Unik tillgänglighetsgranskning av otillgängliga PDF-dokument
från svenska myndigheters webbplatser.
Publicerade i strid med gällande svensk tillgängliglighetslag.
 
Granskningen omfattar
ca 3.000 centrala och viktiga PDF-dokument
från ca 250 myndigheter
Dokument som varken uppfyller tillgänglighetskraven
för digitala dokument enligt
EU:s webbtillgänglighetsdirektiv
eller
svensk lag om tillgänglighet till digital offentlig service
Varför tillåts att myndigheter som omfattas av DOS-lagen
fortfarande publicerar otillgängliga webbplatser och myndighetsdokument?
Varför bryr sig ingen? Var är ansvarstagandet?
Vem är ansvarig? Vem skall ställas till svars?
Det har gått mer än 5 år sedan
svensk lag om tillgänglighet till digital offentlig service
antogs av Sveriges riksdag.
Det är således hög tid utvärdera och publikt rapportera om
hur väl berörda myndigheter lever upp till lagens krav.
Vi har sedan 2018 löpande granskat ca 3.000 PDF-dokument,
som publicerats av ca 250 offentliga myndigheter,
med avseende på hur väl dokumenten uppfyller kraven på att vara
utförda, delade och publicerade som digitalt tillgängliga PDF-dokument.
De undersökta PDF-dokumenten har laddats ned från myndigheternas
offentliga webbplatser på EU-nivå, från svensk nationell/statlig nivå
samt från regional och lokal/kommunal nivå.
Vår granskning är förmodligen den mest omfattande som
genomförts i Sverige och norra Europa angående hur väl
Sveriges offentliga myndigheter bryr sig om att följa gällande
tillgänglighetslagar för digitala dokument.
Resultatet av granskningen är tyvärr mycket nedslående.
Baserat på den stora mängd av myndighetetswebbplatser och
myndighetsdokument som granskats kan vi med bestämdhet fastslå:
- Granskningen visar entydigt att berörda svenska myndigheter
fullkomligen struntar i att följa svensk lag om tillgänglighet
till digital offentlig service (DOS-lagen) för digitala dokument;
- Myndigheten för digital förvaltning (DIGG),
tillsynsmyndighet för att DOS-lagen efterlevs
av svenska offentliga myndigheter,
saknar förmåga att nöjaktigt utföra sitt tillsynsuppdrag,
(detta bekräftas även i DIGG:s årsredovisning 2023).
- 2025 träder EUs tillgänglighetsdirektiv i full kraft i Sverige
där tillgänglighetskraven är utökade och än skarpare.
Utgående ifrån hur dåligt svenska myndigheters webbplatser idag
är webbtillgänglighetsanpassade är det mycket osannolikt att
myndigheternas övriga produkter och tjänster kommer att uppfylla
tillgänglighetsdirektivets krav 2025.
Oavsett granskad nivå, EU-nivå eller på svensk nivå,
publicerar de viktigaste offentliga verksamheterna såsom
Europaparlamentet och Europeiska rådet och kommissionen, AccessibleEU,
Sveriges riksdag, regering/regeringskansli, departement, fackmyndigheter,
samt svenska regionala och kommunala myndigheter helt ogenerat
otillgängliga dokument på sina webbplatser.
Precis som om EU:s webbtillgänglighetsdirektiv och
svensk lag om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen)
inte gäller för just dem.
Värt att förvånas över:
ISO-standarden PDF/UA för universellt tillgänglig PDF antogs redan 2012.
Trots det är:
- EU:s webbtillgänglighetsdirektiv
- EU:s tillgänglighetsdirektiv
och motsvarande svenska lagar:
- svensk lag om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen)
- svensk lag om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet
utförda och publicerade som digitalt otillgängliga PDF-dokument.
Rimligen borde dessa PDF-dokument, som fokuserar just på
"tillgänglighet för alla personer till digital information,
offentlig service, produkter och tjänster", vara utformade och
publicerade som digitalt tillgängliga PDF-dokument enligt den
globalt accepterade ISO-standarden PDF/UA för universellt tillgänglig PDF.
Häpnadsväckande att man varken på högsta EU-nivå eller högsta
svenska nivå förstår innebörden av antagna tillgänglighetsdirektiv/-lagar
samt omvärldens förväntningar på att dessa övergripande instanser
själva verkar och agerar som exemplariska förebilder.
Tidsbrist:
5 år är en lång tidsperiod, det kan således ej hänvisas till tidsbrist.
Myndigheterna har haft mycket gott om tid att anpassa sin verksamhet
och implementera nödvändiga relevanta kvalitetssäkringsåtgärder
som säkerställer att myndigheternas digitala kommunikation uppfyller
gällande lagkrav för offentliga webbplatser och andra kanaler,
d.v.s. att webbplatserna och där publicerad information skall vara
utformad som digitalt tillgänglig.
Särbehandling:
Myndigheter som ännu inte förmår uppfylla DOS-lagens krav
att tillhandahålla digitalt tillgängliga PDF-dokument försöker gärna
"runda" DOS-lagen genom att på sin webbplats uppmana användare att:
- "Klicka här för utskrift av PDF-dokumentet"
- "Kontakta oss för att få en tillgänglig PDF"
Vilket föranleder följande frågor:
- Varför skall just användare som behöver
ett tekniskt hjälpmedel för att läsa upp/ta del av
informationen i myndighetens PDF-dokument:
- först skriva ut PDF-dokumentet på papper?
- tvingas ställa sig i kö (under ospecificerad tidsperiod)
för att invänta att myndigheten behagar tillhandahålla
önskat dokument i form av ett digitalt tillgängligt PDF-dokument?
- hur skall användaren då kunna agera om myndighetsdokumentet
rör ett ärende där användaren ombedes att omedelbart svara
eller bekräfta en tidsbokning?
Bristande resurser:
Inte heller kan det vara en fråga om bristande resurser inom offentlig sektor.
Enligt Statskontorets rapport "Statsförvaltningen i korthet", 2024-06-14,
fanns det den första januari 2024 enbart under den svenska regeringen:
- 367st myndigheter
- med totalt ca 257.000st årsarbetskrafter
En inte helt obetydlig resurs att involvera i statsförvaltningens
tillgänglighetsarbete (i det arbetet skall ingå som ordinarie uppgift att
tillgänglighetsvalidera alla digitala dokument innan de publiceras).
Med dessa stora resurser i ryggen är det förvånansvärt att så många
statliga myndighetswebbplatser fortfarande inte uppfyller DOS-lagen.
Vår granskning visar tydligt att Sveriges riksdag, regering/regeringskansli,
departement, tillsynsmyndigheten Myndigheten för digital förvaltning (DIGG),
samt övriga fackmyndigheter, medvetet och systematiskt bryter mot
DOS-lagen till följd av ett bristande kvalitetsarbete.
Därmed motarbetar de med full kraft det offentliga tillgänglighetsarbetet!
Anmärkningsvärt är dessutom att många myndigheter påstår att
deras publicerade PDF-dokument är "tillgänglighetsanpassade"
trots att så inte är fallet (det är väldigt enkelt att kontrollera).
Enligt DOS-lagen har användare möjlighet att anmäla en offentlig
aktör/myndighet som man anser inte lever upp till DOS-lagens krav.
En anledning kan vara att anmälaren anser att webbplatsen bryter
mot DOS-lagen; dvs att myndigheten förmodligen begår ett lagbrott.
Anmälan kan göras till den legalt ansvarige, dvs till gd för myndigheten,
via myndighetens registrator.
Eftersom gd/myndighetschef är den ende befattningshavaren inom
myndigheten som är legalt ansvarig för myndighetens verksamhet
är det rimligt att gjord anmälan om förmodat lagbrott besvaras på ett
transparent sätt av just ansvarig gd/myndighetschef.
Lämpligen som ett publikt uttalande om varför myndighetschef
avsiktligt valt att inte efterleva DOS-lagen.
För trovärdighetens skull är det viktigt att ett sådant uttalande
inte göms undan i en bisats i myndighetens interna system,
e-post, tillgänglighetsrapport eller årsredovisning.
Även departementchef och den vid tidpunkten ansvariga
tillsynsmyndigheten för DOS-lagens efterlevnad
skall informeras i dessa fall.
Vår praktiska erfarenhet av denna typ av anmälningar
är att en myndighet inte sällan istället låter sin
kommunikationsavdelning, eller t.o.m. webbansvarige(!),
besvara gjorda anmälningar om förmodat lagbrott
vilket är oacceptabelt då dessa enheter/befattningshavare
inte är det minsta legalt ansvariga för myndighetens verksamhet.
Enligt DOS-lagen skall en myndighet på sin hemsida
även publicera en obligatorisk tillgänglighetsrapport.
I den rapporten skall myndigheten förklara vilka delar av webbplatsens
innehåll och funktioner som är tillgängliga samt var det fortfarande behövs
förbättringar för att uppfylla DOS-lagens krav på digital tillgänglighet.
I praktiken används dock tillgänglighetsrapporterna alltför ofta
för att skyla över myndighetens oförmåga att vidtaga adekvata
åtgärder för att uppfylla DOS-lagen.
Granskning av innehållet i typiska tillgänglighetsrapporter visar att
myndigheterna gärna åberopar undantag från att följa DOS-lagens krav.
Man vill gärna ge sken av att man aktivt arbetar med "utmaningen" och
att webbplatsen inom kort skall uppfylla DOS-lagens krav.
Problemet med det är att man skriver så i sina tillgänglighetsrapporter,
inte bara en gång, utan år efter år, och utan att DIGG ingriper.
Ett klart trovärdighetsproblem för berörda myndigheter,
och framför allt för tillsynsmyndighetens, DIGG:s,
förmåga att utföra sitt uppdrag.
När Sveriges viktigaste och mest centrala myndighetsverksamheter,
anger tonen genom att systematiskt låta bli att följa DOS-lagen,
utan påföljder, följer övriga offentliga myndigheter efter.
De tycks resonera så här:
"Så gör alla".
"När ingen central myndighet bryr sig,
inte ens tillsynsmyndigheten DIGG,
varför skall då just jag som ansvarig myndighetschef/gd
bry mig om att följa DOS-lagen?".
Ingen bryr sig, inte ens Sveriges riksdag,
regering/regeringskansli eller departement,
eller myndigheter med särskilda gransknings-/tillsynsuppdrag.
Inte heller media granskar och rapporterar om detta.
Utan livet bara fortsätter som vanligt....
Så kan det naturligtvis inte få fortsätta!
Direkt ansvariga för att dessa missförhållanden fortfarande pågår är förstås
respektive myndighetschef/gd inklusive ledamöter i myndighetsstyrelse.
Vilka granskande organ och befattningshavare
skall ställas till svars när svensk lag inte efterföljs av
våra valda församlingar och offentliga myndigheter?
- Myndigheten för digital förvaltning (DIGG), www.digg.se,
är utsedd till att agera tillsynsmyndighet för
DOS-lagens efterlevnad;
DIGG hanterar alla ärenden som rör digital tillgänglighet och
dit övriga myndigheter och allmänhet skall inrapportera
iakttagelser/anmälningar om otillgängliga webbplatser.
DIGG ska samordna och stödja den förvaltningsgemensamma
digitaliseringen i syfte att göra den offentliga förvaltningen
mer effektiv och ändamålsenlig.
Med den offentliga förvaltningen avses
kommuner, regioner och statliga myndigheter,
med undantag av förtroendevalda församlingar såsom
Regering/Regeringskansli/Riksdagen, Säkerhetspolisen,
Fortifikationsverket, Försvarshögskolan samt
myndigheter som hör till Försvarsdepartementet.
DIGG får följaktligen inte tillgänglighetsgranska Sveriges
mest centrala offentliga verksamheter/myndigheter;
vilket synes motverka berättigad tillsyn och granskning av dessa.
Denna avgränsning är förmodligen hela förklaringen till varför DIGG
endast utdelat vitesförelägganden till relativt små kommunala aktörer
(med begränsade egna resurser) samtidigt som riksdag,
regering/regeringskansli, departement och fackmyndigheter
helt oblygt fortsätter att publicera otillgängliga webbplatser och
otillgängliga digitala dokument!
Men tyvärr, DIGG är inget föredöme att hänvisa till
när det gäller att tillgängliggöra myndighetsdokument.
DIGG:s egen webbplats fullkomligen översvämmas
av digitalt otillgängliga PDF-dokument!
Värt att notera:
DIGG, som utsedd expertmyndighet med tillgång till
egen tillgänglighetsexpertis i sin linjeorganisation,
förmår trots det inte att publicera sitt kanske viktigaste
verksamhetsdokument, den egna årsredovisningen,
som en digitalt tillgänglig PDF!
Har DIGG rätt fokus och resurser och gör rätt prioriteringar
för att nöjaktigt genomföra sitt tillsynsuppdrag?
DIGG:s totala personalstyrka uppgår till ca 170 personer.
Det "centrala tillgänglighets-teamet" som ansvarar för uppföljning
av att DOS-lagen efterlevs av alla offentliga myndigheter utgörs av
endast 4 personer (varav en specialist och tre granskare/handläggare;
enligt av DIGG publicerad rekryteringsannons, per november 2024).
Samtidigt skapar, delar och publicerar svenska offentliga myndigheter
(på nationell, regional- och kommunal nivå) stora mängder av digitalt
otillgängliga webbsidor, appar och digitala dokument varje år att
utöva tillsyn över.
Det skall ställas i relation till DIGG:s faktiska resurser och prioriteringar,
faktiska utfärdanden av påpekanden och vitesförelägganden,
samt faktiska antalet utförda ingående granskningsfall
(se gärna DIGG:s årsredovisning 2023.)
Vi ifrågasätter om DIGG gör rätt prioriteringar i sitt tillgänglighetsuppdrag.
Att så många (de flesta) offentliga myndigheters webbplatser fortfarande
är digitalt otillgängliga indikerar att DIGG misslyckats i sitt tillsynsuppdrag
och våra myndigheters bristande vilja att efterleva DOS-lagen.
Inte heller har DIGG förmått utfärda vitesförelägganden mot
centrala myndigheter som de facto bryter mot DOS-lagens krav.
Exempelvis accepteras att fackmyndighets gd tillåts lämna in
digitalt otillgängliga årsredovisningar till ansvariga departementschefer.
Otillgängliga årsredovisningar som i sin tur återpubliceras på
respektive departements hemsidor.
Helt i strid med DOS-lagens intentioner!
Att DIGG och ansvariga statsråd accepterar, utan att reagera,
att våra mest centrala och resursstarka offentliga verksamheter,
fortfarande, efter mer än 5 år, medges låta bli att följa DOS-lagen
är oacceptabelt och klandervärt!
Det kan därmed ifrågasättas om nuvarande DIGG
är den lämpligaste myndigheten för att nöjaktigt utöva
tillsyn av DOS-lagens efterlevnad och genomslag.
En annan möjlig väg att belysa om DIGG är den lämpligaste
myndigheten för tillsyn av DOS-lagens efterlevnad är att
göra en JO-anmälan av DIGG; med argumentet att det är
ytterst tveksamt om DIGG i sin offentliga verksamhet
följer och tillämpar svenska lagar och andra författningar
på ett korrekt vis i sin tillsynsverksamhet.
Pikant i det sammanhanget är att inte heller JO bryr sig om DOS-lagen;
JO publicerar likaså en stor mängd otillgängliga digitala dokument
på sin webbplats, www.jo.se.
- Justitiekanslern (JK), www.jk.se,
har till uppgift att granska att de som utövar offentlig verksamhet
efterlever lagar och andra författningar och att de även
i övrigt fullgör sina åligganden.
JK kan dock inte granska regeringen eller statsråd
och inte heller riksdagens myndigheter eller anställda och
uppdragstagare vid riksdagens myndigheter.
- Justitieombudsmannen (JO), www.jo.se,
eller Riksdagens ombudsmän som är det officiella namnet,
granskar att myndigheterna arbetar enligt de lagar och regler
som styr deras arbete - särskilt sådana lagar som berör
enskildas rättigheter och skyldigheter i förhållande till det allmänna.
JO har till uppgift att på riksdagens vägnar utöva tillsyn över
tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra författningar.
Tillsynen omfattar såväl domstolar och andra myndigheter
som de anställda befattningshavarna.
- Riksdagens konstitutionsutskott (KU),
har till uppgift att granska att följer regeringen och ministrarna
följer reglerna för regeringsarbetet.
Konstitutionsutskottet är ett utskott i Sveriges riksdag
med uppgift att bereda frågor och väcka förslag av
konstitutionell och förvaltningsrättslig betydelse,
samt att granska statsrådens tjänsteutövning och
regeringsärendenas handläggning.
Riksdagens ledamöter har rätt att anmäla
ministrarna i regeringen till KU.
Utskottet undersöker sedan om de ministrar
som anmälts har gjort fel eller inte.
- Riksrevisionen, www.riksrevisionen.se,
kontrollerar att regeringen och statliga myndigheter sköter sitt arbete.
Uppgiften är att granska vad statens pengar går till,
hur de redovisas och hur effektivt de används.
Riksrevisionen undersöker om myndigheterna följer
direktiv, regler och föreskrifter, om de når sina mål
samt om statliga insatser är effektiva.
Om Riksrevisionen finner brister rapporteras dessa tillsammans
med rekommendationer för att förbättra verksamheten.
- Statskontoret, www.statskontoret.se,
arbetar för att främja en effektiv och demokratisk statsförvaltning
och verkar som regeringens utredningsmyndighet.
Statskontoret gör utredningar och utvärderingar inom alla sektorer
genom att analysera, utvärdera och rapportera som underlag för
effektivisering och omprövning av statlig verksamhet,
utveckling av förvaltningspolitiken och att främja en god förvaltningskultur.
(Som utomstående betraktare vill man gärna tro
att i begreppet "en god förvaltningskultur" ingår att
svenska myndigheter följer svensk lag.)
- Lagrådet (Justitiedepartementet), www.lagradet.se,
är en svensk myndighet som granskar och yttrar sig över lagförslag
efter anmodan från regeringen eller ett riksdagsutskott.
Lagrådet ska normalt höras över förslag till ändringar i de grundlagar
som gäller tryckfriheten och yttrandefriheten i vissa medier och över
förslag till lagar som berör enskilda människors fri- och rättigheter,
deras personliga och ekonomiska förhållanden eller
deras skyldigheter gentemot det allmänna.
Lagrådet har bl.a. publicerat yttranden
(i form av egna digitalt otillgängliga PDF-dokument)
inför genomförandet av:
- EU:s webbtillgänglighetsdirektvet (2018-06-20) och
- tillgänglighetsdirektiv (2022-10-05)
som svenska lagar.
- Åklagarmyndigheten (Statsåklagaren), www.aklagare.se,
är svensk statlig förvaltningsmyndighet med uppgift att bidra till
att personer som begår brott ställs till ansvar för handlingarna
och att detta sker på ett effektivt och rättssäkert sätt.
Värt att uppmärksamma:
Alla verksamheterna ovan
DIGG, JK, JO, KU, Riksrevisionen, Statskontoret,
Lagrådet och Åklagarmyndigheten publicerar än idag
digitalt otillgängliga årsredovisningar, ämbetsberättelser,
rapporter, granskningsbetänkanden och yttranden
på sina respektive webbplatser!
Helt i strid med DOS-lagens krav.
Vi har inte funnit någon indikation på att någon av
DIGG, JK, JO, KU, Riksrevisionen, Statskontoret,
Lagrådet eller Åklagarmyndigheten intresserat sig för att
utföra någon som helst form av myndighetsgranskning eller
åtgärd på statlig nivå eller något yttrande avseende
hur väl gällande webbtillgänglighetslag, DOS-lagen,
efterlevs av statliga myndigheter.
Sammanfattningsvis,
DIGG, JK, JO, KU, Riksrevisionen, Statskontoret,
Lagrådet och Åklagarmyndigheten har därmed tydliga
trovärdighetsproblem och tycks sakna egen övertygande
förmåga att fullt ut utöva tilldelade myndighetsuppdrag.
Som sagt, över 5 år har gått sedan som DOS-lagen trädde i kraft.
Trots det efterlevs den inte av berörda svenska myndigheter.
Hur mycket längre tid skall de behöva för att uppfylla DOS-lagen?
Det skall inte behöva utfördas speciella påpekanden
till myndighetschefer/gd att följa gällande svensk lag;
de är ju enligt Regeringsformen utnämnda till myndighetschefer
av regeringen endast utifrån förtjänst och skicklighet.
Varför bryr sig ingen? Var är ansvarstagandet?
Det är inte kränkande att utkräva ansvar av myndighetschef/gd.
Det finns ett regelverk, DOS-lagen, det är bara att följa den lagen.
Var är det politiska ansvaret?
Ytterst ansvariga för att utkräva ansvar är tidigare och nuvarande statsråd
(för närvarande Erik Slottner, civilminister, Finansdepartementet, med ansvar för:
"En välfungerande digitalisering inom offentlig förvaltning för att förbättra
servicen för medborgare och öka effektiviteten hos våra myndigheter".
Myndigheternas webbplatser brister bevisligen i förmågan att uppfylla DOS-lagen.
Man har skapat en myndighets-/och förvaltningskultur som mer fokuserar på att
runda DOS-lagen än att uppfylla dess krav för att motverka diskriminering.
Att fortsätta med dagens ordning är inte ett alternativ.
Nu behövs det en kraftfull uppstyrning av denna myndighetskultur.
Det är dags för ett omtag där berörda myndigheter och befattningshavare
utkrävs ett tydligt ansvarstagande för att uppfylla DOS-lagen.
Förslag på omedelbara åtgärder:
- Myndigheter skall inte tillåtas "runda" DOS-lagen.
Förtydliga i respektive myndighets regleringsbrev och instruktion
att svensk lag om tillgänglighet till digital offentlig service
skall uppfyllas fullt ut för berörda myndigheters
webbplatser, dokument och appar.
Myndighetschef/gd som ej följer lagen,
och därmed aktivt undviker sitt ansvarstagande,
skall riskera rättsliga konsekvenser.
- När myndighet/offentligt finansierad instans förser departement
med digitalt otillgängligt dokument skall det ej accepteras
utan omgående returneras till avsändande myndighet/instans
för åtgärd: Gör om, gör rätt!
(exempel på dokument: myndighets årsredovisning, remissvar, rapporter,...)
- Reformera DIGG så att det blir en välfungerande och effektiv myndighet att
"granska digital offentlig service som tillhandahålls av en offentlig aktör
för att se om den lever upp till de krav som finns i lagen om tillgänglighet till
till digital offentlig service" OCH utkräva ansvar av myndighetschefer som
väljer att ej uppfylla DOS-lagens krav.
Alternativt utse annan tillsynsmyndighet för DOS-lagen (än DIGG) och förse
denna myndighet med resurser att verkningsfullt utöva tillsynsuppdraget
över lagen om tillgänglighet till digital offentlig service.
Urval av offentliga myndigheter och verksamheter med
offentlig finansiering som fortfarande (november 2024)
aktivt och systematiskt publicerar digitalt otillgängliga
PDF-dokument i stor mängd
Dokument som därmed ej är digitalt tillgängliga för alla!
Samt typiska kategorier av digitalt otillgängliga myndighetsdokument
Det ryms inte att på denna webbsida lista alla
otillgängliga myndighetsdokument som vi granskat.
Vi avgränsar oss istället nedan till att peka ut en delmängd av
viktiga offentliga myndigheter som än idag aktivt och systematiskt
publicerar otillgängliga PDF-dokument på sina webbplatser,
helt i strid mot EU:s webbtillgänglighetsdirektiv och DOS-lagens krav,
samt typer av digitalt otillgängliga PDF-dokument som de publicerar:
- Europeiska Unionen / EU-nivå:
- Europaparlamentets och rådet
- Europeiska kommissionen / European Commission
- Europiska revisionsrätten / European Court of Auditors (ECA)
- AccessibleEU och AccessibleEU Sweden
- ETSI (European Telecommunications Standards Institute)
- Sverige - Nationell nivå:
- Sveriges Riksdag
- Sveriges Regering/Regeringskansli och departement
(Utrikesdepartementet, Finansdepartementet, Försvarsdepartementet,
Infrastrukturdepartementet, Justitiedepartementent (inkl. Lagrådet),
Klimat- och näringslivsdepartementet, Kulturdepartementet,
Socialdepartementet, Utbildningsdepartementet,....)
- Sverige - Nationell nivå: Fackmyndigheter
- Myndigheten för digital förvaltning (DIGG)
- Myndigheten för delaktighet (MFD)
- Myndigheten för press, radio och tv (MPRT)
- Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
- Myndigheten för tillgängliga media (MTM)
- Arbetsförmedlingen (AF)
- Barnombudsmannen (BO),
- Digin.nu
(Projekt stött av PTS, DIGG, MFD och MTM)
- Digitaliseringsrådet
(ingår under www.regeringen.se)
- Diskrimineringsombudsmannen (DO)
- Domstolsverket (Domstol)
- Ekonomistyrningsverket (ESV)
- eSam / eSamverka,
Offentlig samverkan för ökad digitalisering
- Försvarsmakten
- Försäkringskassan (FK)
- Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)
- Justitiekanslern (JK)
- Justitieombudsmannen (JO)
- Jämställdhetsmyndigheten
- Konkurrensverket (KKV)
- Konsumentverket (KO)
- Kronofogdemyndigheten (Kronofogden)
- Kungliga Biblioteket (KB,
- Pensionsmyndigheten
- Polismyndigheten (Polisen)
- Post- och telestyrelsen (PTS)
- Riksarkivet (RA)
- Riksbanken
- Riksrevisionen (RR)
- Skatteverket (SKV)
- Skolverket
- Socialstyrelsen
- Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)
- Statskontoret
- Säkerhetspolisen (SÄPO)
- Universitets- och högskolerådet (UHR)
- Universitetskanslerämbetet (UKÄ)
- Upphandlingsmyndigheten (UHM)
- Utbetalningsmyndigheten (UBM)
- Valmyndigheten (VAL)
- Vinnova, Sveriges Innovationsmyndighet
- Åklagarmyndigheten
- ...
Typer av granskade digitalt otillgängliga PDF-dokument
publicerade av svenska offentliga myndigheter:
- regeringsförklaringar,
- årsredovisningar,
- årsrapporter,
- ämbetsberättelser,
- arbetsordningar,
- regleringsbrev,
- SOU:er,
- SFS-lagtexter,
- budgetpropositioner och övriga propositioner,
- motioner,
- förordningar,
- föreskrifter,
- betänkanden,
- remisser, remissvar, och yttranden,
- avtal,
- faktablad,
- granskningsrapporter,
- utredningar,
- verksamhetsplaner,
- fakturor,
- orderbekräftelser,
- kontoutdrag,
- broschyrer/informationsmaterial,
- protokoll,
- frågeformulär,
- ansökningsblanketter- och -formulär,
- deklarationsunderlag, -blanketter och -guider
- presentationsbilder,
- informationsgrafik,
- handledningar och guider
- nyhetsbrev
- valresultatrapporter,
- valinformationsmaterial / -affischer,
- ...
Otillgängliga PDF-dokument vars offentliga huvudmän och utfärdare
typiskt är positiva till digital tillgänglighet och ofta uttrycker stor empati
för alla personer med funktionsvariation, men där de istället i sin
dagliga gärning publicerar digitalt otillgängliga PDF-dokument.
Otillgängliga PDF-dokument som därmed är helt oanvändbara
för den avsedda målgruppen!
Hur har dessa offentliga verksamheter resonerat när de publicerar
dokument vars utförande förhindrar den målgrupp av personer som
DOS-lagen värnar om att ta del av dokumentens innehåll?
Sveriges myndighetschefer tycks inte acceptera att
DOS-lagen är svensk lag som de måste leva upp till;
trots att myndigheter har ett särskilt ansvar att följa lagen.
- Sverige - Nationell nivå: Högskolor och universitet och otillgängliga PDF-dokument
Svenska högskolor och universitet som än idag aktivt och systematiskt
publicerar otillgängliga PDF-dokument på sina webbplatser:
- Försvarshögskolan (FHS)
- Göteborgs universitet (GU)
- Högskolan i Skövde (HiS)
- Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)
- Linköpings Universitet (LiU)
- Luleå Tekniska Universitet (LTU)
- Lunds universitet (LU)
- Mittuniversitetet (MIUN)
- Stockholms universitet (SU)
- Umeå universitet (UmU)
- Uppsala universitet (UU)
- Örebro universitet (ORU)
- ...
Typer av granskade och otillgängliga PDF-dokument
publicerade av högskolor och universitet:
- årsredovisningar,
- hållbarhetsredovisningar,
- verksamhetsresultat,
- budgetunderlag,
- planeringsunderlag,
- verksamhetsplaner,
- strategiplaner,
- visionsdokument,
- rapporter,
- utvärderingar,
- konsistorieprotokoll,
- kvalitetspolicies,
- utbildningskataloger,
- studentkataloger,
- tillgänglighetsrapporter,
- granskningsrapporter,
- kursplaner om digital tillgänglighet,
- guider till utformning av avhandling,
- broschyrer,
- universitets-/högskolemagasin (tidskrifter),
- ...
- Sverige - Lokala / Regionala myndigheter och samverkande organ
och otillgängliga PDF-dokument
Svenska lokala / regionala myndigheter och samverkande organ
som än idag aktivt och systematiskt publicerar otillgängliga PDF-dokument
på sina webbplatser:
- Alingsås kommun
- Digidel,
samverkan mellan
Digidelnätverket, Region Västernorrland (RVN),
Föreningen Sambruk och Mittuniversitetet (MIUN)
- Alingsås kommun,
- Göteborgs stad,
- Karlstads kommun,
- Katrineholms kommun,
- Kungsbacka kommun,
- Malmö stad,
- Norrköpings kommun,
- Region Jönköpings Län (RJL),
- Region Stockholm (RS),
- Region Stockholm (RS), Regionarkivet,
- Region Örebro Län (RÖL),
- Region Östergötland (RÖ)
- Region Östergötland (RÖ), Östgötatrafiken,
- Länsstyrelsen Skåne,
- Länsstyrelsen Uppsala län
- Stockholm stad,
- Sveriges kommuner och regioner (SKR),
- Vara kommun,
- Värmdö kommun,
- Västerås stad,
- Åstorps kommun,
- ...
Typer av granskade och otillgängliga PDF-dokument
publicerade av lokala / regionala myndigheter och samverkande organ:
- årsredovisningar,
- verksamhetsresultat,
- budgetunderlag,
- handlingsplaner,
- verksamhetsplaner,
- revisionsrapporter och -redogörelser,
- bevarande- och gallringsplaner,
- hållbarhetsredovisningar,
- affärsplaner,
- granskningsrapporter,
- riktlinjer och regler för AI-användning,
- riktlinjer digitala filer för långtidsarkivering,
- presentationsbilder,
- lokalförsörjningsplaner,
- broschyrer,
- hållbarhetsredovisningar,
- resevillkor regiontrafik,
- tåg- och busstidtabeller för regiontrafik,
- utredningsrapporter,
- funktionspolitiska uppdrag,
- statistiska årsböcker,
- kungörelser,
- trygghetsprogram,
- program för tillgänglighet och delaktighet,
- brukarundersökningar funktionshinder,
- översiktsplaner,
- arkitekturpolicies,
- guider för ledsagning,
- visions- och möjlighetsplaner,
- posters / affischer,
- instruktioner för befattningshavare,
- checklistor,
- yttranden,
- kommunmagasin (tidskrifter),
- ...
- Sverige - Politiska partier och otillgängliga PDF-dokument.
Politiska partier som än idag aktivt och systematiskt
publicerar otillgängliga PDF-dokument på sina webbplatser.
De politiska framför särskilt gärna att de bryr sig
om medborgare med särskilda behov,
just de som våra tillgänglighetslagar värnar om.
Förvisso är inte de riksdagsrepresenterade politiska partierna
offentliga myndigheter, men man kan ändå undra varför Sveriges
tillgänglighetslagar helt gått partierna förbi.
Trots att partierna varit med om att rösta fram våra
tillgänglighets- och rättighetslagar i Sveriges riksdag, såsom:
- svensk lag om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen)
- svensk tillgänglighetslag (träder i kraft 2025),
- lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS-lagen)
Det tycks som att partiernas egna centrala kanslier
är helt oinformerade om vad deras partier röstat fram;
samt rimliga följdförväntningar på partiernas egna verksamheter.
Riksdagsbeslut som rimligen borde ha gjort djupa avtryck på
hur partierna själva kommunicerar med omvärlden.
Ett tydligt exempel på detta:
Partierna publicerade en mängd PDF-dokument på sina webbplatser
inför bl.a. EU-valen 2018 och 2024 och riksdagsvalen 2020 och 2024.
Symptomatiskt var inte ett enda valprogram, valmanifest,...
med politisk parti som avsändare utfört som digitalt tillgänglig PDF!
Valinformation som i praktiken var oanvändbar för många!
Hur tänkte partistrategerna och kommunikationsansvariga
att de därmed gav ALLA väljare likvärdig möjlighet att ta del av
valmaterialets innehåll för att självständigt kunna agera på det
- utan att behöva be utomstående om hjälp?
Typer av granskade och otillgängliga PDF-dokument
publicerade av svenska politiska partier:
- årsredovisningar,
- budgetmotioner,
- stadgar,
- avtal,
- arbetsordningar
- partiprogram,
- idéprogram / idéskrifter,
- principprogram,
- tillgänglighetspolicies och checklistor,
- framtidsagendor,
- färdplaner,
- reformagendor,
- promemorior,
- handlingsprogram,
- årsmötes- / rikstings- / landsmötes- / kongress- / stämmohandlingar,
- remisser och remissvar,
- manifest,
- rapporter,
- vitböcker,
- faktablad / broschyrer,
- funktionshindersprogram,
- valplattformar,
- valprogram,
- valmanifest,
- kampanjmaterial,
- eftervalsanalyser / valutvärderingar,
- granskningsrapporter,
- presentationsbilder,
- informationsgrafik,
- studiematerial,
- handledningar och guider
- nyhetsbrev,
- ...
- Sverige - Intresse-/brukarorganisationer och otillgängliga PDF-dokument
De svenska tillgänglighetslagarna värnar specifikt om
rättigheter för personer med funktionsvariationer;
speciellt rätten till tillgänglig offentlig digital information.
Ett flertal s.k. "intresse-/brukarorganisationer" har etablerats under
årens lopp med det goda syftet att säkerställa att våra medborgerliga
rättigheter gäller för alla medborgare, även de med funktionsvariation.
Organisationerna verkar för personer med särskilda behov
(just de personer som DOS-lagen och våra politiker
så varmt säger sig värna om).
Ofta distribuerar föreningarna sin föreningsinformation
via hemsidor och elektroniska utskick till sina medlemmar
i form av PDF-dokument.
Men märkligt är attdessa PDF-dokument utformass
och distribueras som otillgängliga PDF-dokument.
Besynnerligt.
Medlemmar undanhålles därmed viktig föreningsinformation.
Om PDF-dokumenten istället distribueras/publiceras som
tillgängliga PDF-dokument, enligt ISO-standarden PDF/UA (gällt sedan 2012),
ges medlemmarna åtminstone möjligheten att med hjälp av tekniska hjälpmedel
ta del av den PDF-baserade informationen utan hjälp av utomstående.
Frågan måste ställas?
Varför förhindra medlemmarna från att att del av viktig medlemsinformation?
Varför inte istället använda modern PDF-teknik för att skapa och dela
viktig och digitalt tillgänglig medlemsinformation?
Typer av granskade och otillgängliga PDF-dokument
publicerade av svenska intresse-/brukarorganisationer:
- årsredovisningar,
- verksamhetsberättelser,
- verksamhetsplaner,
- föreningsstadgar
Rapporter om FN:s konvention om rättigheter
för personer med funktionsnedsättning,
- idéprogram / idéskrifter,
- principprogram,
- remissyttranden / -svar,
- checklistor för tillgänglighet
- guider för universell utformning,
- skrivelser om otillgängliga valsedlar,
- medlemsundersökningar,
- medlemstidningar,
- handlingsprogram,
- årsmötes- / rikstings- / landsmötes- / kongress- / stämmohandlingar,
- manifest,
- rapporter,
- handböcker,
- faktablad / broschyrer,
- funktionshindersprogram,
- valplattformar,
- valprogram,
- valmanifest,
- kampanjmaterial,
- eftervalsanalyser / valutvärderingar,
- granskningsrapporter,
- presentationsbilder,
- informationsgrafik,
- studiematerial,
- handledningar och guider,
- nyhetsbrev,
- förenings-/medlemsmagasin (tidskrifter),
- ...
- Sverige - Näringsliv / Industri / Bank, finans och försäkring och otillgängliga PDF-dokument
Den 28 juni 2025 träder den nya svenska tillgänglighetslagen i kraft.
Lagen får direkt påverkan på det privata svenska näringslivet som
leverantör av produkter och tjänster.
Produkter och tjänster ska vara utformade så att de är tillgängliga för fler,
till exempel äldre personer och personer med funktionsnedsättning.
Produkter som omfattas är exempelvis datorer, smarttelefoner,
kortläsare för betalning, bankomater samt biljettförsäljningsautomater,
incheckningsautomater och interaktiva informationsskärmar på
t.ex. flygplatser och tågstationer.
Tjänster som omfattas är bland andra e-post,
banktjänster för konsumenter, e-böcker och e-handelstjänster.
Svenska näringsliv (industri, transport, bank, finans och försäkring,...)
måste innan dess vidtaga drastiska åtgäder för anpassa sin verksamhet
för att tillgodose kraven på digitalt tillgänglig information i sin kontakt
med kunder/konsumenter; såsom digitalt tillgängliga kvitton, fakturor,...
utförda som tillgängliga PDF-dokument.
(Ja, det stämmer,
PDF-standarden har robust stöd för
vilket är godkänt i bl.a. Tyskland och Franrike.)
Typer av granskade och otillgängliga PDF-dokument
publicerade av svenskt näringsliv, industri, bank, finans och försäkring:
- årsredovisningar / Annual Reports,
- verksamhetsberättelser,
- hållbarhetsrapporter / Sustainability Reports,
- klimatrapporter,
- strategiplaner,
- färdplaner,
- investeringsbehov och -planer,
- kundmagasin (tidskrifter),
- faktablad,
- rapporter,
- trendrapporter,
- pressmeddelanden,
- broschyrer och foldrar,
- aktieprospekt / Prospectus, Public Offers,
- guider / handledningar,
- checklistor,
- tekniska specifikationer,
- kurskataloger, lärarhandledningar och lektionsmaterial,
- remissvar (generellt),
- remissvar om tillgänglighetsdirektiv och -lag
- offerter,
- orderbekräftelser,
- fakturor,
- leveransbesked,
- presentationsbilder,
- guider för att skapa tillgängliga tjänster,
dokument, formulär och blanketter
- guider för att skapa tillgänglig webb,
- guider för att skapa tillgänglig video,
- e-böcker,
- standarder för universell utformning
av produkter, varor och tjänster,
- AI-användning inom näringslivet,
- ...
|
