:s egna
tillsynsansvariga handläggare och tillgänglighetsexpert samt
hade internt föredragits av DIGG:s myndighetsjurist;
befattningshavare som alla var/är väl insatta i DOS-lagens krav.
DIGG:s roll i tillsynen av DOS-lagens efterlevnad?
Har DIGG rätt fokus och resurser och gör DIGG relevanta
prioriteringar för att nöjaktigt genomföra sitt tillsynsuppdrag?
DIGG:s totala personalstyrka uppgår till ca 170 personer.
Det "centrala tillgänglighets-teamet" som ansvarar för uppföljning
av att DOS-lagen efterlevs av alla offentliga myndigheter utgörs av
4 personer (varav en specialist och tre granskare/handläggare;
enligt av DIGG publicerad rekryteringsannons, per november 2024).
Antalet webbplatser som DIGG faktiskt granskat utgör bara
en ytterst liten del av landets alla myndighetswebbplatser;
de flesta av dem är fortfarande inte granskade av DIGG.
Det faktiska utfallet av DIGG:s tillsynsverksamhet och prioriteringar,
antalet utförda ingående granskningsfall samt utfärdade påpekanden
och vitesförelägganden, framgår av DIGG:s årsredovisningar och
DIGG:s webbsidor över granskade webbplatser (åren 2020--2023).
Där framgår även att DIGG, trots sitt uppdrag att utöva tillsyn
och granskning av "webbplatser, appar OCH digitala dokument",
medvetet valt att inte granska hur väl de berörda myndigheternas
digitala dokument uppfyller DOS-lagens krav.
Vi kan dock rapportera att många PDF-dokument som är
publicerade på flertalet av de granskade webbplatserna är
utförda och publicerade som digitalt otillgängliga PDF-dokument.
Tyvärr utan någon form att utverkad påföljd från DIGG:s sida.
Vi ifrågasätter om DIGG gör rätt prioriteringar i sitt tillgänglighetsuppdrag.
DIGG har inte utövat sin kontrollskyldighet enligt lag,
vilket fått fatala konsekvenser i form av att så många (de flesta)
av svenska myndigheters publicerade dokument fortfarande är
digitalt otillgängliga.
Indikerar tydligt att DIGG inte nöjaktigt utfört sitt tillsynsuppdrag
att få svenska myndigheter att efterleva DOS-lagen.
DIGG har inte heller förmått utfärda åtgärds- eller vitesförelägganden
mot flera stora fackmyndigheter som DIGG har tillsynsmandat över och
som uppenbart inte efterlever DOS-lagens krav;
se ett urval av dessa myndigheter längre ned.
Exempelvis accepteras att fackmyndighets gd tillåts lämna in
digitalt otillgängliga årsredovisningar till berörda departement;
utan att vare sig DIGG eller ansvariga statsråd reagerar.
Otillgängliga årsredovisningar som i sin tur återpubliceras på
respektive departements hemsidor.
Förmodligen bryter det mot DOS-lagens intentioner!
DIGG tycks sakna både vilja och förmåga att prioritera
uppgiften att verka för att myndigheter publicerar
tillgängliga dokument enligt DOS-lagens krav.
Det kan därmed ifrågasättas om nuvarande DIGG
är den lämpligaste myndigheten för att nöjaktigt utöva
tillsyn av DOS-lagens efterlevnad och genomslag.
En annan möjlig väg att belysa om DIGG är den lämpligaste
myndigheten för tillsyn av DOS-lagens efterlevnad är att
göra en JO-anmälan av DIGG; med argumentet att det är
ytterst tveksamt om DIGG i sin offentliga verksamhet
följer och tillämpar svenska lagar och andra författningar
på ett korrekt vis i sin tillsynsverksamhet.
Pikant i det sammanhanget är att inte heller JO bryr sig om DOS-lagen;
JO publicerar likaså en stor mängd otillgängliga digitala dokument
på sin webbplats, www.jo.se.
- Justitiekanslern (JK), www.jk.se,
har till uppgift att granska att de som utövar offentlig verksamhet
efterlever lagar och andra författningar och att de även
i övrigt fullgör sina åligganden.
JK kan dock inte granska regeringen eller statsråd
och inte heller riksdagens myndigheter eller anställda och
uppdragstagare vid riksdagens myndigheter.
- Justitieombudsmannen (JO), www.jo.se,
eller Riksdagens ombudsmän som är det officiella namnet,
granskar att myndigheterna arbetar enligt de lagar och regler
som styr deras arbete - särskilt sådana lagar som berör
enskildas rättigheter och skyldigheter i förhållande till det allmänna.
JO har till uppgift att på riksdagens vägnar utöva tillsyn över
tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra författningar.
Tillsynen omfattar såväl domstolar och andra myndigheter
som de anställda befattningshavarna.
- Riksdagens konstitutionsutskott (KU),
har till uppgift att granska att följer regeringen och ministrarna
följer reglerna för regeringsarbetet.
Konstitutionsutskottet är ett utskott i Sveriges riksdag
med uppgift att bereda frågor och väcka förslag av
konstitutionell och förvaltningsrättslig betydelse,
samt att granska statsrådens tjänsteutövning och
regeringsärendenas handläggning.
Riksdagens ledamöter har rätt att anmäla
ministrarna i regeringen till KU.
Utskottet undersöker sedan om de ministrar
som anmälts har gjort fel eller inte.
- Riksrevisionen, www.riksrevisionen.se,
kontrollerar att regeringen och statliga myndigheter sköter sitt arbete.
Uppgiften är att granska vad statens pengar går till,
hur de redovisas och hur effektivt de används.
Riksrevisionen undersöker om myndigheterna följer
direktiv, regler och föreskrifter, om de når sina mål
samt om statliga insatser är effektiva.
Om Riksrevisionen finner brister rapporteras dessa tillsammans
med rekommendationer för att förbättra verksamheten.
- Statskontoret, www.statskontoret.se,
arbetar för att främja en effektiv och demokratisk statsförvaltning
och verkar som regeringens utredningsmyndighet.
Statskontoret gör utredningar och utvärderingar inom alla sektorer
genom att analysera, utvärdera och rapportera som underlag för
effektivisering och omprövning av statlig verksamhet,
utveckling av förvaltningspolitiken och att
främja en god förvaltningskultur.
(Som utomstående betraktare vill man gärna tro
att i begreppet "en god förvaltningskultur" ingår att
svenska myndigheter följer svensk lag, även DOS-lagen.)
- Lagrådet (Justitiedepartementet), www.lagradet.se,
är en svensk myndighet som granskar och yttrar sig över lagförslag
efter anmodan från regeringen eller ett riksdagsutskott.
Lagrådet ska normalt höras över förslag till ändringar i de grundlagar
som gäller tryckfriheten och yttrandefriheten i vissa medier och över
förslag till lagar som berör enskilda människors fri- och rättigheter,
deras personliga och ekonomiska förhållanden eller
deras skyldigheter gentemot det allmänna.
Lagrådet har bl.a. publicerat yttranden
(i form av egna digitalt otillgängliga PDF-dokument)
inför genomförandet av:
- EU:s webbtillgänglighetsdirektvet (2018-06-20) och
- tillgänglighetsdirektiv (2022-10-05)
som svenska lagar.
- Åklagarmyndigheten (Statsåklagaren), www.aklagare.se,
är svensk statlig förvaltningsmyndighet med uppgift att bidra till
att personer som begår brott ställs till ansvar för handlingarna
och att detta sker på ett effektivt och rättssäkert sätt.
Värt att uppmärksamma:
Alla verksamheterna ovan
DIGG, JK, JO, KU, Riksrevisionen, Statskontoret,
Lagrådet och Åklagarmyndigheten publicerar än idag
digitalt otillgängliga årsredovisningar, ämbetsberättelser,
rapporter, granskningsbetänkanden och yttranden
på sina respektive webbplatser!
Förmodligen bryter det mot DOS-lagens krav.
Vi har inte funnit någon indikation på att någon av
DIGG, JK, JO, KU, Riksrevisionen, Statskontoret,
Lagrådet eller Åklagarmyndigheten intresserat sig för att
utföra någon som helst form av myndighetsgranskning eller
åtgärd på statlig nivå eller något yttrande avseende
hur väl gällande webbtillgänglighetslag, DOS-lagen,
efterlevs av statliga myndigheter.
Sammanfattningsvis,
DIGG, JK, JO, KU, Riksrevisionen, Statskontoret,
Lagrådet och Åklagarmyndigheten har därmed tydliga
trovärdighetsproblem och tycks sakna egen övertygande
förmåga att fullt ut utöva tilldelade myndighetsuppdrag.
Som sagt, snart har 6 år gått sedan som DOS-lagen trädde i kraft 2019.
Trots det efterlevs den inte av berörda svenska myndigheter
speciellt inte när det gäller myndigheternas publicerade dokument.
Hur mycket längre tid skall de behöva för att uppfylla DOS-lagen?
Det skall inte behöva utfördas speciella påpekanden
till myndighetschefer/gd att följa gällande svensk lag;
de är ju ändå enligt regeringsformen utnämnda till
myndighetschefer av regeringen endast utifrån
förtjänst och skicklighet.
Varför utkräver inte DIGG ett verkligt ansvartagande i
större utsträckning av berörda myndighetschefer?
Vi kan inte finna att det tillåts att någon annan svensk lag
negligeras av berörda aktörer på motsvarande sätt.
Så varför tillåts detta för just DOS-lagen?
Varför bryr sig ingen? Var är ansvarstagandet?
Det är inte kränkande att utkräva ansvar av myndighetschef/gd.
Det finns ett regelverk, DOS-lagen, det är bara att
våga och vilja tillämpa den lagen.
Var är det politiska ansvaret?
Ytterst ansvariga för att utkräva ansvar är tidigare och nuvarande statsråd
(för närvarande Erik Slottner, civilminister, Finansdepartementet, med ansvar för:
"En välfungerande digitalisering inom offentlig förvaltning för att förbättra
servicen för medborgare och öka effektiviteten hos våra myndigheter".
Myndigheternas webbplatser brister bevisligen i förmågan att uppfylla DOS-lagen.
Man har skapat en myndighets-/och förvaltningskultur som mer fokuserar på att
runda DOS-lagen än att uppfylla dess krav för att motverka diskriminering.
Att fortsätta med dagens ordning är inte ett alternativ.
Nu behövs det en kraftfull uppstyrning av denna myndighetskultur.
Det är dags för ett omtag där berörda myndigheter och befattningshavare
utkrävs ett tydligt ansvarstagande för att uppfylla DOS-lagen.
Förslag på omedelbara åtgärder:
- DOS-lagen måste skärpas.
Myndigheter/gd skall inte tillåtas "runda" DOS-lagen.
Vår granskning visar att DOS-lagen i nuvarande form är uddlös;
alltför många myndigheter/gd bryr sig inte om att följa den.
Myndigheternas regleringsbrev, förordningar och
instruktioner måste förtydligas:
"Svensk lag om tillgänglighet till digital offentlig service"
skall uppfyllas fullt ut för berörda myndigheters
webbplatser, dokument och appar.
Myndighetschef/gd som ej följer lagen,
och därmed aktivt rundar lagen och det egna ansvaret,
skall riskera avskräckande rättsliga konsekvenser.
På nationell nivå bör frågor om DOS-lagen även vara en del
av de regelbundna uppföljningssamtalen som hålls mellan
regeringskansli och myndigheter.
- När myndighet, eller annan offentligt finansierad instans förser
regeringskansli/departement med digitalt otillgängligt dokument
skall det ej accepteras/mottagas utan omgående returneras till
avsändande myndighet/instans för åtgärd: Gör om, gör rätt!
(Exempel på sådana dokument:
fackmyndigheters årsredovisningar, remissvar, rapporter,...)
- Reformera DIGG så att det blir en välfungerande och effektiv myndighet att
"granska digital offentlig service som tillhandahålls av en offentlig aktör
för att se om den lever upp till de krav som finns i lagen om tillgänglighet
till digital offentlig service" OCH att utkräva ansvar av myndighetschefer
som väljer att ej uppfylla DOS-lagens krav.
Alternativt utse annan tillsynsmyndighet för DOS-lagen (än DIGG)
med vilja och priorietetingsförmåga att verkningsfullt utöva sitt
tillsynsuppdrag över lagen om tillgänglighet till digital offentlig service.
Oavsett, utsedd tillsynsmyndighet måste i mycket större utsträckning
använda sina skarpa vapen. Viten måste snabbt utfärdas när
påpekanden eller förelägganden om åtgärder inte vidtages
inom en rimlig tidsrymd (6 år är inte en rimlig tidsrymd!).
Tillgänglighetskraven utökas, blir mer omfattande och ännu skarpare när
EU:s tillgänglighetsdirektiv träder i full kraft i Sverige den 28 juni 2025
- 28 juni 2025 träder EUs tillgänglighetsdirektiv i full kraft i Sverige som
svensk lag om vissa produkters och tjänster tillgänglighet (2023:254).
Lagen gäller även det privata näringslivet.
Lagen ställer tillgänglighetskrav på ett antal produkter och tjänster
riktade mot konsumenter inom områdena:
- elektronisk kommunikation
- bank- och betaltjänster
- e-handel
- e-böcker
- audiovisuell media (tv)
- persontransport
Post- och telestyrelsen (PTS) är utsedd marknadskontrollmyndighet
för samtliga produkter och tjänster som omfattas av denna lag,
samt har tillsynsansvar för vissa av tjänsterna som omfattas av lagen:
elektroniska kommunikationstjänster, banktjänster och e-handel.
Även PTS har en viktig roll i att göra den digitala omställningen
tillgänglig och trygg för alla och verkar för att målet för den
svenska funktionshinderspolitiken uppnås genom att stödja
jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för
personer med funktionsnedsättning.
Lovvärt, men trots det följer inte PTS DOS-lagen;
PTS publicerar mängder av digitalt otillgängliga PDF-dokument
på sin webbplats, www.pts.se.
PTS förmår inte att publicera många av sina egna
verksamhetsdokument som digitalt tillgängliga PDF-dokument;
tydliga exempel är: PTS:s årsredovisningar (2015 t.o.m. 2023),
regeringsuppdragsrapporter (även de som rör inkludering,
tillgänglighet och funktionshinderspolitik), informationsmaterial,
guider/vägledningar, presentationsbilder, m.fl.
Utgående ifrån att svenska publika webbplatser idag långt ifrån uppfyller
kraven i DOS-lagen förefaller det osannolikt att berörda myndigheters och
det privata näringslivets övriga produkter och tjänster kommer att uppfylla
tillgänglighetsdirektivets krav redan till år 2025.
Unik granskning av PDF-dokument
publicerade på svenska myndigheters publika webbplatser,
med avseende på dokumentens digitala tillgänglighet
december 2024
Förmodligen bryter berörda myndigheter mot
svensk lag om tillgänglighet till digital offentlig service
Berörda myndigheter och verksamheter samt
vanliga typer av digitalt otillgängliga PDF-dokument
 
Granskningen omfattar ca 3.000 centrala och viktiga
PDF-dokument från ca 250 svenska myndigheter.
Vi har även granskat PDF-dokument publicerade av EU,
svenskt privat näringsliv, de politiska partierna,
samt av organisationer som verkar för och månar om
personer med särskilda behov
(just de personer som DOS-lagen värnar om).
Dokument som varken uppfyller tillgänglighetskraven för
digitala dokument enligt EU:s webbtillgänglighetsdirektiv
eller svensk lag om tillgänglighet till digital offentlig service.
Dokument som därmed ej är digitalt tillgängliga för alla!
Det är egentligen inte vår uppgift att granska i vilken
utsträckning svenska myndigheter följer DOS-lagen.
Denna typ av tillgänglighetsgranskning skall i normala fall
helt utföras av den myndighet som är utsedd till att agera
tillsynsmyndighet för DOS-lagen;
för närvarande Myndigheten för digital förvaltning (DIGG).
Men trots sitt uppdrag att utöva tillsyn och granskning av
"webbplatser, appar OCH digitala dokument",
har DIGG medvetet valt att inte granska och rapportera om
hur väl berörda myndigheters digitala dokument uppfyller
DOS-lagens krav.
Nedan följer vår rapport/översikt över en delmängd av alla
myndigheter och verksamheter med offentlig finansiering som,
år efter år, aktivt, medvetet och systematiskt publicerar digitalt
otillgängliga PDF-dokument i stor mängd på sina webbplatser;
förmodligen helt i strid mot EU:s webbtillgänglighetsdirektiv och
DOS-lagens krav, samt de typer av digitalt otillgängliga
PDF-dokument som publiceras.
Det ryms inte att på denna webbsida även lista alla
otillgängliga myndighetsdokument som vi granskat;
vi kan dock redovisa dem för berörda myndigheter.
- Europeiska Unionen / EU-nivå:
- Europaparlamentets och rådet
- Europeiska kommissionen / European Commission
- Europiska revisionsrätten / European Court of Auditors (ECA)
- AccessibleEU och AccessibleEU Sweden
- ETSI (European Telecommunications Standards Institute)
- Sverige - Nationell nivå:
- Sveriges Riksdag
- Sveriges Regering/Regeringskansli och departement
(Utrikesdepartementet, Finansdepartementet, Försvarsdepartementet,
Infrastrukturdepartementet, Justitiedepartementent (inkl. Lagrådet),
Klimat- och näringslivsdepartementet, Kulturdepartementet,
Socialdepartementet, Utbildningsdepartementet,....)
- Sverige - Nationell nivå: Fackmyndigheter
- Myndigheten för digital förvaltning (DIGG)
- Myndigheten för delaktighet (MFD)
- Myndigheten för press, radio och tv (MPRT)
- Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
- Myndigheten för tillgängliga media (MTM)
- Post- och telestyrelsen (PTS)
- Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)
- Arbetsförmedlingen (AF)
- Arbetsmiljöverket
- Barnombudsmannen (BO)
- Centrala Studiestödsnämnden (CSN)
- Digin.nu
(Projekt stött av PTS, DIGG, MFD och MTM)
- Digitaliseringsrådet
(ingår under www.regeringen.se)
- Diskrimineringsombudsmannen (DO)
- Domstolsverket (Domstol)
- Ekobrottsmyndigheten (EBM)
- Ekonomistyrningsverket (ESV)
- eSam / eSamverka,
Offentlig samverkan för ökad digitalisering
- Folkhälsomyndigheten (FHM)
- Försvarets radioanstalt (FRA)
- Försvarsmakten
- Försäkringskassan (FK)
- Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)
- Justitiekanslern (JK)
- Justitieombudsmannen (JO)
- Jämställdhetsmyndigheten
- Konkurrensverket (KKV)
- Konsumentverket (KO)
- Kronofogdemyndigheten (Kronofogden)
- Kungliga Biblioteket (KB)
- Lantmäteriet
- Livsmedelsverket
- Mediemyndigheten
- Migrationsverket
- Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)
- Naturvårdsverket
- Pensionsmyndigheten
- Polismyndigheten (Polisen)
- Riksarkivet (RA)
- Riksbanken
- Riksrevisionen (RR)
- Sveriges biståndsmyndighet (Sida)
- Skatteverket (SKV)
- Skolverket
- Socialstyrelsen
- Statens kulturråd
- Statens tjänstepensionsverk (SPV)
- Statistikmyndigheten (SCB)
- Statskontoret
- Säkerhetspolisen (SÄPO)
- Trafikverket (TRV)
- Transportstyrelsen
- Universitets- och högskolerådet (UHR)
- Universitetskanslerämbetet (UKÄ)
- Upphandlingsmyndigheten (UHM)
- Utbetalningsmyndigheten (UBM)
- Valmyndigheten (VAL)
- Vinnova, Sveriges Innovationsmyndighet
- Åklagarmyndigheten
- ...
Typer av granskade digitalt otillgängliga PDF-dokument
publicerade av svenska offentliga myndigheter:
- regeringsförklaringar,
- årsredovisningar,
- årsrapporter,
- ämbetsberättelser,
- arbetsordningar,
- regleringsbrev,
- SOU:er,
- SFS-lagtexter,
- budgetpropositioner och övriga propositioner,
- motioner,
- förordningar,
- föreskrifter,
- betänkanden,
- remisser, remissvar, och yttranden,
- tillsynsärenden,
- vitesförelägganden
(Ockelbo kommun, Pajalabostäder AB),
- avtal,
- faktablad,
- granskningsrapporter,
- utredningar,
- verksamhetsplaner,
- fakturor,
- orderbekräftelser,
- kontoutdrag,
- broschyrer/informationsmaterial,
- protokoll,
- frågeformulär,
- ansökningsblanketter- och -formulär,
- deklarationsunderlag, -blanketter och -guider
- presentationsbilder,
- informationsgrafik,
- handledningar och guider
- nyhetsbrev
- valresultatrapporter,
- valinformationsmaterial / -affischer,
- ...
Digitalt otillgängliga PDF-dokument vars huvudmän och utfärdare
typiskt är positiva till digital tillgänglighet och ofta uttrycker stor empati
för alla personer med funktionsvariation, men där de istället i sin
dagliga gärning publicerar digitalt otillgängliga PDF-dokument.
Otillgängliga PDF-dokument som därmed är helt oanvändbara
för den avsedda målgruppen!
Hur har dessa offentliga verksamheter resonerat när de publicerar
dokument vars utförande förhindrar den målgrupp av personer som
DOS-lagen värnar om att ta del av dokumentens innehåll?
Sveriges myndighetschefer tycks inte acceptera att
DOS-lagen är svensk lag som de måste leva upp till;
trots att myndigheter har ett särskilt ansvar att följa lagen.
- Sverige - Nationell nivå: Högskolor och universitet och otillgängliga PDF-dokument
Svenska högskolor och universitet som än idag aktivt och systematiskt
publicerar otillgängliga PDF-dokument på sina webbplatser:
- Försvarshögskolan (FHS)
- Göteborgs universitet (GU)
- Högskolan i Skövde (HiS)
- Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)
- Linköpings Universitet (LiU)
- Luleå Tekniska Universitet (LTU)
- Lunds universitet (LU)
- Mittuniversitetet (MIUN)
- Stockholms universitet (SU)
- Umeå universitet (UmU)
- Uppsala universitet (UU)
- Örebro universitet (ORU)
- ...
Typer av granskade och otillgängliga PDF-dokument
publicerade av högskolor och universitet:
- årsredovisningar,
- hållbarhetsredovisningar,
- verksamhetsresultat,
- budgetunderlag,
- planeringsunderlag,
- verksamhetsplaner,
- strategiplaner,
- visionsdokument,
- rapporter,
- utvärderingar,
- konsistorieprotokoll,
- kvalitetspolicies,
- utbildningskataloger,
- studentkataloger,
- tillgänglighetsrapporter,
- granskningsrapporter,
- kursplaner om digital tillgänglighet,
- guider till utformning av avhandling,
- broschyrer,
- universitets-/högskolemagasin (tidskrifter),
- ...
- Sverige - Lokala / Regionala myndigheter och samverkande organ
och otillgängliga PDF-dokument
Svenska lokala / regionala myndigheter och samverkande organ
som än idag aktivt och systematiskt publicerar otillgängliga PDF-dokument
på sina webbplatser:
- Alingsås kommun
- Digidel,
samverkan mellan
Digidelnätverket, Region Västernorrland (RVN),
Föreningen Sambruk och Mittuniversitetet (MIUN)
- Alingsås kommun,
- Göteborgs stad,
- Karlstads kommun,
- Katrineholms kommun,
- Kungsbacka kommun,
- Malmö stad,
- Norrköpings kommun,
- Region Jönköpings Län (RJL),
- Region Stockholm (RS),
- Region Stockholm (RS), Regionarkivet,
- Region Örebro Län (RÖL),
- Region Östergötland (RÖ)
- Region Östergötland (RÖ), Östgötatrafiken,
- Länsstyrelsen Skåne,
- Länsstyrelsen Uppsala län
- Stockholms stad,
- Sveriges kommuner och regioner (SKR),
- Vara kommun,
- Värmdö kommun,
- Västerås stad,
- Åstorps kommun,
- ...
Typer av granskade och otillgängliga PDF-dokument
publicerade av lokala / regionala myndigheter och samverkande organ:
- årsredovisningar,
- verksamhetsresultat,
- budgetunderlag,
- handlingsplaner,
- verksamhetsplaner,
- revisionsrapporter och -redogörelser,
- bevarande- och gallringsplaner,
- hållbarhetsredovisningar,
- affärsplaner,
- granskningsrapporter,
- riktlinjer och regler för AI-användning,
- riktlinjer digitala filer för långtidsarkivering,
- presentationsbilder,
- lokalförsörjningsplaner,
- broschyrer,
- hållbarhetsredovisningar,
- resevillkor regiontrafik,
- tåg- och busstidtabeller för regiontrafik,
- utredningsrapporter,
- funktionspolitiska uppdrag,
- statistiska årsböcker,
- kungörelser,
- trygghetsprogram,
- program för tillgänglighet och delaktighet,
- brukarundersökningar funktionshinder,
- översiktsplaner,
- arkitekturpolicies,
- guider för ledsagning,
- visions- och möjlighetsplaner,
- posters / affischer,
- instruktioner för befattningshavare,
- checklistor,
- yttranden,
- kommunmagasin (tidskrifter),
- ...
- Sverige - Politiska partier och otillgängliga PDF-dokument.
Politiska partier som än idag aktivt och systematiskt
publicerar otillgängliga PDF-dokument på sina webbplatser.
Våra politiker framför särskilt gärna att de bryr sig
om medborgare med särskilda behov,
just den målgrupp som DOS-lagen och
övriga tillgänglighetslagar värnar om.
Partierna har bl.a. varit med om att rösta fram de svenska
tillgänglighets- och rättighetslagarna i Sveriges riksdag, såsom:
- svensk lag om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen, 2018)
- svensk lag om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet (2023)
- lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS-lagen, 1993)
Bra så långt.
Förvisso är inte de politiska partierna offentliga myndigheter,
men riksdagsbesluten ovan borde rimligen ha gjort djupa avtryck
på hur partierna själva kommunicerar med omvärlden.
Vår granskning visar dock partiernas egna centrala kanslier agerar
som om de vore helt oinformerade om vad deras partier röstat fram;
samt rimliga följdförväntningar på partiernas egna verksamheter.
Ett tydligt exempel på detta:
Partierna publicerade en mängd PDF-dokument på sina webbplatser
inför bl.a. EU-valen 2018 och 2024 och riksdagsvalen 2020 och 2024.
Symptomatiskt var inte ett enda valprogram, valmanifest,...
var utfört som ett digitalt tillgängligt PDF-dokument!
Valinformation som i praktiken därmed var oanvändbar för många!
Hur tänkte partistrategerna och kommunikationsansvariga
att de därmed gav ALLA väljare likvärdig möjlighet att ta del av
valmaterialets innehåll för att självständigt kunna agera på det
- utan att behöva be utomstående om hjälp?
Hur kan Sveriges tillgänglighetslagar helt gått dem förbi?
Typer av granskade och otillgängliga PDF-dokument
publicerade av svenska politiska partier:
- årsredovisningar,
- budgetmotioner,
- stadgar,
- avtal,
- arbetsordningar
- partiprogram,
- idéprogram / idéskrifter,
- principprogram,
- tillgänglighetspolicies och checklistor,
- framtidsagendor,
- färdplaner,
- reformagendor,
- promemorior,
- handlingsprogram,
- årsmötes- / rikstings- / landsmötes- / kongress- / stämmohandlingar,
- remisser och remissvar,
- manifest,
- rapporter,
- vitböcker,
- faktablad / broschyrer,
- funktionshindersprogram,
- valplattformar,
- valprogram,
- valmanifest,
- kampanjmaterial,
- eftervalsanalyser / valutvärderingar,
- granskningsrapporter,
- presentationsbilder,
- informationsgrafik,
- studiematerial,
- handledningar och guider
- nyhetsbrev,
- ...
- Sverige - Intresse-/brukarorganisationer och otillgängliga PDF-dokument
De svenska tillgänglighetslagarna värnar specifikt om
rättigheter för personer med funktionsvariationer;
speciellt rätten till tillgänglig offentlig digital information.
Ett flertal s.k. "intresse-/brukarorganisationer" har etablerats under
årens lopp med det goda syftet att säkerställa att våra medborgerliga
rättigheter gäller för alla medborgare, även de med funktionsvariation.
Organisationerna verkar för personer med särskilda behov
(just de personer som DOS-lagen värnar om).
Ofta distribuerar dess verksamheter sin information via
hemsidor och elektroniska utskick till sina medlemmar
i form av PDF-dokument.
Men märkligt är attdessa PDF-dokument utformass
och distribueras som otillgängliga PDF-dokument.
Besynnerligt.
Medlemmar undanhålles därmed viktig föreningsinformation.
Om PDF-dokumenten istället distribueras/publiceras som
tillgängliga PDF-dokument, enligt ISO-standarden PDF/UA (gällt sedan 2012),
ges medlemmarna åtminstone möjligheten att med hjälp av tekniska hjälpmedel
ta del av den PDF-baserade informationen utan hjälp av utomstående.
Frågan måste ställas?
Varför förhindra medlemmarna från att att del av viktig medlemsinformation?
Varför inte istället använda modern PDF-teknik för att skapa och dela
viktig och digitalt tillgänglig medlemsinformation?
Typer av granskade och otillgängliga PDF-dokument
publicerade av svenska intresse-/brukarorganisationer:
- årsredovisningar,
- verksamhetsberättelser,
- verksamhetsplaner,
- föreningsstadgar
Rapporter om FN:s konvention om rättigheter
för personer med funktionsnedsättning,
- idéprogram / idéskrifter,
- principprogram,
- remissyttranden / -svar,
- checklistor för tillgänglighet
- guider för universell utformning,
- skrivelser om otillgängliga valsedlar,
- medlemsundersökningar,
- medlemstidningar,
- handlingsprogram,
- årsmötes- / rikstings- / landsmötes- / kongress- / stämmohandlingar,
- manifest,
- rapporter,
- handböcker,
- faktablad / broschyrer,
- funktionshindersprogram,
- valplattformar,
- valprogram,
- valmanifest,
- kampanjmaterial,
- eftervalsanalyser / valutvärderingar,
- granskningsrapporter,
- presentationsbilder,
- informationsgrafik,
- studiematerial,
- handledningar och guider,
- nyhetsbrev,
- förenings-/medlemsmagasin (tidskrifter),
- ...
- Sverige - Näringsliv / Industri / Bank, finans och försäkring och otillgängliga PDF-dokument
Den 28 juni 2025 träder den nya svenska tillgänglighetslagen i kraft.
Lagen får direkt påverkan på det privata svenska näringslivet som
leverantör av produkter och tjänster.
Produkter och tjänster ska vara utformade så att de är tillgängliga för fler,
till exempel äldre personer och personer med funktionsnedsättning.
Produkter som omfattas är exempelvis datorer, smarttelefoner,
kortläsare för betalning, bankomater samt biljettförsäljningsautomater,
incheckningsautomater och interaktiva informationsskärmar på
t.ex. flygplatser och tågstationer.
Tjänster som omfattas är bland andra e-post,
banktjänster för konsumenter, e-böcker och e-handelstjänster.
Svenska näringsliv (industri, transport, bank, finans och försäkring,...)
måste innan dess vidtaga drastiska åtgäder för anpassa sin verksamhet
för att tillgodose kraven på digitalt tillgänglig information i sin kontakt
med kunder/konsumenter.
(Ja, det stämmer,
PDF-standarden har robust stöd för
vilket är godkänt i bl.a. Tyskland och Franrike.)
Typer av granskade och otillgängliga PDF-dokument
publicerade av svenskt näringsliv, industri, bank, finans och försäkring:
- årsredovisningar / Annual Reports,
- verksamhetsberättelser,
- hållbarhetsrapporter / Sustainability Reports,
- klimatrapporter,
- strategiplaner,
- färdplaner,
- investeringsbehov och -planer,
- kundmagasin (tidskrifter),
- faktablad,
- rapporter,
- trendrapporter,
- pressmeddelanden,
- broschyrer och foldrar,
- aktieprospekt / Prospectus, Public Offers,
- guider / handledningar,
- checklistor,
- tekniska specifikationer,
- kurskataloger, lärarhandledningar och lektionsmaterial,
- remissvar (generellt),
- remissvar om tillgänglighetsdirektiv och -lag
- offerter,
- orderbekräftelser,
- fakturor,
- leveransbesked,
- presentationsbilder,
- guider för att skapa tillgängliga tjänster,
dokument, formulär och blanketter
- guider för att skapa tillgänglig webb,
- guider för att skapa tillgänglig video,
- e-böcker,
- standarder för universell utformning
av produkter, varor och tjänster,
- AI-användning inom näringslivet,
- ...
|
